Svenskarna i det amerikanska inbördeskriget

Svenskarna i det amerikanska inbördeskriget

Svenskarna hade nyss anlänt till USA och knappt hunnit rota sig eller lära sig språket. Ändå kom tusentals skandinaver att frivilligt slåss i det amerikanska inbördeskriget. De flesta på unionssidan.


Trots språkliga hinder och kulturellt främlingskap drog tusentals skandinaver på sig uniformen. Allt ifrån tjänstlediga adliga officerare som Ernst von Vegesack till utvandrade meniga kavallerister som bröderna Gron från Småland deltog i kriget.


Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Niclas Sennerteg, aktuell med boken Gettysburg – svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget.


Det amerikanska inbördeskriget rasade mellan 1861 och 1865 och är det dödligaste kriget i USA:s historia, med över 750 000 döda. Konflikten bröt ut när elva sydstater bröt sig ur unionen i protest mot att Abraham Lincoln vann presidentvalet och farhågorna om att slaveriet skulle begränsas eller avskaffas. Nordstaterna ville bevara unionen och så småningom även avskaffa slaveriet, medan sydstaterna kämpade för självstyre och bevarandet av en slavbaserad ekonomi.


Men kriget handlade om mer än slaveri. Det var också en kamp om ekonomiska intressen, statlig kontra federal makt och en djup kulturell klyfta mellan nord och syd.


Tusentals skandinaver deltog i kriget, nästan uteslutande på nordstaternas sida. För många var beslutet att strida långt ifrån självklart. Dessa var människor som nyligen lämnat fattigdom och svält i Sverige för ett bättre liv – och nu stod de inför att riskera livet i ett krig vars orsaker ofta var komplexa och oklara för dem.


Ändå drogs de med. Inte bara av plikten eller pengarna, utan av hopp, press och identitet. För vissa var det ett sätt att visa sin lojalitet mot sitt nya land, för andra handlade det om att motverka den växande främlingsfientligheten mot immigranter. Att slåss för unionen blev ett sätt att bevisa att man hörde hemma i det amerikanska samhället.


Många svenskar värvade sig frivilligt. Ibland för att få medborgarskap, ibland för att få lön – men också av övertygelse. Slaveriets brutalitet var känd även i Sverige, och för vissa blev kampen mot detta system ett moraliskt kall. Men lika ofta var det praktiska skäl som avgjorde: att ha mat, få ett sammanhang, tjäna pengar eller helt enkelt följa sina kamrater.


Det finns också belägg för att en mindre grupp svenskar stred för sydstaterna. De var oftast bosatta i sydliga delstater redan innan kriget och värvades lokalt. Deras motiv kunde variera: socialt tryck, lokal lojalitet eller rädsla att sticka ut. Men deras berättelser är långt färre och mindre dokumenterade än de som stred för unionen.


Bildtext: Unionstrupper ur general William T.H. Brooks division, en del av Sedgwicks kår, skyttegravspositionerade vid västra stranden av Rappahannockfloden i Fredericksburg, strax före slaget den 3 maj 1863 under Chancellorsvillekampanjen. Foto: A. J. Russell, National Archives [Public Domain], via archives.gov


Musik: Ferdinand Himmelreich, Last Hope, kompositör: Louis Moreau Gottschalk, inspelad 16 oktober 1923, Edison Records, katalognummer 51285, matriskod 8773, University of California Santa Barbara, Internet Archive. https://archive.org/details/edison-51285_01_8773


Lyssna också på Slavägarna som skrev USA:s konstitution.


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(655)

