Betornas vilda släkting – och om vår växtblindhet

Betornas vilda släkting – och om vår växtblindhet

Vi sänder från Göteborgs botaniska trädgård där projektet Så vilda! får upp barns ögon för växternas betydelse. Och i Bretagne hittar vi den vilda strandbetan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur många vilda växter kan du namnet på? När den frågan ställdes nyligen i en undersökning av folkbildningsplattformen Pollinera Sverige blev det genomsnittliga svaret 6,5 stycken. Vad innebär det för oss i längden att vi har så dålig koll på växterna runt omkring oss? I Naturmorgon utforskar vi begreppet växtblindhet, vad det kan bero på och om det går att göra något åt det.

Vår fältreporter Helena Söderlundh finns under morgonen i Göteborgs botaniska trädgård tillsammans med Helen Ekvall, pedagog och projektledare för Så vilda! Det är ett projekt där 20 000 elever sedan sex år tillbaka planterat fröer och följt blomsterängar på sina skolor och förskolor. Tanken är att de ska få upp ögonen för växternas och pollinatörernas betydelse - och lära sig känna igen de arter de har på ängen. I fröblandningen ingår bland annat prästkrage, blåklint, ängsvädd och darrgräs.

Växtblindhet handlar dels om att vi ger mer uppmärksamhet till djuren än till växterna - trots att växterna står för 80 procent av biomassan här på jorden och att vi utan dem vare sig skulle kunna äta eller andas. Men det handlar också om att vi i takt med urbaniseringen kommit allt längre från naturen som helhet och tappat mycket kunskap på vägen.

Går det att se den här utvecklingen i svensk litteratur? Det undersöks just nu av forskare vid Lunds universitet. Vi pratar med Paul Tenngart, som djupdykt bland artnamn i böcker från det senaste århundradet.

Våra odlade grödor har ofta kvar vilda släktingar i naturen. Att de finns kvar, med sin genetiska variation, kan vara avgörande den dag de odlade grödorna drabbas av sjukdomar eller behöver tåla mer torka eller värme. Ett exempel är den vilda strandbetan, som växer sparsamt längs kusterna i Europa. Såväl sockerbeta, foderbeta, rödbeta och mangold härstammar från den. Reporter Hjalmar Dahm träffar botanisten Kristina Bjureke från Botaniska trädgården i Oslo för att få reda på mer om arbetet med vilda kultursläktingar – och så tar han bussen till Bretagne för att få se den vilda strandbetan.

Hösten är obevekligen här. Och med det hösttecken av olika slag. Som älgarnas brunst. Vår lyssnare Rickard Norrefeldt blev vittne till ett rejält älgbråk i skogen som slutade med både bröl och en simtur i sjön. Veterinär och älgexpert Jonas Malmsten är med och tolkar vad det var som hände. Och orrspel, det hör väl våren till? Jo, men det finns exempel på höstsspelande orrar. Vi reder ut vad det kan bero på.

Att lära sig namnet på en växt är ofta något som går från förälder, eller mor- eller farförälder, till barnen. Det är tydligt även i Karin Gyllenklevs kråkvinkel där hon drar sig till minnes hur hennes pappa upprepade växternas vetenskapliga namn under deras promenader.

Programledare är Joacim Lindwall.

Avsnitt(1000)

Naturmorgon 20100327 Del 1 2010-03-27 kl. 09.00

Naturmorgon 20100327 Del 1 2010-03-27 kl. 09.00

Gamdöden i Asien kan få fatala ekologiska konsekvenser. Tiotals miljoner gamar har dött under de senaste 20 åren sedan de ätit boskap som blivit behandlad med ett visst läkemedel. Nu är läkemedlet förbjudet, men mycket återstår i kampen för att få gamarna tillbaka. Vi träffar den indiske gaminventeraren Rajat Pal Singh och Hem Sagar Baral från fågelskyddsorganisationen Bird Conservation Nepal. Vålådalen är målet för morgonens fältreporter Joacim Lindwall. Han rör sig genom den fjällnära skogen och letar efter spår av mänsklig aktivitet. Irene Järlebring i Västra Frölunda har skrivit till oss för att få veta vad det är för bi hon har fotograferat. Svar i Naturmorgon. Programledare är Elin Lemel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Mars 201041min

