Den nya medicinen mot fetma som verkar kunna hjälpa mot fler av våra värsta sjukdomar
Semaglutid har gjort sensation som medel mot övervikt. Nu hoppas forskare att det också ska kunna fungera mot allt från hjärtproblem till alzheimer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240625.Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
15 Maj 19min
Fetmaläkemedel kan ändra köpvanor
Läkemedel som används mot fetma kan göra att det köps mindre skräpmat, mindre mängd mat generellt och mer nyttig mat som frukt och grönsaker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske är vi i början på en revolution för global viktminskning. Flera läkemedel mot diabetes och övervikt som lanserats det senaste decenniet gör att folk inte bara går ner i vikt. De gör det också lättare att bibehålla en lägre vikt.Det handlar om preparat som kallas GLP1-preparat eller GLP1-agonister. De minskar aptit och hunger. I amerikanska hushåll där en eller flera personer tar GLP1-preparat minskar utgifterna för mat med åtminstone fem procent, enligt en forskargrupp från Cornell University.Fetma, obesitas, har under de senaste decennierna blivit ett växande globalt problem med stora kostnader i människoliv och lidande. Aldrig förr har så många kunnat äta alldeles för mycket.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
14 Maj 19min
Så byggdes Sveriges järnväg och så kan den göras bättre
Hur mår den svenska järnvägen? Är den sjuk eller frisk? Vetenskapsradion tar tempen på det svenska järnvägsnätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var på Valborgsmässoafton 1855 i Skaveryd, i närheten av Alingsås, som man satte spaden i jorden för att påbörja Sveriges första järnvägsbygge, sedan följde en intensiv utbyggnad och under första hälften av 1900-talet så var järnvägen utbyggd ungefär så som vi känner den i dag.Och faktum är att det till stora delar är samma järnväg som vi fortfarande åker på som man gjorde för 100 år sedan. Naturligtvis är en hel material utbytt men inte tillräckligt tycker Sebastian Stichel som är järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan:”Egentligen skulle man behöva stänga av, sträcka för sträcka, och byta ut alla komponenter och börja med en modern ny järnväg”Vi besöker Järnvägsmuseet i Gävle för att få reda den svenska järnvägens historia, vi får träffa en rallare som var med och byggde Inlandsbanan mellan mellan Dorotea-Storuman och Sorsele och vi får veta hur man bygger en järnväg.Medverkande: Henrik Reuterdahl, Järnvägsmuseet i Gävle, och Sebastian Stichel, järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
13 Maj 19min
Nu ska gamla granplanteringar åter bli ängsmark
Sommaren 2024 klubbade EU igenom en förordning om att 20 procent av alla land- och havsområden ska restaureras nu är det dags! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fler multnande trädstammar där insekter och svampar kan frodas, våtmarker åt grodor och fåglar, och blommigare ängar.Förberedelserna för att införa EU:s nya naturrestaureringslag har påbörjats i Sverige, och det är några av målen som ska uppnås.Men vad innebär arbetet med att restaurera natur i praktiken?Och hur kommer det att påverka oss och våra omgivningar?Joacim Lindwall och Sara Sällström åkte till Åtvidsnäs, strax söder om Åtvidaberg i Östergötland, för här har en gammal granplantering förvandlats till en artrik ängsmark - ett exempel på hur naturen kan restaureras.Gäster: Ulrica Swärd, Naturvårdsverket, och Frida Nilsson, Länsstyrelsen i ÖstergötlandProgramledare: Joacim Lindwalljoacim.lindwallsr.seSara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se
11 Maj 19min
Full fart mot himlen och sedan krasch – så går det för raketplanerna i Europa
Raketförsök i Storbritannien och Norge har slutat i krasch. Och svenska Esrange skjuter på planen för när en raket ska skjutas upp till omloppsbana. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymdforum hölls i år i Trollhättan och ett besök där får oss att tänka både på den växande rymdbranschen, vårt ökade beroende av satelliter och det faktum att ännu ingen raket med satelliter skjutits upp från europeisk mark.Kaffet kan bli tåligare med hjälp av genkunskap, utan att man genmodifierar det – och covidvaccin kan odlas i genmodiferat ris. Hör om undersökningen som har kollat vad svenskarna tycker om genteknikprodukterna.Och så om en ny arena för att samla forskare, politiker och andra för att se till att vetenskaplig kunskap tas till vara i beslutsfattande – och att vi skiljer på åsikter och fakta. Vetenskap och allmänhet arrangerar mötet Folk & Forskning – för evidensbaserat beslutsfattande.Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
9 Maj 19min
Nu utvecklas framtidens AI-verktyg som ska skydda naturen
Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/1-2025.Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se
8 Maj 19min
Tokyos tunnlar mot översvämningar räcker inte längre
Tokyo är mer utsatt för översvämningar än många andra städer och har länge byggt enorma vallar och tunnlar som skydd. Men med klimatförändringarna anses det nu nödvändigt att ibland tillåta vissa områden att svämmas över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240610.Det kallas ett stort skifte i översvämningsberedskapen, där man nu återvänder till äldre tiders strategier som låter naturen ha sin gång. Vi utforskar de enorma tunnelsystemen under Tokyo som kan samla upp vatten vid skyfall, och hör om varför världens största stad är så utsatt. Vi besöker forskaren som förklarar de gamla och nya sätten att tänka och hör en svensk expert om vad vi kan lära oss av japanernas beredskapsarbete.Medverkande: Yukiko Hirabayashi, docent Shibaura Institute of Technology, Tokyo; Kimihito Mukouyama, konstruktionschef vid Tokyos tunnelsystem; Johanna Sörensen, biträdande lektor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet.Reporter: Jonatan JärbelProducent och programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
7 Maj 19min
Vårdslöshet bakom många olyckor med elsparkcyklar
Forskare: Det viktigaste är inte infrastruktur eller fordonen utan förarbeteende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vad vi gjorde som aldrig gjorts förut är att vi gick ut på staden och fiskade efter olyckor, säger Marco Dozza som är professor i aktiv säkerhet och trafikantbeteende vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Chalmersforskarna som har studerat detta med olyckor med elsparkcyklar har gjort det på ett nytt sätt. För att fiska efter elsparkcykelolyckor så utrustades ett antal elsparkcyklar med sensorer och kameror.– Sen väntade vi på att någon hyrde och åkte runt och om man väntar tillräckligt länge så kommer en kritisk händelse eller olycka att inträffa. Vi utrustade 17 elsparkcyklar och dokumenterade nästan 7 000 resor, säger Marco Dozza. Forskarna noterade 19 olyckor och 42 kritiska händelser där det var nära ögat, och med hjälp av kamerorna och information från sensorerna om bland annat hastighet och om hur fordonen manövrerade så kunde dom studera vad som hände precis innan och som kunde ligga bakom olyckan.Marco Dozza och kollegan som han gjort studien tillsammans med bedömer att var femte av dom säkerhetskritiska händelserna var avsiktlig, och i dom annorlunda normer för elsparkcykelkörning som han tror ligger bakom så finns också med att det här var just hyrda elsparkcyklar, då kan folk bry sig mindre om ifall fordonen blir skadade menar han. Men också i många av dom oavsiktliga olyckorna så är det vårdslös körning inblandad, eller åtminstone mindre trafiksäkert beteende, och då kan det ofta bero på dålig förståelse för och erfarenhet av det speciella med just elsparkcykeln som fordon enligt Marco Dozza.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
6 Maj 19min
