Kaffe på maten och kronärtskockor – det stora matavsnittet
Språket22 Sep

Kaffe på maten och kronärtskockor – det stora matavsnittet

Varför säger barn jag älskar inte det om mat de inte tycker om? Och varför tar man kaffe på maten? Gapa stort och hugg in i detta matiga avsnitt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att något är lökigt kan betyda många olika saker, bland annat att något är störigt eller sunkigt. Vi reder också i mysteriet kring ursprunget för jordärtskocka och kronärtskocka.

– De är överrepresenterade växter i språkvårdssammanhang, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Det är lite svårt att förstå hur ordet ”ärtskocka” uppbyggt. Svaret är att det har lånats in, antagligen från arabiskan. Och det är rätt etymologiskt trassligt! Dessutom är de inte släkt med varandra. Jordärtskockan är släkt med solrosen och kronärtskockan är en sorts tistel.

– Det här var några av de mest komplicerade orden vi har tagit upp! tycker Emmy Rasper, programledare.

Språkfrågor om mat

Varför säger barn ”jag älskar inte det” när de inte tycker om maten? Så uttryckte sig väl barn inte förr?

Hur kommer det sig att ordet korv inte har någon gemensam rot

Vad betyder lökigt och har det med växten lök att göra?

Varför säger man ”kaffe på maten”?

Hur har de obesläktade arterna jordärtskocka och kronärtskocka blivit ”ärtskocka” på svenska? Betyder ärtskocka något?

Varifrån kommer ordet ”bynkesam” som betyder ungefär falskt blygsam?

Mer om språk i maten

Hör även Henrik Rosenkvists etymologiska förklaring av ordet korv, från Språket 30 augusti 2021.

Läs om Matkultur i språket till exempel om olika dialektala ord för potatis från Matkult.se.

Läs blogginlägg Restaurangfranskan gör maten godare men språket svårare av Alexander Katourgi (från 2019).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde

Avsnitt(500)

Vi ses vid 10-blecket eller solens nedgång?

Vi ses vid 10-blecket eller solens nedgång?

Uttryck för att beskriva tiden har förändrats i takt med teknikens utveckling. Hur pratade människor om tiden innan klockorna fanns? Och varifrån kommer uttryck som "alla tiders" och "i grevens tid"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor En karttjänst på nätet skriver att en väg är 18 minuter saktare än en annan, borde det stå 18 minuter långsammare? Eller är sakta och långsam helt synonyma? I Danmarks är uttrycket "Alla tiders!" vanligt i betydelsen att vara nöjd, men hur används uttrycket i svenskan, och var kommer det ifrån? Varifrån kommer uttryckt "I grevens tid" och hur länge har det funnits? Varifrån kommer ordet blecket, som i tidsangivelsen "Vi ses vid 10-blecket"? Hur pratade människor om tiden innan klockor fanns? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.

13 Maj 201929min

Kälta, ty och fridens liljor – döende ord och uttryck

Kälta, ty och fridens liljor – döende ord och uttryck

Vem bestämmer vilka ord som ska anses vara ålderdomliga och vad är det som gör att vissa ord dör? Henrik Rosenkvist berättar om ord på hospis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kallprat? När anses ett ord vara utdött? Och vem bestämmer vilka ord som anses vara ålderdomliga? Vad betyder egentligen ordet ty och hur ska det användas? Används kälta i betydelsen tjata idag och är det dialektalt? Varifrån kommer uttrycket Fridens liljor som kan avsluta ett brev eller mejl? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.

6 Maj 201930min

Språket från Vetenskapsfestivalen 2019

Språket från Vetenskapsfestivalen 2019

Från en scen i Nordstan i Göteborg svarar Språket på frågor om olika uttal av vokaler i dialekter, och varför vissa dialekter lever vidare medan andra försvinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkfrågor En lyssnare från Hälsingland undrar om na i meningen Ge na tidningen är ett äldre ord för henne? Hur kommer det sig att vissa gamla dialekter kan bita sig fast i en liten ort och bevaras? Åker språkforskare runt och spelar in dialekter som är på väg att försvinna? En lyssnare från Kronoberg undrar hur det kommer sig att han uppfattar sina egna r-ljud medan andra tycker att det låter som att han undviker bokstaven r. Vad händer med barnens dialekt när de vuxna i en familj pratar en annan dialekt än den som finns på orten där familjen bor?  Hur kommer det sig att vokaler som o, u och ö uttalas olika i olika dialekter? Vad har hänt med uttalet av ä och ö, och varför har det stockholmska e-uttalet av ä börjat försvinna?   Språkvetare Jenny Nilsson, dialektforskare från Institutet för språk och folkminnen och Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg. Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.  Programledare Emmy Rasper.

