Livepodd: Så hotas Sveriges säkerhet av klimatförändringar

Sommaren 2023 bränns och skändas koraner vid flera tillfällen i Stockholm. Hotet mot Sverige ökar och Säkerhetspolisen pratar om ett allvarligt säkerhetsläge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den svenska yttrandefriheten har fått omvärldens blickar riktade mot sig. Uppmärksamheten är långt ifrån positiv, tvärtom. I land efter land i den muslimska världen har svenska företrädare kallats upp, och demonstrationer i Irak ledde så långt som till att den svenska ambassaden i Bagdad stormades. Allt på grund av att koraner bränts och skändats i Sverige under sommaren.– Det finns en väldigt stark oförståelse om varför man tänder eld på muslimernas heliga bok, och vad syftet är med det, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi.Situationen efter koranbränningarna har inte bara eskalerat utomlands. I Sverige talar regeringen och Säkerhetspolisen om ett försämrat säkerhetsläge. De säger att Sverige gått från att vara ett legitimt mål till ett prioriterat mål.– Nu är det mer uttalat att man vill göra någonting just specifikt mot Sverige, mot svenska intressen eller mot funktioner i Sverige utifrån att man vill hämnas på det som händer i Sverige, säger Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.Finns flera aktörer som utnyttjar situationenAtt det bränns koraner i Sverige har uppmärksammats långt utanför landets gränser. I Irak, där den svenska ambassaden stormades, användes koranbränningarna i Sverige som en bricka i den irakiska inrikespolitiken. Men det finns även andra aktörer som använder sig av den uppkomna situationen för sina egna syften.– Vi har sett att Ryssland aktivt återupprepar de budskap som den här kampanjen går ut på; att utmåla Sverige som ett islamofobiskt land, säger Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.En anledning till varför Ryssland skulle kunna tänkas ge bränsle till den allvarliga situationen är för att störa den svenska Nato-processen, menar terrorexperten Hans Brun.Medverkande:Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.Hans Brun, terrorexpert som är kopplad till King's college.Catharina Kipp, tidigare ambassadör i Damaskus.Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara SundbergTekniker: Glate ÖhmanLjud från Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet

9 Aug 202325min

För första gången sedan kalla kriget har Nato antagit storskaliga planer på hur man tänker försvara sig mot en rysk attack. Det handlar om 4 000 sidor topphemliga dokument. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Nato-medlemsländerna möts i Vilnius i juli 2023 handlar mycket om Rysslands krig i Ukraina, om det fortsatta stödet till Ukraina och om hur det ska gå med Sveriges Nato-ansökan.I skuggan av allt det spikas beslut som beskrivs som historiska. Det handlar om tusentals sidor topphemliga dokument med planer på hur Natos försvar ska stärkas. Och för första gången sedan kalla kriget har man nu tagit fram detaljerade regionala planer.– Det är ingen offensiv kampanj mot Ryssland. Å andra sidan så kan det tolkas som ett säkerhetsdilemma, att Ryssland ser det här, eller väljer att se det här, som ett som ett direkt hot, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Återstår problemNatos nya planer är ambitiösa, men det behövs både militärer och materiel. Det kommer bli en stor uppgift för Nato att snabbt kunna nå upp till de nya målen. Och det kostar pengar.– Vi rör oss inte lika fort som den farliga värld vi lever i rasar, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg som uppmanar medlemsländerna att skjuta till mer pengar till försvaret.Tidigare har Natos krav varit att medlemsländerna ska lägga två procent av sin BNP på försvaret, något som betraktats som ett tak av flera länder. Efter toppmötet i Vilnius är tvåprocentsmålet snarare ett golv, ett minimikrav, medlemsländerna måste uppnå. Men olika länder räknar olika.– Om en soldat går på en mina i Afghanistan – en del länder räknar det som en försvarskostnad, sjukhuskostnad, hemma. Men i andra länder så är det som en vilken civil sjukvård som helst, säger Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap vid Mittuniversitetet.Medverkande:Niklas Granholm, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap, Mittuniversitetet.Mikael Wassdahl, överstelöjtnant och chef för Fältjägargruppen i Östersund.Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara SundbergProducent: Jimmy HalvarssonTekniker: Kalle AnderssonLjud från Sveriges Radio, Reuters, Youtubekanalen Nato News, Folk och försvar