Heinrich Himmlers planer för Sverige

Heinrich Himmlers planer för Sverige

Nazistledaren Heinrich Himmlers (1900-1945) intresse för germansk rasmystik gav honom ett särskilt engagemang för Sverige där han trodde sig finna ursprunget för arierna. Han skickade tidigt arkeologiska expeditioner till Tanums hällristningar för att kartlägga den germanska kulturens grundläggande.Som chef för säkerhetstjänsten Sicherheitsdienst (SD) ansvarade han också för kartläggande av det svenska samhället och odla kontakter som vid ett tyskt maktövertagande skulle få ledande roller i administrationen av Sverige.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lennart Westberg som är aktuell med boken Himmlers Sverige – Visioner och verklighet.Som chef för organisationen Schutzstaffel, mer känt som SS, var Heinrich Himmler den ledande organisatören av folkmordet av judarna. Under Himmlers ledning växte SS explosionsartat och blev en politisk maktfaktor genom vilken Himmler i flera avseenden kunde föra en egen utrikespolitik. År 1933 lät han inrätta det första koncentrationslägret i Dachau.Redan under 1930-talet byggde Himmler upp organisationen ”Ahnenerbe” vars syfte var att med ”vetenskapliga” metoder hitta bevis för germanernas ärofyllda förflutna och deras rasmässiga överlägsenhet. Detta gjorde man för att rättfärdiga sina militära erövringar samt utrotningen av judar och andra människor som man ansåg vara mindervärdiga.Himmler ansåg att Sverige utgjorde den germanska rasens främsta kärnland, och i hans föreställningar om ett övernationellt styre i Nord- och Västeuropa efter kriget spelade Sverige en viktig roll.För att omsätta sina visioner i verklighet försökte SS upprätta egna nätverk i Sverige. Denna infiltration och propaganda omfattade bland annat polisen, personer inom läkarkåren, frivilliga till Waffen-SS och jordbrukets intresseorganisationer. Svenskar som deltagit i kriget i Waffen-SS skulle få en särskild roll som ledare i det tänkta Storgermanien efter att Nazityskland besegrat världen.1940 beordrade Himmler skapandet av ett nätverk av underrättelsetjänstemän i Sverige, känt som Sipo-SD, med målet att samla information och kontrollera landets politik. Detta gjordes i hopp om att säkra Sveriges neutralitet under kriget och hindra landet från att stödja de allierade.Bild: Riksfürern för SS, Heinrich Himmler, besöker koncentrationslägret Dachhaus 1936, Bundesarchiv, Bild 152-11-12 / CC-BY-SA 3.0, Wikipedia, Public Domain.Musik: SS Machiert in Feindesland, SS kampsång under andra världskriget,Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

3 Maj 202357min

Tredje rikets raspolitik som förövning inför det totala kriget (del 4, nymixad repris)

Tredje rikets raspolitik som förövning inför det totala kriget (del 4, nymixad repris)

För nazisterna var deras lära om raser och kampen mellan raser helt central. I deras världsbild var judarna ett dödligt hot mot det tyska folket som kom både i formen av internationell kapitalism och kommunistiska bolsjeviker. Under åren 1933 till 1939 ökade den nazistiska regimen hela tiden trycket på judarna. Med Nürnberglagarna som infördes år 1935 klassificerades alla som hade mer än två judiska mor- eller farföräldrar som jude - oavsett vilken religion de praktiserade. En politik som egentligen inte var särskilt populär hos gemene man. I den nymixade reprisen av avsnitt 132 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del fyra i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens trologi om Tredje riket.Med tiden fråntogs judarna alla medborgerliga rättigheter och tvingades betala stora skadestånd till staten efter att en polsk jude dödat en lägre tysk ambassadtjänsteman i Paris. En stor andel av de tyska judarna valde att emigrera.Adolf Hitler behöll sina bohemiska vanor som diktator med en flexibel arbetsetik, vilket lämnade stort utrymme för hans medarbetare att utöva makten under hård intern konkurrens. Han höll sig borta från att detaljstyra ekonomisk politik eller arbetsmarknadspolitik utan drog upp de övergripande riktlinjerna där medarbetarna fick fylla i det finstilta. Men Hitler hade två fokusområden där han utövade ett personligt maktutövande -raspolitiken som präglades av en extrem antisemitism och utrikespolitiken som syftade till att göra upp med det förnedrande Versaillesfreden och att skaffa Tyskland lebensraum i öst. När nazisterna tog makten efter riksdagsbranden 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin. Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget. Nazisternas rashygien skiljde sig inledningsvis inte särskilt mycket från andra auktoritära och demokratiska samhällen. Tvångsmedlen har hårdare, men även länder som USA, Sverige och Norge hade omfattande tvångssteriliseringar av invånare som föll utanför den samhälleliga normen. Nazisterna tvångssteriliserade också rasblandade som de sk Rheinlandbastard. Också romer förföljdes efter rasmässig klassificering. Förföljelse och lagföring av homosexuella var i det närmaste norm i övriga Europa, men det skedde med större våldsmakt i Nazityskland med internering och tvångskastrering av homosexuella. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

