Historierna bakom svenska ortnamn
Språket25 Aug

Historierna bakom svenska ortnamn

Svenska ortnamn har ofta en lång historia bakom sig, ibland flera tusen år gamla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Just ortnamn kan vara väldigt underliga, de följer inte gängse uttalsregler, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Faktum är att det kör ihop sig direkt mellan Emmy och Henrik i dagens avsnitt. De är inte helt överens om hur man uttalar Hällekis.

Språkfrågor om ortnamn

Varför har sjöar så konstiga namn?

Vad betyder egentligen de vanliga ändelserna -tuna, -hult, -sala, -tälje och -linge.

Hur kommer det sig att vissa ortnamn får genitiv-s men andra inte, som Mora och Falun?

Varför heter Växjö Växjö?

Vad kommer ortnamnen Gryttjom från? Det liknar inget annat.

Mer om ortnamn

Läs Svenska ortnamn med uttalsuppgifter av Jöran Sahlgren och Gösta Bergman (från 1979)

Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsändelser.

Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsefterled.

Slå upp uppslagsord i andra upplagan av Svenskt ortnamnslexikon (2016).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Avsnitt(500)

Tjocka på ditt ordförråd

Tjocka på ditt ordförråd

Går det att förbättra sitt ordförråd på något annat sätt än att läsa mycket? Henrik Rosenkvist försöker tipsa om möjliga genvägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kafferep? Kan man utöka sitt ordförråd utan att läsa så mycket? Vilket ursprung har det göingska uttrycket hinsian? Varför lägger man ofta till tex någonstans efter en fråga som “Var bor du?”, som ju fungerar för sig själv? Vad skiljer förkortningar från akronymer?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

30 Apr 201824min

Nya familjer kräver nya ord

Nya familjer kräver nya ord

Vad ska två personer som separerat och har barn ihop kalla varandra? Lyssnaren Emma använder ordet "barnfar", men inte är helt nöjd. Henrik Rosenkvist ger en exposé över relationsord i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad ska två personer som separerat och har barn ihop kalla varandra? Vem syftar hennes på i "Stina hälsade på hennes mamma"? Hur uppkommer helt nya ord? Varifrån kommer ordet lösöre? Hur har uttalet av a i stockholmska förändrats genom åren?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

23 Apr 201824min

Repris: Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? DEL 2

Repris: Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? DEL 2

Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ett samtal med en person som inte är insatt i spelvärlden, om spel, tar oftast väldigt mycket längre tid än ett samtal med en som är insatt gör, säger Lillie Klefelt, gamer och eventmanager vid Female Legends. Inom gamingvärlden växer ett eget språk fram, med förkortningar och försvenskad engelska. Ett fenomen som språkvetare brukar kalla för praktikgemenskap. – Man samlas kring något speciellt och det gör att man utvecklar ett språk som passar att använda med varandra, tillsammans, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men vilken inverkan har gamingspråket på vårt språkbruk, och kommer gamingspråket även att ta sig in i allmänsvenskan? Panelen diskuterar och siar in i framtiden. Vi bad också er lyssnare att ställa frågor kring språk och teknik, som den här veckan besvaras av Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet. Veckans språkfrågor Hur påverkas vårt skriftspråk av användandet av emojis? Vilken inverkan har automatisk stavningskontroll på människors kunskaper i rättstavning? Har särskrivningar blivit vanligare i takt med att automatisk rättstavning  E-postadresser och adresser skrivs oftast utan prickar och ringar, hur påverkar det användningen av språktecken som å, ä och ö? I panelenJoel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges RadioTheres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitetJan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. ReporterErik Espeland SpråkvetareOla Karlsson ProgramledareEmmy Rasper

16 Apr 201824min

De och dem kan vara överflödiga

De och dem kan vara överflödiga

Det är en av de mest infekterade språkfrågorna just nu. Räcker det inte med bara dom? För den som inte tycker det, kommer Ylva Byrman med minnesknep för att hålla reda på dessa problematiska pronomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När började ordet skitnödig användas i betydelsen ängslig eller stel? Varifrån kommer ordet pytteskinn för hur huden uppför sig när man fryser? Varför har vi de och dem i skriftspråket och inte bara dom? Varför kan man inte säga tåga om att åka tåg, när det heter flyga, cykla, etc? Finns det någon regel för hur nya engelska lånord skall stavas på svenska?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

9 Apr 201824min

Hur snabbt pratar vi när?

Hur snabbt pratar vi när?

Språkvetare Ylva Byrman reder ut hur vår talhastighet förändras genom livet, apropå äldre filmer och dagens ungdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är man bygglovshandläggare, eller bygglovhandläggare? Är namnet på leksaken lego och ordet legosoldat besläktade? Pratar ungdomar snabbare än äldre? Varför har det andra ordet i namn som tex Indiska oceanen liten bokstav i svenskan?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

2 Apr 201824min

Vem språkforskade för 4000 år sedan?

Vem språkforskade för 4000 år sedan?

Så länge det har funnits skriftspråk har det också funnits abstrakta tankar om språk, menar professor Henrik Rosenkvist. Men vad forskade man om på den tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Är det korrekt att använda ord som evakuera reflexivt, som i ”de var tvungna att evakuera sig”? Varifrån kommer ordet pussgurka? Varför uttalas till exempel stadsplanering med kort a, men bostadsrätt med långt a? Hur länge har man forskat om språk?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

26 Mars 201824min

Repris: Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld?

Repris: Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld?

Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en värld av oliktalande är språkförståelse helt grundläggande, och på nätet och i sociala medier växer olika översättningstjänster fram för att skapa bryggor. – Förutsättningarna för att bli mer delaktiga i världen ökar ju, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men är vi där redan idag? Hur pålitliga är egentligen automatiska översättningstjänster? – Om de förut kunde översätta enstaka ord så kanske de nu kan översätta mening för mening, men tittar du på stycket som helhet så blir det fortfarande konstigt, säger Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio. Så hur fungerar egentligen den här typen av  tjänster? Kommer vi någon gång kunna förlita oss på att en telefon förstår precis vad vi säger? Och hur påverkas vårt språk av vi lever i en digitaliserad värld? I panelen Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. Medverkande Staffan Larsson, professor i datalingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet Programledare Emmy Rasper

19 Mars 201824min

Sova är ett av de äldsta orden i svenskan

Sova är ett av de äldsta orden i svenskan

För 7000 år sedan hade människor ett ord för att sova som är besläktat med det svenska verbet sova. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket yttermera visso? Vilket är det äldsta ordet i svenskan? Varför heter det ekonomiskpolitisk men inte, till exempel, utrikiskpolitisk? Är det korrekt att säga att man har löftat något när man har avgivit ett löfte? Finns det ett släktskap mellan den svenska matematiktermen täljare och engelskans tally, som betyder räkna? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

12 Mars 201824min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
rss-vetenskapligt-talat
allt-du-velat-veta
svd-nyhetsartiklar
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapspodden
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
sexet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
halsorevolutionen
rss-vetenskapsradion-2
barnpsykologerna
ufo-sverige
matfrihet
a-kursen