26 Juli 202325min

När Wagnergruppen plötsligt vänder sig mot den ryska armén och tågar mot Moskva blir det uppenbart att Putin har problem i sina egna led. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Wagnergruppens ledare, oligarken och krögaren, Jevgenij Prigozjin har varit kritisk mot den ryska armén den här våren. I sin kanal på Telegram har han skällt ut försvarsminister Sergej Sjojgu och generalstabschefen Valerij Gerasimov flera gånger och pekat på antalet döda soldater vid fronten i Ukraina. Under midsommarhelgen tar han sin privatarmé och tågar in i södra Ryssland, intar miljonstaden Rostov och tar sig vidare mot Moskva.– Så bestämde han sig för att kräva Sjojgus och Gerasimovs huvud på ett fat. Och så marscherar han mot Moskva via Rostov, säger journalisten och Rysslandskännaren Per Enerud.Överstelöjtnant Johan Huovinen utesluter inte att Prigozjin fick stöd inifrån den ryska militären i och med att de mötte förhållandevis lite motstånd under kuppförsöket.– Att det kunde ske indikerar kanske någonstans att det fanns ett medgivande från någon att det här skulle ske. Att det har utgått någon typ av order, säger Johan Huovinen.Kommer Prigozjin avrättas?Wagnergruppen har nära band till den ryska militära underrättelsetjänsten GRU och grundades av GRU-officeren Dimitrij Utkin.– Han kommer från Spetsnaz och har gjort hela sin militära karriär inom Ryska Försvarsmaktens elitförband. Så på det sättet är det han som är själva kniven i lådan medan Prigozjin är entreprenören och företagaren som ser till att det här kan expandera och växa, säger Johan Huovinen på Försvarshögskolan.Jevgenij Prigozjin sägs ha blivit vän med president Putin när han drev restauranger och cateringfirma i Moskva. Efter kuppförsöket spekuleras det i hans framtida öde eftersom den ryska regimen har en historik av att göra sig av med sina motståndare genom förgiftningar, bilkrascher eller andra typer av mystiska olyckor.Text: Karin HållstenMedverkande:Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid FörsvarshögskolanHanna Smith, Rysslandsexpert och professor vid College of Europe i BelgienPer Enerud, Rysslandskännare, journalist och författareProgramledare: Karin Hållsten och Jimmy HalvarssonProducenter: Karin Hållsten och Jimmy HalvarssonTekniker: Glate ÖhmanLjud från Sveriges Radio, Reuters, Prigozjin press, PBS, The Telegraph, Euronews

12 Juli 202328min

När Turkiet ställer krav och förhalar Sveriges medlemskap finns en risk att Nato framstår som svagt och principen om öppna dörrar ställs på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Turkiet har gett grönt ljus för att släppa in Sverige i Nato. Det skedde på Nato-mötet i Vilnius efter mer än ett år av förhandlingar. Beslutet ska röstas igenom i turkiska parlamentet och Ungern måste också godkänna Sverige som medlemsland innan allt är klart.– Att fullborda Sveriges anslutning till Nato är ett historiskt steg som gynnar säkerheten för alla Natoallierade i denna kritiska tid, det gör oss alla starkare och säkrare, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens.Det innebär den största förändringen i svensk säkerhetspolitik på över 200 år när Sverige går ifrån sin alliansfrihet.Nu får Sverige ett strategiskt djup i sitt försvar säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.– Det här blir en fundamental skillnad där vi plötsligt är en jämlike vid bordet, säger han.Turkiet på tvärenNatos policy om att vara en öppen allians för länder i Europa har ställts på sin spets när Turkiet förhandlat och förhalat Sveriges ratificering.– Det är svagt tycker jag. Det här har varit ett Natoproblem och det är problematiskt att det blev överlämnat åt Sverige. Här hade det varit smakligare och vettigare om Nato hade sett det som ett Natoproblem, säger Joakim Paasikivi.Medverkande:Joakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare på FörsvagshögskolanAnna Wieslander, Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic CouncilProglamledare och producenter: Karin Hållsten och Jimmy HalvarssonLjud från Sveriges Radio

