Atombomben – en fortsättning på bombkriget?

Atombomben – en fortsättning på bombkriget?

Atombomben är det enskilda vapen som haft störst påverkan på 1900-talets militärhistoria. Kärnvapen är från andra världskrigets slut fram till våra dagar är fortfarande den avgörande faktor som sätter spelplanen för geopolitiken globalt.


Atombomben avslutade andra världskriget och kunde ha fått ett närmast mytologiskt symboliskt värde i efterhand. Men i samtiden betraktades atombomben i stort sett som en fortsättning på det bombkrig som redan pågick, även om tekniken för att lösgöra sprängkraften i sig, var ny.


Denna vecka får ny lyssna på ett avsnitt av podden Militärhistoriepodden som Historia Nus programledare Urban Lindstedt medverkade i tillsammans med idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt till den avgörande veckan i augusti 1945 då atombomberna över Hiroshima och Nagasaki avslutade kriget i Japan. För att fira detta hundrade avsnitt av Militärhistoriepodden gästas vi också av journalisten Urban Lindstedt från Historia.nu.


USA:s bomboffensiver mot Japan hade pågått under lång tid, och en avgörande faktor här var dels utvecklingen av B-29 Superfortress, samt övertagandet av Marianaöarna mitt i stilla havet.


Inte heller såg man i framför sig att kriget skulle avslutas redan i augusti 1945. Striderna om Iwo Jima, Okinawa, Filipinerna, Guam och Marianaöarna pekade mot att den japanska kolonialmakten var helt och hållet inställd på att slåss in till döden, och om japanerna själva fick råda så skulle deras egna civilbefolkning också tas med i graven.

För de amerikanska styrkorna var den strategiska bomboffensiven över Japan därför en del i en långsam förbekämpning som syftade till att mjuka upp, förhindra och förminska motståndet på de japanska huvudöarna inför en amerikansk landstigning.


Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki 6:e, respektive 9:e augusti måste därför sättas i perspektiv med de många bombräder som föregick, men också fortsatte efter. Atombomben betraktades också av vissa i princip som ett helt konventionellt vapen och som till exempel skulle kunna användas för att förbekämpa stränder inför landstigningar. Faktum är att konventionaliseringen var på god väg: man förberedde en tredje bomb som aldrig användes. En av andra världskrigets materiellt sätt mest omfattande flygräder genomfördes mot Tokyo bara 5 dagar efter bombningen av Nagasaki, vilket också visar att atombomben inte ansågs vara avgörande ur ett militärtaktiskt perspektiv för att få slut på kriget.


Allt detta har konsekvenser för hur väst och öst kom att betrakta atombombens roll och funktion i det geopolitiska spelet under efterkrigstiden (läs gärna Michael Gordins bok Five days of august för ett fylligt resonemang om detta). Vi glömmer gärna bort att atombomben under 1945 fortfarande var att betrakta som en fortsättning på den bombstrategi som redan var i rullning, och som sådan hade den nya tekniken ingen funktion utöver den makt som flygvapnet redan projicerade, även om vetenskapsmännen från Manhattanprojektet ansåg något annat. Att kärnvapnen sen skulle utvecklas till ett geopolitiskt maktmedel som skulle forma hela resten av 1900-talet var då något helt utanför befälhavarnas och de allierades blickfång.


Bild: Hiroshima i efterdyningarna av bombningen, U.S. Navy Public Affairs Resources, Wikipedia, Public Domain.

Lyssna också på De hemliga svenska atombomberna.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(658)

Bonus: Därför är kvinnornas makt osynlig i historien (teaser)

Bonus: Därför är kvinnornas makt osynlig i historien (teaser)

Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gillet Högadelns kvinnor kunde ha en viktigt informell makt under 1500-talet, där de upprätthöll kontakter och samlade in information. Men den informella makten kunde under extrema förhållande resultera i konspirerande till uppror och försvar av borgar och slott när maken hade dött.I detta bonusmaterial samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anu Lahtinen, biträdande professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Ebba Stenbock – I maktspelets skugga.Bild: 1700-talsmålning som avbildar Kristina Gyllenstierna på altarskulpturen i Västerås domkyrka. Public Domain, Konstnär okänd, Nationalmuseet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