Naturmorgon 20100327 Del 2 2010-03-27 kl. 08.00

Naturmorgon 20100327 Del 2 2010-03-27 kl. 08.00

Gamdöden i Asien kan få fatala ekologiska konsekvenser. Tiotals miljoner gamar har dött under de senaste 20 åren sedan de ätit boskap som blivit behandlad med ett visst läkemedel. Nu är läkemedlet förbjudet, men mycket återstår i kampen för att få gamarna tillbaka. Vi träffar den indiske gaminventeraren Rajat Pal Singh och Hem Sagar Baral från fågelskyddsorganisationen Bird Conservation Nepal. Vålådalen är målet för morgonens fältreporter Joacim Lindwall. Han rör sig genom den fjällnära skogen och letar efter spår av mänsklig aktivitet. Irene Järlebring i Västra Frölunda har skrivit till oss för att få veta vad det är för bi hon har fotograferat. Svar i Naturmorgon. Programledare är Elin Lemel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Mars 201050min

Kråkvinkel: Fredrik Sjöberg 2010-03-24 kl. 07.00

Kråkvinkel: Fredrik Sjöberg 2010-03-24 kl. 07.00

Vi finns på plats ute i naturen varje vecka, året om. Få upplevelser och kunskap med prassel och visk, experter och fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Mars 20104min

Naturmorgon 20100320 Del 1 2010-03-20 kl. 09.00

Naturmorgon 20100320 Del 1 2010-03-20 kl. 09.00

Ljud i naturen Krister Mild samlar på ljud från naturen. Han har 30 000 inspelningar i sitt privata arkiv. Där finns 800 fågelarter, 100 olika groddjur, däggdjur och mängder av insekter en del som han inte ens vet vilka de är. - Att samla på ljud ger en stark jaktkänsla, att smyga och fånga, säger Krister Mild. Följ med till Tyrestaskogen i Stockholm där Krister Mild inviger oss i naturinspelningarnas nöjen och svårigheter. Ett perfekt sätt att fira vårdagjämning! Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Mars 201040min

Naturmorgon 20100320 Del 2 2010-03-20 kl. 09.00

Naturmorgon 20100320 Del 2 2010-03-20 kl. 09.00

Ljud i naturen Krister Mild samlar på ljud från naturen. Han har 30 000 inspelningar i sitt privata arkiv. Där finns 800 fågelarter, 100 olika groddjur, däggdjur och mängder av insekter en del som han inte ens vet vilka de är. - Att samla på ljud ger en stark jaktkänsla, att smyga och fånga, säger Krister Mild. Följ med till Tyrestaskogen i Stockholm där Krister Mild inviger oss i naturinspelningarnas nöjen och svårigheter. Ett perfekt sätt att fira vårdagjämning! Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Mars 201051min

Nu surrar det redan i kuporna! Vi gläntar på locket till binas värld

Nu surrar det redan i kuporna! Vi gläntar på locket till binas värld

Har klarar bina den hårda vintern? Klarar de den alls? Lördagen den 13 mars handlade Naturmorgon om bin - både tama och vilda. Vad är bikitt? Håller sig bina hela vintern utan att gå på dass? Vilka är de olika hoten mot våra bin? Hur blir ett ägg till en drottning? Hur smakar bibröd? Och vad är det egentligen? Konkurrerar tambin med de vilda? Hur många arter vildbin finns det? Frågorna kring binas biologi är många. Men vår surrande fältreporter Anneli Megner Arn och hennes gäster Johan Nilsson, Artdatabanken i Uppsala, och Lotta Fabricius, biodlare, gav svar på de flesta. Daniel Alling rapporterade från USA om det fenomen som kallas plötslig bidöd. Men det är inte bara bina som har det tufft . Den ovanligt kalla och snörika vintern är kännbar för det vilda. Jägarna rapporterar om döda hjortar och vildsvin vid foderplatserna och framför allt rådjuren har det riktigt kämpigt. En del av de rådjur man ser är faktiskt bortom all räddning. Hur ska den privatperson som vill hjälpa det vilda göra - och inte göra? Vi träffade bl a Bengt Röken, veterinär på Kolmårdens djurpark, som gav goda råd. Snödroppen var det rätta svaret på förra veckans tävling, och denna förtjusande lilla blomma presenterades av Sofie Nordström, botanist på Lunds universitet. Kajorna i Uppsala är en välbekant syn för besökaren och för uppsaliensarna själva. Varför är de så många och vad sysslar de med? Staffan Ulfstrand, professor emeritus, gav svar på lyssnares frågor. Elin Lemel hade läst en klassiker: Ivar Hortlings Svenska fågelnamn, och hoppades att det fortfarande finns de som använder folkliga namn på fåglarna. Programledare var Lasse Willén. Ingen kortrepris! Detta program sänds inte i repris på lördagskvällen, p g a ett extrainsatt program om Sveriges Radios romanpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Mars 201051min