11 Juli 202314min

Ryssland försöker slå tillbaka Ukrainas motoffensiv. Nu har kriget gått in i en fas där naturen förvandlas till vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Natten till den 6 juni 2023 brister Kachovkadammen efter en kraftfull explosion. Både Ryssland och Ukraina slår ifrån sig, men det finns misstankar om ett ryskt sabotage.Flodvågen sveper ner mot samhällen efter rapporter om att den ukrainska motoffensiven startat, och bedömare kopplar ihop händelserna.När den uppdämda naturkraften i floden Dnjepr blir fri skapas stora, långvariga sår i det ukrainska samhället. Miljöskador, civilt lidande och skador på byggnader och infrastruktur.Minor ska stoppa motoffensivRyssland försöker samtidigt forma om landskapet mot ukrainska styrkor med hjälp av massiva mineringar, som kommer ligga kvar länge och skada landet.– Man gör ju naturen till ett vapen. Och att man är beredd att gå så långt i både försvar och anfall, det är ganska ovanligt, säger Peter Haldén, forskare på Försvarshögskolan.I Sverige gäller skärpt uppmärksamhet vid dammar på grund av omvärldsläget. Här vill man skydda sig mot cyberangrepp och spioneri som skulle kunna leda till sabotage.Medverkande:Peter Haldén, docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanPer Åkerblom, överste och regementschef på Göta ingenjörregemente, Ing 2Ann-Sofie Fahlgren, chef för dammsäkerhet på Svenska kraftnätMarina Buskas, som flytt från Nova Kachovka till GotlandProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducenter: Karin Hållsten och Bo Torbjörn EkTekniker: Bjarne JohanssonLjud från Sveriges Radio, Reuters, Sky News, YouTube

28 Juni 202329min

Åklagaren tror att det kommer att gå att säga vem som sprängde Nord Streams ledningar. Samtidigt skapar olika aktörer sina egna sanningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av september 2022 sprängs Nord Stream-ledningarna i Östersjön. Gasläckan blir enorm och kraftiga strömmar spolar runt spillror i havet. Spekulationerna om sabotaget startar direkt, det blir en kamp om att forma historien om vad som hänt.Många pekar på Ryssland, som äger ledningarna via bolaget Gazprom. Att spränga skulle kunna vara ett sätt att sätta energipress på Tyskland och Europa inför vintern.Vem sprängde Nord Stream?Men efter några månader kommer andra bilder. Den kontroversielle journalisten Seymour Hersh pekar ut USA, men hans uppgifter avfärdas som fiktion. Flera medier börjar rapportera om en pro-ukrainsk grupp som ska ha hyrt en segelbåt i Rostock, och tyska utredare ska ha hittat sprängämnen i båten.Ukrainas statsledning slår ifrån sig, och utredningarna av sabotaget måste hantera möjliga villospår och vilseledning. Den svenske åklagaren Mats Ljungqvist säger att misstanken om att en stat ligger bakom har blivit starkare - och att han tror att det kommer att gå att slå fast vem som är ansvarig.Medverkande:Mats Ljungqvist, senior åklagare på Riksenheten för säkerhetsmålHans Liwång, docent och universitetslektor i försvarssystem på FörsvarshögskolanKirill Filimonov, journalist och forskare inom kommunikationsvetenskap.Patrik Hulterström, lärare på Försvarshögskolan och före detta attackdykare för marinenLjud från: Sveriges Radio, ABC News, CNN, Skynews, Reuters