19 Okt 20221min

Ebba Stenbock – på förlorarnas sida i Vasaättens maktkamp

Ebba Stenbock – på förlorarnas sida i Vasaättens maktkamp

Ebba Stenbock (1550-1614) var slottsfru på Åbo slott år 1597 när Hertig Karls trupper belägrade slottet. Hertig Karls män imponerades av hennes mod när kanonerna talade, men hon tvingades betala ett högt pris för lojalitet med sin döde man Klas Fleming.I en tid av våldsam maktkamp mellan Hertig Karl och kung Sigismund hamnade Ebba Stenbock på den förlorande sidan genom sitt giftermål med ståthållaren i Finland Klas Fleming, som var lojal med Sigismund. Ebba Stenbock och hennes överlevande barn berövades sin egendom och sonen Johan avrättades 1599.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anu Lahtinen, biträdande professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Ebba Stenbock – I maktspelets skugga.Ebba Stenbock är kanske mest känd från Albert Edelfelts målning från 1878 ”Hertig Karl skymfar Klas Flemings liks som bygger på en tradition där Ebba Stenbock står upp mot Hertig Karls kränkning av den döde Klas Fleming. Själva skäggdragningen har säkerligen aldrig ägt rum.Ebba Stenbock (1550-1614) föddes in i den yppersta högadeln där pappan var riksråd och systern Katarina blev Gustav Vasas tredje fru. Ebba gifte sig 1573 med Klas Fleming – som kom att bli den mäktigaste mannen i den östra rikshalvan. Klas Fleming var var ökänd för sin brutalitet. Han slog ner bondeupproret Klubbekriget med stor grymhet och även hans ståndsbröder klagade på hans grymhet.Efter Johan III:s död år 1592 drogs Ebba Stenbock och hennes familj in i maktkampen mellan den nye kungen Sigismund och hans farbror, hertig Karl (den blivande Karl IX). Hertigen fick snabbt grepp om makten i det egentliga Sverige, men Klas Fleming, som var riksmarsk, amiral och ståthållare över Finland, fortsatte att försvara kungen Sigismunds position i östra delen av riket.Ebba Stenbock fungerade som rådgivare till Klas Fleming och hade troligtvis en mildrande effekt på sin brutale man. När Klas Fleming dog 1597, av sjukdom eller förgiftning, under striderna med Hertig Karl befanns sig Ebba Stenbock på Åbo slott som senare kapitulerade för Hertig Karl.Hertig Karl, senare Karl IX, var hämndlysten mot Klas Flemings familj. Sonen Johan Fleming avrättades i Åbo 1599, inte så mycket för det han gjort utan snarare för det han kunde tänkas göra i framtiden. Ebba Stenbock fördes till fångenskap i Stockholm och berövades all sin egendom. Lyssna också på Karl IX:s uppror, blodbad och näringspolitik samt Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna.Bild: Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik, målning av Albert Edelfelt från 1878, Finlands nationalgalleri, public domain.Musik: When Bats Fly av Neil Cross, Soundblock Audio.Klippare: Emanuel LehtonenLäs mer om Ebba Gustavsdotter (Stenbock) i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anu Lahtinen), hämtad 2022-09-17. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

19 Okt 202249min

Carl Michael Bellmans väg från lovande ämbetsman till gränslös underhållare (nymixad repris)

Carl Michael Bellmans väg från lovande ämbetsman till gränslös underhållare (nymixad repris)

Carl Michael Bellmans (1740-1795) betydelse för den svenska vistraditionen går inte att överskatta. Född in en välsituerad ämbetsborgarklass gick Bellman från lovande ung ämbetsman till en omtalad visdiktare och underhållare med stöd ända upp från Gustav III.Nästan lika kända som nationalskalden själv är karaktärerna som befolkade hans Fredmans epistlar och dryckesvisor. Här hittar vi den alkoholiserade urmakaren Jean Fredman, musikern Movitz, korpral Mollberg och den prostituerade Ulla Winblad tillsammans med gestalter hämtade från den bibliska, grekiska, romerska och fornnordiska mytologin.I den nymixade reprisen av avsnitt 89 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Carina Burman, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och aktuell med boken Bellman. Biografin.Småstaden Stockholm med omgivningar är fonden där Bellmans visor och liv utspelar sig. Född in i burgen ämbetsborgarskap kom familjens ekonomiska status sjunka långsamt ned i ekonomiskt moras. Det var också Bellmans stora skulder som tvingade honom att säga upp sin tjänst på Riksbanken. Efter Gustav III:s statskupp 1772 skrev Bellman hyllningssången Gustavs skål och med tiden skulle kungen Gustav III stötta Bellman.Adelskap var aldrig aktuellt eftersom han hade svårt för att veta vad gränserna i de finare salongerna gick. Hela hans vuxna liv präglades också av allvarliga ekonomiska problem.Bellman uppfann också en fantasiorden där alla medlemmar var svåra alkoholister. Statuterna var formulerade att ingen kunde bli medlem i denna Bacchi Orden, som inte minst två gånger hade legat redlös i rännstenen.Bellman var populär under sin levnad, men han dog utfattig och sjuk 55 år gammal. Någon gravsten restes inte förrän 1851.Musik: Ur vägen, ur vägen av CM Bellman, Fredmans sång 27 med Sven Scholander, Public DomainBild: Carl Michael Bellman i Sergels ateljé av Carl Larsson, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Okt 202246min

