Kollegan erkände mordet på Peter – frikändes

Linda som bor i en liten by i Småland tvekar inför vaccinet. Hon tror att det kan finnas biverkningar på lång sikt. Och när hennes dotter bestämmer sig för att ta sprutan blir hon livrädd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 2021 tar de allra flesta vuxna vaccin mot Covid -19. Men några människor tvekar inför att ta sprutan. Tanken på vaccinet mot svininfluensan, att mest äldre personer blir allvarligt sjuka och en misstänksamhet mot myndigheter är något som får mer än var tionde vuxen svensk att avstår från sprutan.– Jag är rädd för vad som ska hända med min kropp, jag är rädd för biverkningarna, säger Linda som bor i en by utanför Högsby i Småland.Vaccinet delar SverigeHur många som vaccinerar sig skiljer sig mellan olika orter. Utbildningsnivå och tilltro till samhället är faktorer som påverkar hur många som vaccinerar sig. I Högsby kommun där Linda bor är andelen vaccinerade jämförelsevis låg. Här är också valdeltagandet lågt – något som kan ses som ett mått på tilltro till samhället.Reporter Sigrid EdseniusProducent Ylva LindgrenSlutmix Tor Sigvardsson

15 Feb 202225min

Anders Sydborg tycker att covidvaccinet är en bluff. Filip tror att vårt samhälle snart kommer att kollapsa. De är två av allt fler som protesterar mot covidvaccin och pandemirestriktioner under 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 2021 blir aktivisterna som propagerar mot covidvaccin och restriktioner allt mer högljudda. Tillsammans marscherar New age-influerade alternativmedicinare med antivaxxare och konspirationsteoretiker mot vaccinet och restriktionerna. Snart dyker allt fler nazister upp vid demonstrationerna. Spretig antivaxx-rörelseCovidvaccinets motståndare är en spretig rörelse som är oense om mycket - men de har flera gemensamma tankar. Det handlar om prepping, samhällets undergång och olika konspirationsteorier om världens ordning och om vaccinet. I miniserien "Ovaccinerad" möter vi aktivister, skeptiker och vårdpersonal som alla är oroliga över en sak: vaccinet. Reporter: Sigrid EdseniusProducent: Ylva LindgrenEn programserie från 2022.

8 Feb 202225min

I två decennier levde Helena med diagnoser som senare skulle visa sig inte stämma. Men när diagnoserna till slut tas bort, finns frågorna kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Varför fanns det ingen som räddade den här tjejen? Varför fanns det ingen som förstod henne? Varför lät folk den här tjejen må så dåligt?Helena blev mobbad i skolan och utsattes för sexuella kränkningar av en i skolpersonalen. När hon var 13 år fick hon diagnosen atypisk autism och placerades i särskolan. Tjugo år senare har hon stämt träff med kommunen där hon växte upp.– Jag vill fråga hur det kunde gå till så här. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits och det är ingen som ansvarar för det. Jag vill ha min upprättelse, säger Helena.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonEn programserie från 2022.

1 Feb 202224min

Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle. Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonEn programserie från 2022.

25 Jan 202225min

Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33. Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal. Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonEn programserie från 2022.

18 Jan 202224min

Det första Julia, 12, gör när hon släpps ut från ungdomshemmet är att testa tramadol. Hon har lyssnat på de äldres drogprat. Väl ute faller hon snabbt ner i ett blandmissbruk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan när Julia är sex år har socialtjänsten kontakt med henne och hennes föräldrar. Det är svåra och många konflikter hemma, Julia får utbrott på skolan och föräldrarna anses inte kunna ta hand om henne. Hon rymmer från familjehemmet hon placeras i och den sista utvägen är låsta ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Där blir hon i två år. Under åren på Sis-hemmen säger Julia själv att hon lär sig allt om droger och kriminalitet. – Det var alltid drogsnack. Dygnet runt. Snack om droger, prostitution, vad de ska göra när de kommer ut, sådana saker. Under den långa tiden programmerades jag så jag var färdigutbildad kriminell och narkoman. Det var som att det var ingen skillnad på mig och de då. När Julia kommer åter bor hemma hos sin mamma börjar hon direkt att köpa droger. Den lättaste att få tag på är det narkotikaklassade läkemedlet tramadol. – Tramadolet var så lättillgängligt. Lättare att få tag på tramadol än godis. Alla hade det där jag bodde, varenda en. Man kunde liksom gå ner till de framför ICA så hade dom. Det var det enklaste, säger Julia. Ganska snart slutar tramdolet att ge den effekt Julia söker och hon börjar blanda droger. Det går snabbt utför och under de kommande tio åren provar hon det mesta. Till slut injicerar hon heroin. När flera av hennes vänner dör i överdoser förstår hon att det snart kan vara hon som ligger där på bårhuset. Och motivationen att bli drogfri börjar spira efter många misslyckade avgiftningar och behandlingar. Reporter: Christine OdénProducent: Sofia KottorpSlutmix: Mats Larsson Programmet är gjort 2020.

