Meteoriten som dödade dinosaurierna och öppnade för oss människor

Gäss av flera arter har ökat kraftigt de senaste decennierna i Sverige. Det här skapar alltmer irritation och besvär för oss människor, både för badgäster som tvingas navigera bland korvar av deras spillning och för jordbrukare som får sin gröda uppäten av gässen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Numera stannar dessutom många gäss kvar i Sverige hela vintern. Det här studeras just nu i ett stort forskningsprojekt, som har hjälpt till att avslöja flera förklaringar till fåglarnas ökning. Det finns också en förhoppning om att forskningen även ska leda till färre konflikter framöver.Medverkande: Johan Elmberg, professor i djurekologi vid högskolan Kristianstad; Louise Eriksson, forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet, båda delaktiga i det pågående forskningsprojektet "Utmaningar med växande gåspopulationer".Reporter: Stefan NordbergProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

12 Dec 202219min

En kvantdator kan jobba med flera beräkningar samtidigt och bli mycket snabbare än en vanlig dator. Och en kvantklocka kan inte bara hålla tiden väldigt exakt utan också ge oss mer precist GPS och kanske hjälpa oss att hitta malm i marken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två ljuspartiklar, fotoner, som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om, och detta märkliga kvantmekaniska fenomen kan utnyttjas för att kryptera information så att den inte går att avläsa utan att bli avslöjad. Vi skissar en framtid där kvantteknologi ger oss exakta kvantklockor, snabba kvantdatorer, nya mätredskap och bättre logistikplanering. Fysikpristagarna själva säger att sådana tillämpningar är för andra att fundera på, men hoppas att det går att dra sådan konkret nytta av deras forskning. Men, säger Anton Zeilinger i Wien, några så kallade esoteriska fenomen vill han inte ta med i en sådan diskussion. Medverkande: Gunnar Björk, professor emeritus i tillämpad fysik vid KTH; Jan-Åke Larsson, professor i informationskodning vid Linköpings universitet; Alain Aspect och Anton Zeilinger, nobelpristagare i fysik 2022.Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

6 Dec 202219min

Två ljuspartiklar som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om. Vi har träffat forskarna bakom experimenten med det märkliga fenomenet - som fortfarande ingen riktigt förstår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sammanflätning är en av de märkliga effekter som finns inom kvantmekaniken. Albert Einstein kallade detta på sin tid för "spöklik avståndsverkan" och ansåg att det måste finnas en kompletterande förklaring, någon information partiklarna bär med sig som gör effekten begriplig.Men John Clauser i Kalifornien, Alain Aspect i Paris och Anton Zeilinger i Wien har alla gjort experiment med sammanflätade fotoner, som visat att det inte finns några sådana "dolda variabler". Vi har träffat alla tre forskarna.Medverkande: John Clauser, Nobelpristagare i fysik 2022; Alain Aspect, Nobelpristagare i fysik 2022; Anton Zeilinger, Nobelpristagare i fysik 2022.Reportrar: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

5 Dec 202219min

Det talas om att vi kan vara inne i ett nytt massutdöende, som skulle bli det sjätte i jordens historia. Men hur har forskarna räknat ut det? Och vilka arter kan komma att drabbas hårdast? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arter dör ut upp till 100 gånger snabbare idag än under de senaste tio miljoner åren på grund av hur vi människor utnyttjar naturen, och takten ökar. Det har forskare räknat ut genom att studera fossil som berättar vilka arter som har funnits och försvunnit vid olika tidpunkter i jordens historia.Det går också att till viss del förutse vilka växter och djur som har extra stor risk att försvinna i perioder med en snabb utdöendetakt.Trädgårdsmästaren Lena Benjegård på Göteborgs botaniska trädgård och biologisk mångfaldsforskaren ‪Søren Faurby vid Göteborgs universitet berättar om Påsköträdet som är ett exempel på det och som numera bara finns i Göteborg och något enstaka ställe till. På Påskön försvann det när människans överutnyttjande av naturen fick ekosystemet att kollapsa. Paleontologen Mohamad Bazzi tar oss också med till hajarnas värld för att visa att inte ens en så uråldrig djurgrupp har klarat sig opåverkade genom jordens massutdöenden.Medverkande: Lena Benjegård, trädgårdsmästare på botaniska trädgården i Göteborg; Søren Faurby, forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet; Mohamad Bazzi, paleontolog utbildad vid Uppsala universitet.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

