Leka med en kompis roligare än Youtube (repris)

Enligt strängteorin består tillvarons minsta delar av vibrerande strängar. Den anger att det finns tio dimensioner. Ändå håller många fast vid den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allting består av vibrerande strängar. Det finns tio rumsdimensioner. Kanske är vi själva och allting hologram?En del av de påståenden som strängteorin resulterar i eller öppnar för är ganska häpnadsväckande. Ändå jobbar fysikerna vidare med den. De beskriver den som den bästa vägen just nu mot en lösning på en svår utmaning inom fysiken: Att få å ena sidan Einsteins allmänna relativitetsteori, om gravitationen, och å andra sidan kvantmekaniken, som beskriver partiklarnas värld, att gå ihop med varann. Vi möter Sameer Murthy från King's College London, Magdalena Larfors från Uppsala universitet, och tre unga forskare från Leuvens universitet i Belgien.Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

11 Sep 19min

Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 23/4–2025.Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats.För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik. Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

10 Sep 19min

Erik Bäckström går på bal i Delsbodräkt med röda knätofsar. Folkdräkt har blivit en eftertraktad festdress bland unga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en garderob i en studentlägenhet i Uppsala hänger en nysydd Delsbodräkt. Första gången Erik Bäckström skulle ta på sig den tog det 20 minuter, det är så många dräktdelar som man kan vara lite osäker på hur de ska sitta egentligen. För Erik är dräkten ett festplagg med en fin historia, som kommer att hålla i många år framöver.Etnologen Anna Lindkvist Adolfsson ser flera skäl till att många vill ha en folkdräkt just nu. De är sydda i hållbara material, som ull och linne. Att köpa en folkdräkt är ett bra miljöval, säger hon. Dessutom kanske de oroliga tiderna vi har nu bidrar till att människor tänker mer på sin historia. Det finns någon sorts trygghet i en dräkt som ens äldre släktingar har haft, säger Anna.Medverkande:Erik BäckströmOlga SchildtAnna Lindkvist Adolfsson, etnolog och konstnärReporter: Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

9 Sep 19min

På 60-talet var skillnaden i livslängd mellan de män som tjänade mest och de som tjänade minst 3,5 år. Nu är den 11 år. Pengarna spelar roll men är långt ifrån hela förklaringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skillnaderna i livslängd mellan hög- och låginkomsttagare ökar. Trenden är stark, visar en studie av bland andra nationalekonomerna Johannes Hagen och Mårten Palme. Utvecklingen går tvärs emot Sveriges folkhälsopolitiska mål, och skillnaderna i livslängd handlar mest om dödsorsaker som hade kunnat förebyggas. Höginkomsttagare som grupp tjänar många levnadsår på att leva mycket hälsosammare än låginkomsttagare.Medverkande: Johannes Hagen, docent nationalekonomi Internationella handelshögskolan Jönköping, Mårten Palme, professor nationalekonomi Stockholms universitet, Pelle Pelters, docent i pedagogik Stockholms universitet.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

8 Sep 19min

Forskare har nu öppnat brev från 1700-talet, som kommit på avvägar och glömts bort. Breven avslöjar hur vanligt folk hade det i dåtidens Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ungefär 250 år sedan skickades hundratals brev till franska sjömän vars skepp tagits till fånga av brittiska flottan. Breven skrevs av oroliga föräldrar, syskon eller fruar.Men de flesta breven nådde aldrig fram. De stoppades – oöppnade – undan i en låda och glömdes bort. Fram tills för bara några år sedan.I flera år har nu Renaud Mourieux, lärare i europeisk historia på universitetet i Cambridge, läst och tolkat breven. Han menar att de säger en hel del, inte bara om de enskilda brevskrivarna utan också om det franska samhället just då.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

5 Sep 19min

I dag är samtal med en artificiell intelligens ofta lite trevande och fördröjd. Nu vill forskare lära att AI att prata med ett mer naturligt flöde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av de stora utmaningarna för de som forskar om robotar idag handlar om när själva roboten ska börja tala, och till exempel lägga sig i ett samtal för att mer påminna om en mänsklig dialog. För att få en AI-robot att närma sig det mänskliga behöver den matats med en mängd dialoger och genom maskininlärning är tanken att den ska börja närma sig det mer naturliga samtalet på egen hand utifrån den här datan.– Det är alltid ett problem att hitta data och det är svårare att hitta motsvarande material på svenska än på engelska, säger Gabriel Skantze, som är professor i talkommunikation på KTH i Stockholm och som forskar just om den här så kallade turtagningen.Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

4 Sep 19min

Sven Wingquist revolutionerade fabriksindustrin med sitt kullager och skapade en svensk världssuccé. Maskiner blev mer hållbara och pålitliga, men uppfinnaren själv förpassades ut i kulisserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 28/4 – 2020.När Sven Wingquist var 23 år gammal flyttade han till Göteborg där han jobbade som driftsingenjör i Gamlestadens stora textilfabrik. Den var byggd på lerig mark nära Göta älv vilket gjorde att det ibland blev sättningar i det stora fabrikskomplexet, något som skapade kostsamma stopp i produktionen.Wingquist skapade då sitt självreglerande kullager. Snabbt förstod han att hans "förlåtande" kullager skulle komma att revolutionera driftsäkerheten i industrin. Han tog patent och kullagren blev en svensk världsframgång för SKF, Svenska Kullagerfabriken.Men 1919 lämnade Sven Wingquist företaget han byggt upp. Varför då?I programmet hörs: Martin Fritz, professor emeritus i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, Victoria van Camp, teknisk direktör SKF.ProgramledareMats Carlsson LénartLjudteknikerOlof SjöströmProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

3 Sep 19min

Varför har vi tillverkat så mycket plast att den blivit ett stort miljöproblem? Elektriciteten och chipsen hjälper till att förklara utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Cilla Robach som är chef för samlingsenheten på Nationalmuseum för att upptäcka vilka plastföremål som varit typiska under olika decennier.Vad betyder plastens egenskaper och våra förväntningar på den, för hur lätt eller svårt det kan bli att få stopp på de föroreningar som förknippas med det? Och hur skulle det typiska svenska fredagsmyset ha sett ut utan plasten?Statsvetaren Karl Holmberg har forskat om hur vi lärde oss att börja använda engångsförpackningar av plast.Programledare: Sara SällströmProducent: Lars Broström

2 Sep 19min