29 Apr 202347min

Svensk kärnkraft från teknikoptimism till dystopiska olyckor

Svensk kärnkraft från teknikoptimism till dystopiska olyckor

Sverige satsade tidigt på kärnkraften och kom att utveckla en egen teknologi kallad den svenska linjen. Bara några månader efter atombomberna släppts över Hiroshima och Nagasaki tillsatte ecklesiastikministern Tage Erlander en expertgrupp, Atomkommittén.I kalla krigets skugga samarbetade staten med näringslivet för svenska kärnkraftverk och atombomber. Den första svenska reaktorn R1, som var en ren forskningsanläggning, startades den 13 juli 1954 i ett bergrum vid Tekniska högskolan i centrala Stockholm. Med tiden blev Sverige en stormakt inom kärnkraft, men på 1970-talet vaknade en stark opinion mot kärnkraften.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per Högselius, professor i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm som skrivit om kärnkraftens historia i bland annat artikeln Atomic Shocks of the Old - Putting Water at the Center of Nuclear Energy History.De allra första lyckade experimenten med att utvinna energi ur atomer utfördes i Berlin 1938 av de tyska fysikerna Otto Hahn, Lise Meitner och Fritz Strassmann. Under andra världskriget började flera nationer att forska inom området. Motivet var då framförallt framställning av kärnvapen.I Sverige startades forskningsanläggningen R1 redan 1954. Ytterligare två försöksreaktorer kom att byggas i Studsvik i Södermanland innan landets första kommersiella kärnkraftverk, Ågestaverket, R3, söder om Farsta i Stockholm laddades 1964 för att producera fjärrvärme och el, och i hemlighet vapenplutonium till programmet för att bygga svenska atomvapen.Under andra världskriget hade Sverige varit beroende av Nazitysklands kol. Därför blev oberoende viktigt i utvecklandet av svensk kärnkraft. Sverige satsade på så kallade tungvattenreaktorer som kunde drivas med naturligt, oanrikat, uran som man tänkte bryta på platser som Ranstad i Västergötland och Kvarntorp i Närke.Ågestaverket drevs till 1974 utan att leverera någon vinst förrän de sista två månaderna. Parallellt med konstruktionsarbetet på R3/Ågesta pågick projekteringen av R4 som byggdes vid Marviken på Vikbolandet. Anläggningen kom dock aldrig i drift som kärnkraftverk på grund av att teknikutvecklingen sprang ifrån planerna.Mellan 1972 och 1985 byggdes tolv stora kärnreaktorer på fyra platser: Oskarshamn, Ringhals, Barsebäck och Forsmark. Mot slutet av 1980-talet levererade de runt hälften av Sveriges totala elproduktion.På 1970-talet kommer de första folkliga protesterna mot kärnkraften. I valrörelsen 1976 lovar Centerledaren Thorbjörn Fälldin att inte tillåta nya reaktorer och att kärnkraften ska avvecklas. Efter valet tvingas han kompromissa med de övriga regeringspartierna och startar Barsebäck 2 1977. Fälldins regering faller 1978 efter oenighet om en folkomröstning om kärnkraften.Motståndet mot kärnkraft ökade efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA 1979. Eftersom kärnkraften kom att splittra partierna utlyses en folkomröstning till mars 1980 där Socialdemokraternas och Folkpartiets linje 2 vinner. Det innebär att Sverige ska ha högst tolv reaktorer. Riksdagen beslutar sedan att kärnkraften ska vara avvecklad år 2010.Bild: Reaktorn R1 på Kungliga Tekniska högskolan i StockholmOkänd - Tekniska museet Stockholm, Wikipedia, Public DomainMusik: Funny Days av New Library Sounds, Storyblocks AudioLyssna även på De hemliga svenska atombomberna.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

26 Apr 202355min

Tredje rikets förberedelse inför kriget 1933-1939 (del 3, nymixad repris)

Tredje rikets förberedelse inför kriget 1933-1939 (del 3, nymixad repris)

När nazisterna tagit makten efter riksdagsbranden år 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin.Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget för att skaffa sig lebensraum.Omvandlingen sker systematiskt. Skolorna nazifieras från småskolan till universiteten. Nazistiska organisationer ska matcha alla andra civila organisationer från fackföreningar och kyrkor till skytteföreningar. Ekonomin organiseras helt för att tjäna rustningsindustrin utan hänsyn till ekonomiska teorier eller sunt förnuft.I den nymixade reprisen av avsnitt 122 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del tre i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens triologi om Tredje riket.Hitler vänder sig också mot oppositionella i det egna leden. I samband med de långa knivarnas natt mördades ledande SA-män som Ernst Röhm, en av få försökt utmana Hitlers oinskränkta makt.Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media. Läs: Richard J Evens – Third Reich at Power. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 Apr 202351min