14 Juni 202329min

Explosioner i Moskva. Drönarattacker djupt inne i Ryssland. Ukraina slår ifrån sig ansvar, men kriget har fått en ny form och ingen vet var det slutar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 30 maj anfaller flera drönare Moskva. Många skjuts ner av det ryska luftvärnet, men bilder i sociala medier visar också explosioner på marken.Ryssland utsätts nu allt oftare för attacker från luften, även långt inne i landet.Flera av de drönare som når fram till Moskva verkar ha riktat sig mot ett finare område, där eliten har sina stora villor.– Det känns ju troligt att det inte är en slump att drönarna hamnar just där, säger Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier.Ligger Ukraina bakom attackerna i Moskva?Drönarna mot Moskva kommer samtidigt som Ryssland genomför stora luftanfall mot Kiev.Ukraina har inte velat medge att man ligger bakom anfallen mot Moskva, men säger att de "ser på med glädje". Den ryske presidenten Vladimir Putin har däremot fördömt det han kallar terror.Attacker har skett på fler ställen, som i staden Kursk. För att lyckas måste de som hanterar drönarna kommit på sätt att undgå tidig upptäckt över ryskt territorium.– Uppenbarligen har man ju hittat någon lucka här, säger Michael Reberg, expert på luftvärnssystem.Medverkande:Michael Reberg, överstelöjtnant och militär lärare på FörsvarshögskolanHugo von Essen, analytiker på Centrum för ÖsteuropastudierProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Pernilla KommesLjud från Sveriges Radio, SVT, ukrainska Freedom, ABC News

2 Juni 202314min

I 20 år har rysk underrättelsetjänst fått ut hemlig information genom spionprogrammet Snake. Men FBI får programmet att radera sig självt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det skadliga programmet Snake har infekterat datorer i över 50 länder, riktat in sig på statshemligheter och kallats för Rysslands främsta spionverktyg.– Snake är extremt intressant för det är ett av de mest sofistikerade malware som kan användas för att sprida programvara och utföra kommandon på datorer och telefoner, säger Patrik Fältström, IT-säkerhetsexpert på bolaget Netnod. Han och flera andra experter menar att det är sannolikt att Snake opererat även i Sverige. Men det vill varken Säkerhetspolisen, SÄPO, eller Försvarets radioanstalt, FRA, bekräfta.För att få stopp på det stora hotet mot cybersäkerheten inleder FBI operation Medusa. Deras mål är att slå ut spionprogrammet.FBI pekar ut ryska FSBI Snakes kod gömmer sig en bild, det är en orm som bildar en cirkel genom att äta sin svans, en Ourobouros. Men i koden finns också slarvfel, namn som borde ha raderats, och spåren leder till den ryska industristaden Rjazan. Där finns en grupp hackare som fått benämningen Turla.Turla visar sig vara en del av Center 16, en enhet inom den ryska federala underrättelsetjänsten FSB – med nära band till Rysslands president Vladimir Putin.FBI lyckas till slut knäcka Snakes kryptering, och kan då ge programmet kommandot att radera sig från de infekterade datorerna. Den 9 maj 2023 går FBI gå ut med meddelandet att de lyckats med nedtagningen och fått peer-to-peer-nätverket Snake att förinta sig självt.Medverkande:Carolina Angelis, expert underrättelseverksamhet, säkerhetsrådgivare TruesecCarolina Vendil Pallin, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOIPatrik Fältström, säkerhetsskyddschef på NetnodOla Billger, kommunikationschef, Försvarets radioanstalt, FRARoger Wilson, USA-korrespondentProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Pernilla KommesTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, CyberNews, The CyberWire

31 Maj 202329min