1 Maj 201938min

Ett helvetes jävla program

Ett helvetes jävla program

Svordomarna fuck och shit har blivit vanliga i svenskan, vilket har fått de svenska jävlar och fan att uppfattas som kraftfullare. Varning utfärdad: I veckans Språket används svordomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer satfläsk och vad betyder det? Är god språkvård samma sak som att inte svära? Får man svära i tv och radio? Har svordomar blivit vanligare i offentliga sammanhang? Vilka svordomar används mest i media? Förekommer svordomar i alla språk? Hur svor man förr i Sverige? Svär kvinnor och män olika mycket och på olika sätt? Språkvetare Ylva Byrman. Gäst Kristy Beers Färgersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning från Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper

29 Apr 201930min

Värt och ovärt – nygamla uttryck i svenskan

Värt och ovärt – nygamla uttryck i svenskan

"Det är så värt att ha påsklov!" "Det är ganska ovärt att få en förkylning." Ylva Byrman förklarar hur värt och ovärt används idag och hur betydelserna har förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur gammalt är uttrycket att sova sked eller att skeda? Hur nytt är det att säga att något är värt eller ovärt? Är det rätt att rätta någon som säger att den vill ha en till smörgås? När började vi säga vi hörs? Har det något med telefonernas existens att göra? Hur stor inverkan får minoritetsspråk på majoritetsspråk? Varför har politiker börjat säga att de hedrar en överenskommelse, borde det inte heta att de håller överenskommelsen? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

22 Apr 201930min

Det ligger dig i fatet!

Det ligger dig i fatet!

Lyssnaren Julia undrar över uttrycket "att något ligger en i fatet". Vad ligger på fatet och varför är det ett hinder? Henrik Rosenkvist tar oss till 1600-talet och berättar om andra uttryck med fat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför används orden dyngrak och aprak i betydelsen att vara full och vad har ordet rak med berusning att göra? Vad kallas något som är från Dalarna, Närke eller Medelpad? Varifrån kommer uttrycket ligga i fatet och är det ett ålderdomligt uttryck? Finns det en språklig term för att beskriva avsaknaden av ett ord? Vad är ursprunget till ordet snäll och hur kan det komma sig att det tyska ordet schnell har en helt annan betydelse? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

15 Apr 201930min

Hur pratar vi om kroppen?

Hur pratar vi om kroppen?

Arm, huvud och öga är några av svenskans äldsta ord. I veckans avsnitt går vi igenom kroppsord, uttryck med kroppsdelar i och kroppsspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att många kroppsdelar heter exakt eller nästan likadant på svenska som på engelska? Har orden arm och armé någon koppling och hur gamla är orden? Varifrån kommer uttrycken att visa framfötterna och att få något om bakfoten? Hur har uttrycket att höfta till något uppkommit och vad har det med höfter att göra? Är kroppsspråk ett språk? Vilka gester är universella? Vilka kroppsljud förutom tal och sång har betydelser i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

8 Apr 201930min

Kan alla svenskar prata franska?

Kan alla svenskar prata franska?

De franska lånorden i svenskan är så många att Språkets franska lyssnare Mèlodie tycker att vi egentligen kan franska. Ylva Byrman berättar om tre historiska perioder då franskan vällde in i svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför har svenskan så många lånord från franska? Vad är en gallicism? Varför har det blivit vanligare att säga luva istället för kapuschong, och vad är skillnaden på luva och huva? Vi ses innan dess, vad är dess för ett ord i det sammanhanget? Varifrån kommer ordet urbota? Vad betyder gum i brudgum, och finns det något annat ord att använda vid samkönade vigslar? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

1 Apr 201930min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
sexet
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion-2
paranormalt-med-caroline-giertz
det-morka-psyket
rss-vetenskapspodden
a-kursen
bildningspodden
vetenskapsradion
ufo-sverige
matfrihet
rss-spraket