Den ryska idén – för och emot Europa

Den ryska idén – för och emot Europa

Idén om en unikt rysk nation avskild från och moraliskt överlägsen västerlandet formulerades av ryska filosofer i början av 1800-talet. När bolsjevikernas tog makten 1917 cementerade tanken på Ryssland som en avvikare i världen.Men den ryska särarten har en lång historia. När de ryska härskarna valde ortodox kristendom framför katolicismen avskildes Ryssland från en europeiska idétraditionen, där latinet knöt an till antikens idéarv och band samman de lärda i Västeuropa med varandra.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Bengt Jangfeldt, docent i slaviska språk, författare som bland annat har skrivit boken Vi och dom - Om Ryssland som idé.När vi hör den ryska presidenten Vladimir Putin uttala sig med hat och förakt om Europa blir vi förvånade, men Putin knyter an till en flera hundra år gammal tradition där Västeuropa beskrivits som dekadent och krämaraktigt utan den ryska nationens djup och moraliska överlägsenhet. Den ryska historien har ända sedan Peter den stores tid på 1700-talet präglats av pendelrörelser mot och från Europa.Redan 1836 formulerade den första ryska filosofen Pjotr Tjaadajev att Ryssland var en nation som stod utanför den universella historiska gemenskapen.Bild: Religiös procession i Kurskprovinsen av Ilija Repin (1880–1883; Tretjakov Galleri, Moskva), Wikipedia, Public domain.Musik: Tchaikovsky Dance Of The Sugar Plum Fairy med Craig Austin, Worldwide Public Domain, Storyblock audio.Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

19 Apr 202356min

När demokratin gav upp - Tredje rikets uppkomst (del 2, nymixad repris)

När demokratin gav upp - Tredje rikets uppkomst (del 2, nymixad repris)

Före 1928 fanns det inget som tydde på att nazisterna skulle ta makten i Tyskland och att Adolf Hitler skulle bli rikskansler. Med Hitler i fängelse efter Ölkällarkuppen 1923 levde nazistpartiet en tynande tillvaro och i mitten på 20-talet vände ekonomin uppåt. Men börskraschen i USA år 1929 slängde in världen i en förödande ekonomisk depression som drabbade Tyskland svårt med massarbetslöshets som följd. Detta i en politisk miljö där inga längre trodde på Weimarrepubliken. Nedmonteringen av de demokratiska institutionerna i Weimarrepubliken inleddes av socialdemokraterna för att sedan undermineras ytterligare av nationalisterna. När det inte gick att få majoritet för förslag i parlamentet började Tyskland styras med dekret. En väg som nazisterna sedan kom att utnyttja efter riksdagsbranden 1933 för att slutligen avskaffa demokratin. Detta är det andra avsnittet om Tredje rikets uppkomst. I avsnitt 114 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet. När arbetslösheten nådde upp till 30 procent i vissa områden kunde det välorganiserade och hänsynslösa nazistpartiet gå från ett obetydligt extremistparti för missanpassade till Tysklands största parti. Nazisternas enkla budskap började slå rot utanför kärnväljare som protestantiska småbrukare. På den andra sidan på den politiska skalan inväntade kommunisterna kapitalismens sammanbrott och fruktan för en kommunistisk revolution fick konservativa, som längtade tillbaka kejsartidens auktoritära samhälle, att acceptera Hitler som en kontrollerbar lösning på anarki. Medelklassens rädsla för kommunisterna och de demokratiska partiernas oförmåga att samarbeta gjorde resten. Ännu viktigare var att nazisterna var helt hänsynslösa i fråga om gatuvåld och att bryta mot politikens uppförandekod. Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media. Bild: Adolf Hitler i Weimar oktober 1930. Bundesarchive, Creative Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Apr 202357min