29 Nov 202219min

Fem stora massutdöenden har inträffat på jorden, och många menar att vi kan vara på väg in i ett sjätte. Kan de gamla katastroferna lära oss om vad som väntar i så fall och hur det kan undvikas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det senaste massutdöendet på jorden skedde för över 60 miljoner år sedan när de stora dinosaurierna försvann efter ett asteroidnedslag. Idag är den ovanligt höga utdöendetakten istället orsakad av människor. Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker förklarar vad som kan hända med relationerna mellan organismer när många arter dör ut. Hans museikollega, paleontologen Vivi Vajda, berättar att tidigare massutdöenden ofta har orsakat en period där översvämningar leder till träskmiljöer fyllda med alger som liknar grönt slajm. Och den brittiske paleontologen Thomas Halliday säger att de gamla katastroferna kan ses som en varning till oss som lever idag.Medverkande: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet; Vivi Vajda, paleontolog på Naturhistoriska riksmuseet; Thomas Halliday, paleobiolog, författare och forskare vid University of Birmingham, Storbritannien.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

27 Nov 202219min

Klick! säger det, och så sitter molekylerna ihop, säger nobelpristagaren Morten Meldal. Idag används metoden på de flesta kemilaboratorier världen över, inte minst för läkemedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Danske nobelpristagaren Morten Meldal berättar om den metod som han sökte med ljus och lykta och sedan hittade tack vare ett misslyckat experiment. Metoden har ofta illustrerats som att bygga med Lego, och nu tar vi med oss en ask av de färgglada plastklossarna och ber honom förklara det hela. Vetenskapsradion På djupet besöker Meldal på hans laboratorium i Köpenhamn, samt ett läkemedelsbolag i närheten där metoden används dagligen.Medverkande: Morten Meldal, nobelpristagare i kemi, Köpenhamns Universitet; Christian Wenzel Tornöe, tidigare Meldals doktorand, nu principal scientist Novo Nordisk; Brian Vandahl, chef för globala forskningsteknologier Novo Nordisk.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

22 Nov 202219min

Kan företag och banker vara med och rädda hotade arter? Det hoppas biologer och ekonomer som nu samarbetar i ett nytt stort svenskt forskningsprojekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allting vi tillverkar och utvinner för att leva får vi på ett eller annat sätt från det som finns på vår planet. Samtidigt hotas massvis av arter av det sätt vi producerar mat, prylar, värme och energi på. Gör vi ingenting åt det snabbt blir konsekvenserna stora för livet på jorden.Men nu hoppas forskare vid såväl Lunds som Göteborgs universitet att företag och banker ska bli en drivande kraft bakom en samhällsomställning som kan vara med och rädda den biologiska mångfalden.Medverkande: Sara Kralmark, hållbarhetsstrateg på energibolaget Kraftringen; Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet; Susanne Arvidsson, docent i finansiering och redovisning vid Lunds universitet och programchef för Biopath; Viktor Elliot, forskare på företagsekonomiska institutionen och expert på banker och finans vid Göteborgs universitet.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

21 Nov 202219min

Det jag visste var att det var en sjukdom som spreds främst bland homosexuella i Sverige för 40 år sedan säger 24-årige Gustav Dellhem. De effektiva läkemedlen hjälper smittade men har också gjort det tyst kring viruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har levt med hiv-viruset i Sverige i fyrtio år nu. Men sedan de omvälvande hiv-läkemedlen kom för drygt 25 år sedan och infektionen gick från dödsdom till något man kan leva med, så blev det också väldigt tyst om hiv. Så tyst att en ung man som blev smittad nyligen trodde att hiv-viruset inte längre fanns i Sverige. Han gick så länge med viruset att hans nedbrutna immunförsvar gjorde honom sjuk och han hade kunnat utveckla aids.Idag lever drygt 8000 människor med hiv i Sverige. Och en av dem är alltså numera Gustav Dellhem, som vi möter i programmet. Vi hör också hiv-forskaren Carl Johan Treutiger och Steve Sjöqvist, som lever med hiv sedan 1987.Det här är det andra programet av två om hiv idag, där vi fokuserar på situationen i Sverige.Medverkande: Gustav Dellhem, 24 år och hiv-positiv; Carl Johan Treutiger, infektionsforskare och överläkare på Infektionskliniken Venhälsan på Södersjukhuset Stockholm; Steve Sjöqvist, svensk långtidsöverlevare med hiv.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

14 Nov 202219min