Kaffe på maten och kronärtskockor – det stora matavsnittet

Veckans avsnitt tar dig med på en tur i programmets historia. Temat är julens ord och uttryck och redaktionen utlovar flera kära återhöranden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad har julmust med must att göra? Varför säger man tomte i Sverige och nisse i Norge? Vad betyder egentligen texten i luciasången? Vad står verbet braska för i talesättet Anders braskar, julen slaskar, alternativt Anders slaskar, julen braskar? Vad betyder ordet fnyk, som i att det fnyker snö? Var kommer den skånska traditionen julaknudor (julknutor) från? Vad är egentligen ett julbord, det kan man säga om ett dekorationsbord utan mat också? Vad är den historiska bakgrunden till ordet jul? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska, samtliga vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström, Emmy Rasper och Anna-Lena Ringarp.

23 Dec 201930min

I veckans avsnitt väljer redaktionen några av lyssnarnas bästa frågor. Ylva Byrman börjar i drogernas och våldets värld, mellanlandar på Guernsey, reder ut ett vanligt deckarord och hittar farliga och ofarliga granater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att vissa säger freebejsa (från engelskans freebase) i betydelsen att improvisera? Det är ju ett sätt att knarka? Vad är bakgrunden till ordet gensare, alltså en typ av varm tröja? Varför säger man att ge smörj om att slå någon? Var kommer ordet kommissarie från och hur blev det en tjänstegrad inom polisen? Hur hänger vapnet handgranat, frukten granatäpple och ädelstenen granat ihop? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

16 Dec 201930min

Får det lov att vara en dricka, drick, dryck eller drink? Henrik Rosenkvist reder ut ord och begrepp om drickbara vätskor. Det visar sig också att den sista slatten har något magiskt över sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Heter det energidryck eller energidricka? Och vad är skillnaden mellan dryck och dricka? Varifrån kommer uttrycket ta pojken, om att dricka upp det sista i glaset? Vad är en kobbel? Varför skriver många att glaset är fyllt till bredden, det heter väl brädden? Vad är te, egentligen? Räcker det att man har lagt växtdelar i varmt vatten? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

9 Dec 201930min

Engelskan dundrar in i svenska språket och lämnar kvar en massa lånord. Henrik Rosenkvist reder ut hur lånen går till och berättar om falska vänner och låtsasengelska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur blev after work ett svenskt uttryck? Varför har adressera, addera och affektera fått delvis nya betydelser i svenskan? Varför används det engelska ordet influencer och hur etablerat är det? Kan man verkligen översätta surreal med surrealistisk? När dök ordet potthål upp i svenskan och varför är det så populärt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

2 Dec 201930min

Det handlar om fackspråket, alltså orden och uttrycken för kunskap vi lär oss på jobbet eller när vi nördar i ett ämne. Och så uppmärksammar vi en modern 50-åring: ordet dator. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vab, apt (arbetsplatsträff) och prao. Har svenska fler förkortningar än andra språk? Kan fackspråk bli för svårt? Vad är skillnaden mellan material och materiel? Hur ska man använda orden? Hur myntades den svenska termen dator? Ska det heta cirkularitet eller cirkuläritet? I matematiken är ordet ty en fackterm. Hur blev det så? Och vilka ordklasser kommer fackspråket från? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Intervju med Åsa Holmér, fackspråkvårdare på Språkrådet.

25 Nov 201930min

När maten är som godast och färgerna som starkast. Då tar vi till superlativen. Ylva Byrman guidar oss till adjektivens yttersta gräns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad betyder superlativ? Varför säger vissa "Hans betydelse går inte att underskatta!”. Det ska väl vara överskatta? Hur böjer man adjektiv? Ska det till exempel vara mer och mest intressant, eller intressantare och intressantast? Hur går det till när god blir jättegod och snygg blir ursnygg? Finns det trender för förstärkande förled? Vad är absolut superlativ? Varför kan man inte säga lila, lilare, lilast? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

18 Nov 201930min

I delar av norra Sverige pratas bondska. En samling kluriga dialekter som nu får nytt liv efter att ha motarbetats historiskt. Henrik Rosenkvist berättar om en dialektal skatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför kallas de särskilda dialekterna i norra Sverige för bondska? På pitemål säger man "i" istället för "jag". Är det besläktat med engelskans "I"? Varför betonar man samma vokal två gånger i många ord i bondska? Till exempel låter ett ord som stann (stanna) som sta-a-nn? Är det unikt för bondska att dela upp verbet behöva och stoppa in andra ord? Som i ”Jamen då be-du väl egentligen int’-höv bilen?” Varför säger man han om till exempel hunden, katten, stolen? Och hur fick standardsvenska andra genus än bondska? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Musik i programmet: Euskefeurat "Nö'bert vä ve", Erk & Imchibeat "Nalta".

11 Nov 201930min

Varför är ordet dum synonymt med barnslig? Är det dags att sluta att använda barnmetaforer för att kritisera andra? Diskussion mellan Henrik Rosenkvist och journalisten Ylva Mårtens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Godis, mellis och dagis. När kom de första substantiven med ändelsen -is i svenskan? Och varför hänger de ofta ihop med företeelser i barnens sfär? På vilket sätt påverkar barn och unga allmänspråket? Varför använder vi ord som sandlåda, dagisbarn och lekstuga för att kritisera andra vuxna? Vad är bakgrunden till uttrycket ajabaja? Varför har ordet dum två betydelser, en för barn och en annan för vuxna? Vad säger lyssnarna om ordet kraja? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Ylva Mårtens, journalist och tidigare redaktör för programmet Barnen i P1. Programledare Emma Engström. LÄSTIPS: Boken som Henrik Rosenkvist nämner i avsnittet heter "Metaphores we live by" (1980) av lingvisten George Lakoff och filosofen Mark Johnson.

4 Nov 201930min