Bonus: Miljonprogrammet efteråt (teaser)

Bonus: Miljonprogrammet efteråt (teaser)

Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gillet Vad som har hänt med miljonprogrammet efter att det byggdes pratar vi om i bonusmaterialet till avsnittet Miljonprogrammet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

12 Okt 20221min

Miljonprogrammet – den sociala ingenjörskonstens kulmen

Miljonprogrammet – den sociala ingenjörskonstens kulmen

Miljonprogrammet var kulmen på social ingenjörskonst i Sverige där det byggdes över en miljon bostäder under åren 1965-1974. Ambitionen var att bygga bort bostadsbristen, modernisera bostäderna och allt till rimliga hyresnivåer.De nya bostadsområdena möttes snart av kritik som människofientliga, men faktum var det byggdes lika stor andel villor samt mindre flerfamiljshus som de höghus som fått symbolisera miljonprogrammet. Men oljekrisen 1973 minskade efterfrågan på nya bostäder och snart stod en stor andel lägenheter tomma i miljonprogrammen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Stenberg, biträdande professor vid Arkitekturskolan vid Kungliga tekniska högskolan. Han har forskat om miljonprogrammet i över 20 år.Ordet "miljonprogram" kommer från beslutet i riksdagen 1965 att det skulle byggas en miljon nya bostäder i Sverige under de kommande tio åren. Syftet var att bygga bort den stora bostadsbristen som präglat efterkrigstiden med moderna bostäder till rimliga priser. En tvårumslägenhet skulle inte kosta mer än en femtedel av en normal industriarbetarlön. Det utvecklades också ett industriellt byggande med färdiga element som tillverkats i industrier.När det svenska samhället förändrades med studentrevolten i slutet på 1960-talat och gröna vågen på 1970-talet började allt fler människor ifrågasätta den storskaliga bostadspolitiken, när sedan oljekrisen minskade efterfrågan på bostäder kom en stor andel av bostäderna i de nya miljonprogrammen att bli outhyrda.På plussidan finns fortfarande att trångboddheten byggdes bort, större ytor och moderna lösningar gav kvinnor helt nya möjligheter att frigöra sig från hemarbete. Ingen annanstans i världen byggdes bostäder av så hög kvalitet i den omfattningen.Ursprunget till Miljonprogrammet går att spåra tillbaka till den ambitiösa utredningen Bostadssociala utredningen 1933-1947 där det mesta utreddes grundligt när det kom till bostäder.Lyssna också på Så blev Sverige ett invandrarland – De första muslimerna.Bild: Akalla. Kvinnor med barnvagnar och barn på gångväg intill betonghus. Foto: Peter Gullers, Nordiska museets arkiv, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Musik: Gotta Catch That Train av Zac Nelson, Storyblocks Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

12 Okt 202246min

De mytiska finska korstågen eller hur Finland blev Sverige (nymixad repris)

De mytiska finska korstågen eller hur Finland blev Sverige (nymixad repris)

Hur Finland blev en del av Sverige under den tidiga medeltiden är omdiskuterat. När embryot till en svensk statsmakt utvecklas under 1200-talet blev det möjligt för svenskspråkiga att i organiserad form bosätta sig i nuvarande Finland.Vi vet att Finland omnämns första gången på svenska runstenar och i ryska krönikor från 1100-talet. Finland har skapades i en spänning mellan det som kom allt bli Sverige och Ryssland.I den nymixade reprisen av avsnitt 88 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Traditionell historieskrivning bjuder att Finland inlemmades i det svenska riket genom erövringståg. Det är en historia som passar både rikssvensk och finländsk nationalism. Men det finns inga säkra belägg för att det någonsin företagits regelrätta korståg i syfte att kristna finnarna. Att tre militära operationer mot Finland utkristalliserats och upphöjts till korståg passar den medeltida propagandan för att legitimera svensk värdslig och religiös makt i nuvarande Finland.Traditionellt räknar man med tre korståg. Det första, som knappast har hänt, ska enligt traditionen ha genomförts i mitten av 1100-talet till sydvästra Finland av Erik den helige och den engelskfödde biskop Henrik av Uppsala, senare Finlands skyddshelgon. Det andra företogs 1239 till Tavastland av Birger jarl och det tredje till Karelen 1293 av marsken Torgils Knutsson.Närheten till det likaså expansiva ryska furstendömet Novgorod gjorde att kolonisationen, kristnandet och etableringen av ett svenskt välde fick en stark militär slagsida. Borgar byggdes, resningar nedkämpades och plundringståg i gränstrakterna blev närmast rutin. Liknande scenarier utspelade sig inte i medeltidens Norrland eller Småland.Musik: Vaka Vanha Vainamoinen ur Kalevala framförd av John Soininen on November 5, 1939 i BerkelyBild: En avbildning från senmedeltiden av Erik den heliges och biskop Henriks korståg till Finland. Något som sannolikt aldrig hänt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 Okt 202244min

Bonus: Sämsta och bästa brittiska regenterna (teaser)

Bonus: Sämsta och bästa brittiska regenterna (teaser)

Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gillet Storbritannien har haft många kungar och drottningar. Vi diskuterar vidare med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet om vilka varit de främsta och sämsta brittiska regenterna. Och frågan om vilka regenter som regerat längst i världen är svårare att besvara än ni tror.Vi funderar också lite på hur Charles III kommer att klara jobbet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

5 Okt 20221min

Elizabeth II – konstanten i brittisk nutidshistoria

Elizabeth II – konstanten i brittisk nutidshistoria

När drottning Elizabeth II tillträdde tronen 1952 var Winston Churchill premiärminister, viktiga varor ransonerades fortfarande i Storbritannien och nedmonteringen av det brittiska imperiet var i full gång.Monarkin åtnjöt stor respekt i Storbritannien och inom samväldet. Och trots alla skandaler drottningens barn varit inblandade i under decennierna har respekten och vördnaden för Elizabeth II varit fortsatt stark. Hennes lite ålderdomliga pliktkänsla och strama yttre har varit konstanten i ett brittiskt samhälle som ändrats i grunden.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, om den långlivade drottning Elizabeth II:s liv, hennes roll i ett sönderfallande brittiskt imperium och hennes förmåga att hålla samman ett Storbritannien på nedgång. Drottning Elizabeth föddes den 21 april 1926 och avled den 8 september 2022, 96 år gammal. Hon var bara 25 år när hon den 6 februari 1952 tillträde tronen som regent över 32 stater. Den unga drottningen möttes av stor välvilja, men under hennes sjuttio år på tronen skulle skandalerna kring hennes familj minska respekten för monarkin, även om drottningen behöll sin popularitet.Hennes första premiärminister var den åldrande Winston Churchill och hon kom att arbeta tillsammans med sammanlagt 16 premiärministrar under hennes 70 år som drottning. Hennes regim präglades av flera utmaningar. Behovet att upprätthålla monarkins popularitet när nation efter nation lämnade det brittiska samväldet och att försöka hålla kungahuset fri från skandaler och press har flera gånger satt drottningen på prov. Genom sin utstrålande pliktkänsla och värdighet förblev hon en oerhört populär monark som efter sin död lämnat hela sitt samvälde i sorg. Hennes död blir en påminnelse om monarkin som sammansvetsande symbol och Samväldets sårbarhet. Lyssna också på Kungamakten från forntid till nutid. Musik: God Save The King av PacioLeon, Wikimedia Commons: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:God-Save-The-King.ogaKlippning: Emanuel LehtonenResearch: Aron Schuurman Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

5 Okt 202252min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
p3-dokumentar
en-mork-historia
svenska-fall
creepypodden-med-jack-werner
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
killradet
flashback-forever
p1-dokumentar
kod-katastrof
hor-har
fallen-som-forfoljer
p3-historia
dialogiskt
rss-sanning-konsekvens
aftonbladet-daily
sanna-berattelser
rss-vad-fan-hande
rattsfallen