Bödlarna som försvann – en yrkeskår i upplösning

Bödlarna som försvann – en yrkeskår i upplösning

Under 1800-talet ökade bödlarnas anseende i Sverige samtidigt som dödsstraffet på allvar började ifrågasättas. Många av bödlarna på 1800-talet såg på sig själva som professionella yrkesmän som tog sitt arbete på allvar, men det fanns bödlar som söp och misskötte sig.Bödlarna på 1600-talet var dödsdömda som fick respit medan 1800-talets bödlar var statliga ämbetsmän där yrket ofta gick i arv till äldsta sonen. Trots den ökande professionalismen hände det att bödlar högg fel och gjorde avrättningen till en utdragen pina för brottslingen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Isak Lidström, historiker aktuell med boken De sista bödlarna – Berättelsen om en yrkeskårs upplösning.Fram till början av 1800-talet var döden den vanligaste bestraffning för grövre brott, eftersom fängelse var ovanligt. 1734 års lag stadgade dödsstraff för 68 olika typer av gärningar. De flesta dödsstraffen har skett genom halshuggning, vilka utfördes av tillförordnade skarprättare eller mästerman som de också kallades.På 1600-talet var bödlarna själva brottslingar som dömts till döden, men fått respit så länge som de kunde hålla i en handbila. På 1800-talet var de flesta skarprättare yrkesstolta statliga ämbetsmän som kunde få beröm i tidningarna för hur de genomförde sitt dödliga värv. I takt med att allt förre dömdes till döden under 1800-talet kom några extra duktiga bödlar att utföra avrättningar långt från sitt hemtrakter.Under 1800-talet fanns det en skarprättare i varje län, men 1858 beslöt man att successivt minska antalet, allteftersom skarprättartjänsterna blev lediga. Den sista offentliga avrättningen i Sverige verkställdes 18 maj 1876, då Gustav Hjert och Konrad Tector halshöggs utanför Malmköping (Lidamon) respektive Visby (Stenkumla backe). Som en direkt följd av den utdragna avrättningen av Konrad Tector avskaffades offentliga avrättningar 1877.Landets siste skarprättare var Anders Gustaf Dalman (1848–1920) som under sin 30 år långa ämbetsmannaperiod genomförde sex avrättningar. Sista gången dödsstraff verkställdes i Sverige var 1910, då rånmördaren Alfred Ander blev både den första och sista som avrättades med giljotin. År 1921 avskaffade riksdagen dödsstraffet i fredstid och 1972 i krigstid. Någon seriös debatt om dödsstraffets återinförande har inte förekommit i Sverige i modern tid.Bild: Anna Månsdotter strax före sin avrättning. Skarprättare Dalman är mannen längst till vänster. Han gömmer bödelsyxan bakom ryggen. 7 augusti 1890, Wikipedia, Public Domain.Musik: Undercurrents av Melodies in Motion, Storyblocks Audio,Lyssna också på Bödlarna – historiens föraktade skuggfigurer.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

12 Apr 202359min

Våldets väg - Tredje rikets uppkomst (del 1, nymixad repris)

Våldets väg - Tredje rikets uppkomst (del 1, nymixad repris)

Kejsardömet Tysklands nederlag i första världskriget skapade en bitter brygd som blev grunden för nazisternas maktövertagande 15 år senare. Trots tidiga motgångar kunde nazisterna senare ta makten med en kombination av gatuvåld mot politiska motståndare och framgångar vid valurnorna i den ekonomiska krisens kölvatten. Weimarrepubliken, som uppstod i ruinerna av kejsardömet, fick aldrig den legitimitet som behövdes och misslyckades med att hantera massarbetslösheten efter börskraschen år 1928. Den ekonomiska kollapsen skapade utrymme för politisk extremism på både vänster och högersidan. I den nymixade reprisen av avsnitt 113 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet. Den ekonomiska utvecklingen i Tyskland efter första världskriget tyngdes av stora krigsskadestånd med hyperinflation och massarbetslöshet till följd. När ekonomin i mitten på 20-talet återhämtade sig tappade nazisterna mark. Men efter börskraschen 1928 kunde nazistpartiet gå från ett obetydligt extremistparti för missanpassade till Tysklands största parti. På den andra sidan på den politiska skalan inväntade kommunisterna kapitalismens sammanbrott och fruktan för en kommunistisk revolution fick konservativa, som längtade tillbaka kejsartidens auktoritära samhälle, att acceptera Hitler som en kontrollerbar lösning på anarki. Nazisternas hänsynslöshet matchades bara av nationalisternas naivitet ifråga om politiskt samarbete. Samtidigt gjorde kommunisternas och socialdemokraterna ömsesidiga fientlighet ett brett politiskt motstånd på vänstersidan omöjligt. Medelklassens rädsla för kommunisterna och de demokratiska partiernas oförmåga att samarbeta gjorde resten. Ännu viktigare var att nazisterna var helt hänsynslösa i fråga om gatuvåld och att bryta mot politikens uppförandekod. Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media. Bild: Nazistisk milis vid Ölkällarkuppen i München år 1923. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 Apr 20231h 8min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
p3-dokumentar
en-mork-historia
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
creepypodden-med-jack-werner
killradet
p1-dokumentar
hor-har
fallen-som-forfoljer
p3-historia
flashback-forever
dialogiskt
sanna-berattelser
rss-sanning-konsekvens
rss-brottsutredarna
aftonbladet-daily
rattsfallen
rss-verkligheten
mandagsvibe-med-hannalicious-och-lojsan