Naturmorgon i Indien: Än lever Djungelbokens djur

Naturmorgon i Indien: Än lever Djungelbokens djur

Indien har världens näst största befolkning. Ändå finns det förvånansvärt mycket natur kvar, jämfört med andra länder i Asien. Kanske ligger förklaringen i en speciell inställning till djur och natur hos indierna själva? Naturmorgon har rest i Indien och lördagen den 6 mars berättade vi om naturen där. Biologen Joseph Vattakanen berättade vad hans forskning avslöjat om tigerns hemliga liv, och vi träffade naturguiden Annelie Utter och tigerspåraren Rajat Pal Singh. Men hur går det för tigern - djungelns härskare? Den senaste räkningen visar på en dramatisk nedgång, och en del naturvårdsorganisationer fruktar att beståndet i Indien nu kan vara nere i under tusen individer. Det indiska djurlivet är också andra rovdjur som det unika asiatiska lejonet, vargar, schakaler, läppbjörnar, strimmiga hyenor - och deras bytesdjur som axishjortar, djungelhöns, påfåglar(!) och den jättelika gauren - världens största vilda oxdjur. Leoparden är inget ovanligt rovdjur i Indien - men det är gäckande! I det torra, ökenliknande landskapet kring Siana i den västra delen av landet letade vi nattliga leoparder tillsammans med naturguiden Pradipp Singh. Omkring 270 olika ormar finns också Indien - varav kobran och kraiten tillhör de giftigaste. Herpetologen Sanjay Thakur berättade om dessa spännande djur. Programmet presenterades av Elin Lemel och Lasse Willén. Under våren fortsätter vi att sända reportage från Indiens intressanta och ofta okända natur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Mars 201040min

Livet i den subnivala zonen; uttrar och personliga mörtar

Livet i den subnivala zonen; uttrar och personliga mörtar

Den ovanligt snörika vintern har börjat göra svenskarna otåliga, i varje fall i södra halvan av landet. Men det finns andra som är desto gladare: de djur som håller till i den subnivala zonen - alltså under snön. I skydd av det tjocka täcket frodas där gnagare och smådjur av olika arter. Även insekter som övervintrande fjärilar trivs bra där nere och tycker t o m att snön hjälper dem att hålla värmen. På lördag berättar Naturmorgon mer om den lilla men viktiga ekologiska nischen mellan markytan och snön. Våra gäster är Åke Lindelöw, entomolog, och Göran Hartman, ekolog, båda från Lantbruksuniversitetet i Uppsala. Uttrar gillar som bekant också snö, och nu är rätta årstiden för den som vill ge sig ut och försöka hitta deras spår. Det har vi gjort, tillsammans med Per Ekerholm. Utterforskaren Anna Roos på Riksmuseet berättar om dagsläget för våra uttrar. Mörtar har personlighet! De kan vara rätt olika till sinnelaget: chanstagare eller försiktiga. Vilket som ger bäst utdelning visar sig så småningom. Vi har träffat mörtforskarna Ben Chapman och Kaj Hulthén vid Krankesjön i Skåne. Programledare är Lasse Willén. Lyssnarbrev om hur uttern skyddas på Åland: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Feb 201047min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
ufo-sverige
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
sexet
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
medicinvetarna
naturmorgon
dumforklarat
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
paranormalt-med-caroline-giertz
barnpsykologerna
rss-arkeologi-historia-podden-som-graver-i-vart-kulturlandskap
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli