Karlskronas grundande – Värnet mot ärkefienden Danmark

Karlskronas grundande – Värnet mot ärkefienden Danmark

I november 1679 kliver kung Karl XI iland på Trossö i Blekinges skärgård. Redan året därpå får Karlskrona sina stadsprivilegier. Här ska ett nytt nav för Sveriges sjömakt växa fram – långt från huvudstadens hamnar, men närmare ärkefienden Danmark.


Bakom beslutet låg dyrköpta lärdomar från det skånska kriget (1675–1679), där Sverige nästan förlorade Skåne och flottan led ett förödande nederlag vid Ölands södra udde. I samband med detta gick regalskeppet Kronan under, och över 800 man omkom.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med, historikern Olle Larsson, om varför Karlskrona grundades, varför platsen valdes och hur stadens unika historia formades av flottan och samtidens marinstrategi. Detta är ett betalt samarbete med Destination Karlskrona.


Det svenska riket var ett sjörike där vattenvägarna förenade stormaktens alla delar. Flottans uppgift var att skydda dessa förbindelser och möjliggöra snabb truppförflyttning. Därför blev en örlogsstad längre söderut inte bara önskvärd, utan absolut nödvändig.


Efter freden i Roskilde 1658 – då Danmark avträdde Skåne, Halland och Blekinge till Sverige – blev behovet av en stark närvaro i södra Östersjön uppenbart. Det Skånska kriget visade dessutom att Stockholms hamn låg för långt norrut, och flottan där var ofta oförmögen att rycka ut – fartygen frös fast om vintern och underhållet var bristfälligt.


Den 10 augusti 1680 kungör Karl XI stadsprivilegierna för Karlskrona – Sveriges första systematiskt planerade stad. Den byggdes främst för militära ändamål och utstrålade stormaktstidens storslagna ambitioner och var utformade efter barockens ideal—monumentalitet, symmetri och breda, raka gator. Stadens formgivning hämtade inspiration från andra stora europeiska anläggningar, bland annat Versailles och antikens Rom, samt örlogsstäder i England, Frankrike och Holland.


Här skulle flottan husera, men också en helt ny befolkning leva, handla och arbeta i nära samspel med kanoner, kaserner och skeppsvarv. För att snabbt få igång stadens liv tvingades borgare från Ronneby, Kristianopel och andra orter att flytta hit. Dessutom omplacerades 3 000 finländare – varav över 1 100 båtsmän med familjer – till Blekinge. Skeppstimmermän och hantverkare hämtades från Österbotten, Roslagen, Bohuslän och till och med från Skeppsholmen i Stockholm, som stod tom på både material och manskap. Under 1690-talet bodde omkring 4 000 personer i Karlskrona som skulle bli rikets tredje stad efter Stockholm och Riga.


På Trossö såg Karl XI och hans rådgivare chansen att skapa något helt nytt: en kombination av flottbas och barockstad, både strategiskt placerad och symbolisk för svensk dominans.


År 1683 utformades stadsplanen av Erik Dahlbergh, Hans Wachtmeister och Carl Magnus Stuart enligt barockens ideal: raka gator, stora torg och en tydlig uppdelning mellan civilt och militärt. Fästningar, broförbindelser till fastlandet och ett av Europas mest moderna skeppsvarv började ta form. För att locka handel erbjöd staten tullfrihet.


Musik Dido och Aeneas tredje akten av Henry Purcell, inspelad 1935 med dirigenten Clarence Raybould, sångarna Nancy Evans, Roy Henderson, Mary Hamlin, Mary Jarred, Gwen Catley, samt Boyd Neel String Orchester. Internet Archive, Public Domain.


Källor:

Ericson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic Press


Hillbom, Rune (1979). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. [D. 1] 1679-1862. Karlskrona: Abrahamson


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(675)

Sopgrisarnas omilda öde i stadens tjänst

Sopgrisarnas omilda öde i stadens tjänst

Stockholm var ända fram till 1800-talet en av Europas mest smutsiga städer med läckande latringropar och sopnedkast rakt ner på gatan. Sophanteringen var länge bristfällig, men när tanken på återvinning vann gehör fick vi både latrintunnor och sopgrisar i stadens tjänst.De växande städerna under medeltiden var smutsiga och ohälsosamma. Borgarna var ålagda att hålla rent framför sina egna dörrar och de som kastade avfall framför sin grannes hus hotades med åtta dagar i fängelse på vatten och bröd. Men det fungerade dåligt - träck, hushållsavfall och aska blandades på gatorna. Stockholmarna brukade göra sina behov på avträden över stora latringropar som ofta läckte ut på gatorna. I slutet av medeltiden byggdes offentliga dass vid Stockholms stränder. Mycket av avfallet åts upp av alla grisar som gick fritt i staden.I det tredje avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Ylva S. Sjöstrand, historiker verksam vid Stockholms universitet, om hur synen på sopor har förändrats – från att ha varit en resurs till ett problem och en resurs igen. För sin avhandling Stadens sopor mottog hon det prestigefyllda Cliopriset 2015.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

30 Maj 201848min

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall.I det längsta ignorerade Stockholms myndigheterna rapporterna om dödsfall i pest. Resultatet blev den värsta katastrof som har drabbat Stockholm. Det var först i september som myndigheterna rapporterade att pesten drabbat huvudstaden och då var redan dödstalen höga.I andra avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Maj 201849min

Kulten vid Uppsala högar

Kulten vid Uppsala högar

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Maj 201847min

Populärt inom Samhälle & Kultur

badfluence
podme-dokumentar
aftonbladet-krim
en-mork-historia
svenska-fall
p3-dokumentar
rattsfallen
creepypodden-med-jack-werner
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
fallen-som-forfoljer
killradet
flashback-forever
rss-brottsutredarna
hor-har
olyckan-inifran
vad-blir-det-for-mord
kod-katastrof
p3-historia
rss-sanning-konsekvens