Han flydde kriget: "Minnena är som en skräckfilm" (repris)

Små bubblor av metan letar sig upp till vattenytan och växthusgasen svävar upp i atmosfären. Nu tyder forskning på att bubblorna skulle kunna motsvara 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och allt fler vill göra något åt källan till bubblorna, de ruttnande fiberbankarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fiberbankarna byggdes upp på botten av sjöar, åar och i Östersjön när pappersmassafabriker släppte ut överblivna träfiber ut i vattnet, och med dem även giftiga tungmetaller. Det här har vi känt till länge och industrin har landat i att det är bäst att låta fiberbankarna ligga kvar eftersom exempelvis kvicksilverhalterna i fisken verkar gå ner, något vi berättade om i första delen av den här serien. Men de som bott eller vistats vid vattnen har länge anat att det finns ytterligare ett problem där nere under ytan.– Man kan se att det bubblar vid vattenytan, säger Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet.Det var i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, publicerad 2021, som Alizée Lehoux och hennes forskarkollegor presenterade de uppseendeväckande resultaten: att metangasen som bubblar upp från fiberbankarna kan motsvara 7 procent av Sveriges totala klimatgasutsläpp. Artikeln baseras dock på labbresultat och vissa antaganden, så siffran kan i verkligheten vara både lägre och högre. - Det är väldigt många "om" så därför försöker vi vara lite försiktiga med den siffran, det är mycket man behöver undersöka vidare, säger Alizée Lehoux.Medverkande: Alizée Lehoux, forskare på Institutionen för geovetenskap på Uppsala Universitet; Johan Holmén, doktor i fysisk resursteori som forskar om hållbar omställning på Chalmers; Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Jörgen Berglund (m), riksdagsledamot Sundsvall. Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

14 Mars 202319min

De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs. - Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket. Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet. Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

12 Mars 202319min

Nyligen kunde många av oss åter fascineras över vackra norrsken, ända ner till Skåne. Men de solstormar som ligger bakom norrsken har också en mindre trevlig sida: de kan slå ut vårt moderna högteknologiska samhälle med dess beroende av elektricitet och kommunikationssatelliter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med anledning av de nyliga norrskenen sänder Vetenskapsradion på djupet en repris, där vi hör om en studie som visar att kraftfulla solstormar kan inträffa även under lungare delar av den 11 år långa solcykeln. Men vi hör också om sätt att upptäcka och varna för solstormar med kort varsel. Det är genom att studera isotoper i 9 000 år gammal is från Grönland och Antarktis som forskare har funnit spår av en kraftfull solstorm långt före vår tid. Den verkar ha inträffat under en del av den 11-åriga solcykeln när aktiviteten skulle förväntas vara låg, något som tyder på att solstormar kan komma när vi inte skulle vänta dem.Det här väcker förstås frågor om beredskapen för att skydda vårt moderna samhälle med sitt allt större beroende av elektricitet, kommunikationssatelliter och annat som solstormar kan sätta ur spel. Men en hjälp kan då vara de nya satelliter som är på väg att skickas ut i rymden för att med några timmars varsel kunna varna oss, så att skyddsåtgärder kan vidtas. Programmet är en repris från 3 maj 2022.Medverkande: Raimund Muscheler, professor i geologi, Lunds Universitet; Kristoffer Hultgren på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB; Ingemar Hansson, forskningsingenjör Lunds Universitet; Juha-Pekka Luntama, chef för ESAs avdelning för ”space weather”;Reporter: Jon ThunqvistProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

7 Mars 202319min

Det är Sveriges dyraste enskilda forskningsanläggning i drift för 5 miljarder skattekronor, men hur används den och vad kan den ge? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Max IV i Lund är en sorts superröntgenapparat som ska kunna hjälpa till att skapa nya läkemedel, smarta material, batteriteknik och annat till den gröna omställningen.Den kallas för en världsunik föregångare, men när anläggningen nu 7 år efter invigningen är fullt utbyggd, så är det fortfarande inte så lätt att peka ut riktigt handfasta exempel på vad den kan ge. I själva verket kan sådana frågor leda tanken fel, menar forskare i programmet, eftersom det som görs här ofta är ren grundforskning, som snarare bidrar till den stora kunskapsgrund som behövs för att lösa vår tids utmaningar.Vi besöker Max IV och några av de forskare som tillbringar intensiva arbetsveckor i skift vid experimentstationerna, och får veta varför det krävs en anläggning stor som en fotbollsstadion för att skapa den skarpa röntgenstråle som används i forskningen. Medverkande: Olof Karis, tf direktör Max IV; Emelie Hilner, tf kommunikationschef Max IV, Ali Mirazimi, virusforskare Karolinska institutet; Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet; Tove Ericson, postdoktor vid institutionen för kemi Uppsala Universitet; Erik Thomson, universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet; Xiangrui Kong, forskare institutionen för kemi och molekylärbiologi Göteborgs universitet.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

5 Mars 202319min

"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om.” säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten. Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner.Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger.Programmet är en repris från 31 januari 2023. Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.Reporter: Therese UddenfeldtProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

28 Feb 202319min

Utvecklingen av små modulära kärnreaktorer, SMR, har tagit fart de senaste åren. Men Janne Wallenius plan att bygga en blykyld kärnreaktor i Sverige kan komma att försenas på grund av Rysslands angrepp på Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskarna bakom den tilltänkta blyreaktorn anlitade ryska kärnkraftbolaget Rosatom för avgörande experiment, som nu har frysts på grund av kriget. I programmet hörs: Janne Wallenius, professor i reaktorfysik, KTH, och chef för bolaget Blykalla som utvecklar reaktorn, Rémy Kolessar, avdelningschef för forskning och innovation vid Energimyndigheten.ReporterMarcus HanssonProducentPeter Normark

27 Feb 202319min

Det ser mörkt ut på många håll i världen. I veckan har Rysslands storskaliga anfallskrig mot Ukraina pågått i ett år. Vad finns det för utrymme kvar att tro på den goda människan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi är tyvärr mycket mer benägna att lyfta fram människors kapacitet för ondska än för godhet, menar den nederländske författaren Rutger Bregman, som med hänvisning till vetenskapliga studier hävdar att människan i grunden är god. Är hon det – och kan frågan ens ställas så?Fyra forskare resonerar kring detta, bland dem Patrik Lindenfors, forskare i kulturell evolution, som menar att vi människor måste använda den superkraft vi har i vår förmåga till samarbete på rätt sätt. Och nationalekonomen Olof Johansson Stenman påminner om oväntat snabba positiva förändringar i vår moderna historia som kan ge hopp.Programmet är en repris från 30/1 2023. Medverkande: Patrik Hagman, docent i politisk teologi, tidigare Åbo Akademi, nu Svenska Kyrkan; Patrik Lindenfors, forskare kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Frida Hylander, leg psykolog Klimatpsykologerna; Olof Johansson Stenman, professor nationalekonomi Handelshögskolan Göteborgs universitet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

21 Feb 202319min

Han befinner sig i Kiev under återkommande luftattacker. Hon följer oroligt utvecklingen från Sverige. Samtidigt ska de driva ett gemensamt forskningsprojekt knutet till det gemensamma historiska förflutna som våra länder delar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fedir Androsjtjuk är föreståndare för Nationalmuseet för ukrainsk historia i Kiev, och när Rysslands storskaliga invasion inleddes fick han främst ägnat sig åt att flytta de historiska föremålen ner i museets källare, undan risk för missiler och plundring. Hans medarbetare deltar i kriget vid fronten och deras upplevelser och fynd där blir nu till delar av en kommande utställning.Charlotte Hedenstierna-Jonsson, arkeolog och forskare vid Historiska museet, är hans vän och forskarkollega sedan 25 år, och en av de som nu leder en studie tillsammans med Androsjtjuk kring ett antal skelett från Kiev under vikingatiden. Vi hör hur det fungerar att forska tillsammans under dessa förutsättningar och om hur de upplever det, när historien samtidigt används i propaganda och för motivation under kriget.Medverkande: Charlotte Hedenstierna-Jonsson, arkeolog vid Uppsala Universitet och forskare vid Historiska museet, Fedir Androsjtjuk, föreståndare för Nationalmuseet för ukrainsk historia i Kiev.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

19 Feb 202319min