11 Jan 202225min

Längst fram i kapellet står en ljus kista fullklottrad med personliga meddelanden. I kistan, klädd i sin bästa klänning, ligger 17-åriga Emilia, död i en överdos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Emilia hittas livlös i en soffa är hon den andra tonårsflickan i Göteborg på bara några dagar som dör i en överdos. Emilia har vid det laget kämpat mot missbruket sedan 12-årsåldern. – Jag visste det här, jag visste att det skulle bli dödlig utgång, säger hennes mamma Linda. Precis som för många andra unga tjejer började Emilias missbruk med drogen Tramadol, en smärtstillande men också prestationshöjande opioid som kan jämföras med heroin. – Jag förstår tjusningen med att testa Tramadol: ”Jag fick ju bättre betyg här, jag klarade av skolan mycket bättre. Men vänta nu, mina pengar räcker inte, jag kan inte gå och lägga mig utan tabletter”. Börjar du med Tramadol medicinerar du dig själv till döden, säger poliskommissarie Mika Jörnelius. Användandet av Tramadol bland unga ökar. Undersökningar visar att den som tar Tramadol är mer benägen att testa andra tyngre droger. För Emilia var det till slut en överdos rökheroin som tog hennes liv. – Hon tackade mig för att jag alltid har stått vid hennes sida. Jag säger inte att hon gjorde det medvetet, att hon tog sitt liv. Men hon hade en längtan att gå vidare, för att hon inte orkade längre. Reporter: Ulrika NandraProducenter: Martin Jönsson och Sofia KottorpSlutmix: Elvira Björnfot

4 Jan 202225min

När 13-åriga Vilda ska köpa cannabis i Nordstan blir hon erbjuden en gratiskarta Tramadol. Sedan går allt fort utför mot ett svårt blandmissbruk som hon nu kämpar mot varje dag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort. – Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger, säger Vilda. När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, ”blå”, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på ”krita,” men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav. När Vilda berättar om sin kamp mot drogerna är det en mörk bild där den rätta hjälpen från myndigheterna som socialtjänst och BUP tar lång tid med utredningar och handläggningstider, besök som Vilda inte tycker ger något. Mini-Maria är en ungdomsmottagning för unga med drogproblem och finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Alexander Holmstedt, psykaitrisköterska vid Mini-Maria i Malmö delar bilden Vilda ger. – Vi har tydligt sett att när unga väl går över gränsen från cannabis till Tramadol blir det en väldigt mycket större risk för att snabbt hamna i ett blandmissbruk. Det vi också har sett är att tidigare arbetssätt är otillräckliga och det krävs helt andra arbetsmetoder för den här gruppen som tar Tramadol och blandar drogerna. Tramadol, det smärstillande opiodläkemedlet har ökat explosionsartat de senaste tio åren. Under 2019 beslagtogs nära en miljon tabletter. För många unga är Tramadol vägen in i ett djupt blandmissbruk och till och med död. Under 2019 dog 126 unga mellan 15-29 år av överdoser. – Gör vi ingenting nu kommer vi har en större grupp opioid- och benso (bensodipiaziner) missbrukare än vad vi har sett tidigare, säger Alexander Holmstedt som initierade Tramadolprojektet, en kartläggning och forskningsstudie över Tramadol bland unga i Sverige. Reporter: Ulrika NandraProducenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson Slutmix: Elvira Björnfot Programmet är gjort 2020

28 Dec 202125min