Anna på Amiralsgatan – vi såg henne gå, vi hörde henne tala
Kaliber21 Nov 2022

Anna på Amiralsgatan – vi såg henne gå, vi hörde henne tala

I tredje delen av granskningsserien Anna på Amiralsgatan undersöker Kaliber vad som är möjligt att uppnå med rehabilitering och hjälpmedel och varför Annas rehabilitering rann ut i sanden. Del 3/3.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För över sju år sedan var Anna med om en svår olycka i centrala Malmö. Hon gick på en trottoar i Malmö och fick en bil över sig. Hon förlorade ett ben, krossade en armbåge och fick en traumatisk hjärnskada.

Några månader efter olyckan kommer hon till ett rehabiliteringssjukhus. Här tränar Anna med sjukgymnast, arbetsterapeut, neuropsykolog och logoped. Saker börjar hända med Anna.

– Jag blev så glad när jag hörde henne säga en fullständig mening. En kort mening, men dock med ord som man förstod och hörde, säger barndomskompisen Maja.

Efter tre månader får Anna lämna rehabiliteringssjukhuset. I väntan på att få en ny handikappanpassad lägenhet flyttar Anna till ett korttidsboende. Men här slutar Anna kunna saker hon kunde några månader tidigare. De anhöriga efterfrågar en ny rehabiliteringsplan för Anna, men på korttidsboende är det ont om personal och Anna prioriteras inte i det.

– Om man har fått det svaret som anhörig eller patient att vi inte har tid att upprätta en ny rehabiliteringsplan, då har vi ju definitivt brustit, säger Helen Martinsson, avdelningschef för särskilda boenden i Malmö kommun.

"En klar tillbakagång"

Däremot så får Anna under den här tiden en del fysisk rehab, bland annat sjukgymnastik. Hon får en protes och börjar öva på att gå med den. I ett filmklipp på Anna som är över tre år gammal håller hon en arm om fysioterapeuten och går.

– Då kändes det som om det var möjligt att hon skulle börja gå. Och jag förstår ju att jag aldrig kommer ha en Anna som jag kan gå långa promenader mer som förr i världen. Men det kändes hoppfullt, säger Annas mamma Gunnel.

Men med åren har insatserna tunnats ut. I Malmö stod sjukgymnastik på schemat tre dagar i veckan. När Anna flyttade till Ängelholm för två år sedan minskade det till en gång i veckan. Idag sitter Anna i rullstol och hennes protes står i ett hörn av lägenheten.

– Idag har jag inte sett henne gå överhuvudtaget, så en klar tillbakagång, säger Gunnel.

Det är Annas god man som ska företräda henne och kräva att hon att få en bedömning om hjälpmedel och rätt vård. Den gode man Anna hade då och den hon har nu, båda från företaget Optio AB, säger att de inte kan kommentera sina huvudmän.

"Landar mellan olika vårdinstanser"

Varje hjärnskada är unik och det är svårt att veta om det som fungerar för en person också skulle fungera för någon annan. Men berättelsen om Camilla Westerdahl är ett visar tydligt att rehab faktiskt kan göra skillnad. Camilla var med om en bilolycka och hamnade till en början i koma. Ingen trodde att hon någonsin mer ska kunna tala, röra sig, äta själv. Ett år efter olyckan var hon fortfarande inte kontaktbar. Rehabiliteringen avslutades eftersom man inte tyckte att man gjorde några framsteg.

Men så kommer Camilla till en daglig verksamhet där en entusiastisk fysioterapeut jobbar. Christina Hansson jobbar med Camilla fyra, fem gånger i veckan. Två år efter olyckan ställer Christina henne i ett gåbord, sex år efter olyckan kan Camilla gå själv med en käpp. I takt med att Camilla blir fysiskt bättre kommer också talet. Först bara några lösryckta ord. Sedan meningar. 2012, 15 år efter olyckan ger hon ut en bok som hon har skrivit själv.

Varje år vårdas omkring 10 000 för traumatiska hjärnskador på svenska sjukhus. Om hjärnskadan är svår eller medelsvår får man ofta en individuellt anpassad rehabilitering på sjukhus, men sedan när man skrivs ut därifrån så tillhör man öppenvården och då fortsätter rehabiliteringen efter hur det ser ut på stället där man bor.

– Man landar lite grann mitt emellan olika vårdinstanser och de som har kunskapen, de är så pass få relativt sett att de har inte möjlighet att kunna ta sig an alla de här som då skulle kunna ha behovet av specialistvård under många år framöver, säger Jan Lexell, som är professor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och specialiserad på just traumatiska hjärnskador.

"Klart att det finns brister"

Anna lämnade Orup och det professionella rehabiliteringsteamet sju månader efter olyckan. Hon fick tre månader rehabilitering där. Han säger att han känner igen Annas situation.

– Det är ju en generell brist på resurser för att kunna arbeta både långsiktigt och uthålligt med den här typen av personer, säger Jan Lexell.

Gilbert Tribo (L) sitter i majoriteten i Region Skåne sedan 2018. Det är där Anna bor.

Men varför satsas det inte mer på rehabilitering?

– Ja, det satsas ganska mycket på rehabilitering. Bekymret är ju att det är väldigt många i primärvården, väldigt många olika sorters rehabilitering som ska ges i många olika sorters sjukdomar.

– Så klart är att det finns mängder av brister i Annas vård, men också i andra människors vård. Just i övergången och i långsiktigheten, säger Tribo.

Avsnitt(590)

Våldtäktsoffer får kläder avslitna av manlig personal

Våldtäktsoffer får kläder avslitna av manlig personal

Unga flickor som blivit våldtagna strippas av manlig personal. Självmordsbenägna ungdomar lämnas ensamma i bara underkläderna. Och tolvåriga flickor tvingas torka upp sina egna spyor. Detta är några av de saker som sker när barn och ungdomar sätts i isoleringscell på Sveriges statliga ungdomshem. Kaliber fortsätter sin granskning av tillvaron på ungdomshemmen. En granskning som återigen visar på de stora olikheterna i villkoren för dem som är intagna på landets fängelser och för dem som tvångsvårdas på våra ungdomshem. Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Maj 201029min

Inlåsta ungdomar vägras utevistelse  – otänkbart för fångar

Inlåsta ungdomar vägras utevistelse – otänkbart för fångar

Barn och unga som tvångsvårdas på statens ungdomshem nekas att vistas utomhus. Något som aldrig skulle hända de grovt kriminella vuxna på Sveriges mest slutna fängelser - det skulle vara att bryta mot lagen. På ungdomshemmen är däremot de tvångsvårdade ungdomarna helt utlämnade åt personalens beslut. Nora var tvångsomhändertagen på ungdomshemmet Solgården, där ungdomarna bedömdes efter ett "pluppsystem". Röd plupp innebar att man inte fick gå ut. En låsbar avdelning på ett särskilt ungdomshem har fönster av pansarglas med galler utanpå. Att inte få gå ut innebär också att nekas all form av frisk luft. Nora började skära sig - för om hon skar sig tillräckligt djupt fick hon komma ut, till sjukhuset för att sys. Och det är inte bara på Solgården som ungdomar har nekats att få vara utomhus. Något som inte ens Sveriges grövsta brottslingar nekas. BO kritiserar ungdomshemmen Barnombudsmannen Fredrik Malmberg kritiserar Statens institutionsstyrelse (SiS). Debatt mellan Malmberg och SiS generaldirektör Ewa Persson Göransson i P1-morgon: Även Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, reagerar på reportaget. Här i en intervju i Ekot: Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Maj 201029min

Stort motstånd trots vargjakt

Stort motstånd trots vargjakt

För att de starkaste motståndarna skulle godta vargpolitiken tilläts licensjakt. Men acceptansen mot varg har inte ökat bland dem. Lokala organisationer som Folkaktionen ny rovdjurspolitik höjer nu rösterna även i politiken och kräver nollvision om varg. På lokal nivå märks vargmotståndet tydligast: kommunen Nordanstig utropade sig som en vargfri kommun, trots att sådana beslut inte får tas på lokal nivå. I Orsa tog kommunen i slutet av januari emot en skrivelse från Orsa Jaktvårdskrets där kretsen föreslår att vargar under inga omständigheter får flyttas, eller inplanteras i Orsa kommun. En dryg månad senare beslutade kommunstyrelsen att gå på jägarnas linje. Folkaktionen ny rovdjurspolitik låg bakom skrivelsen. De har blivit en röst som hörs i vargfrågan. Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Maj 201029min

"Du ska veta att det finns folk som vill skjuta dig precis som de vill skjuta vargarna"

"Du ska veta att det finns folk som vill skjuta dig precis som de vill skjuta vargarna"

Sönderskurna däck, förtäckta mordhot och trakasserier. Det har näst intill blivit vardagsmat för tjänstemän som jobbar med vargfrågor inom Länsstyrelsen. Nära hälften av dem har blivit hotade, trakasserade eller utsatta för sabotage. Och sammanlagt 40 procent har blivit utsatta upprepade gånger. Det visar Kalibers undersökning. Så här berättar de själva om hoten: En man avlossade skott i luften flera gånger då vi var i närheten. Samme man ringde upp mig senare och använde "könsord". Två däck sönderskurna på min privata bil som jag använder i tjänsten. Uttalanden som "Du ska veta att det finns folk som vill skjuta dig precis som de vill skjuta vargarna". Jag går mer sällan ut på krogen, jag undviker folkmassor där jag kan bli igenkänd, t.ex. marknader, lokala jippon etc. Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Maj 201029min

Sexköparna får för låga böter

Sexköparna får för låga böter

Många som begått brott och får dagsböter får betala för lite i böter. Särskilt tydligt är det bland män som köpt sex - varannan sexköpare under 2005-2008 har fått kraftiga sänkta dagsböter. Detta eftersom åklagaren i många fall inte anpassar dagsbotbeloppet till vad den dömde egentligen tjänar. - Jag tycker det är upprörande. Inte nog med att de här männen har brutit mot lagen, de kommer också undan med att betala mindre. Och det är inte acceptabelt i Sverige som rättssamhälle, säger politikern Inger Segelström som drev igenom sexköpslagen för elva år sedan. Riksåklagare Anders Perklev anser att den nuvarande ordningen med att fastställa dagsböter innebär problem. - Jag tycker att det är en brist i systemet och att systemet borde ändras, säger han. Ta del av bakgrundsmaterial till reportaget: Åklagarmyndigheten reagerar på Kalibers undersökning: Vet du mer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Apr 201028min

Den godtyckliga dagsboten

Den godtyckliga dagsboten

Dagsboten ska svida lika mycket i plånboken oavsett om den som döms är fattig eller rik. Det säger lagen. Därför fastställs dagsbotens storlek i proportion till inkomsten. Den ekonomi den dömde har när domen faller ska ligga till grund för beslutet. Lika fall ska behandlas lika, det säger Legalitetsprincipen och det är också Domstolsverkets slogan. Av de 89 personer som dömdes för mutbrott i Systembolagsrättegångarna fick 53 personer betala för lite i dagsböter. Det visar en granskning som Kaliber har gjort. Vår undersökning visar också på ett system där den som ljuger om sin inkomst kan komma lindrigare undan än den som talar sanning. Ta del av bakgrundsmaterial till reportaget: Vet du mer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Apr 201029min

Kaliber 20-12-2009 2009-12-20 kl. 13.00

Kaliber 20-12-2009 2009-12-20 kl. 13.00

Kaliber 20 december 2009: Vad hände sen? Vad hände efter rättegången i Mariestad om hängningen på häktet? Hur gick det för Amandine? Har regeringen startat en utredningen om Swedfunds biståndsmiljoner i Makedonien? Vad fick Robins och Marcus vittnesmål om kränkningar för konskevenser för Hallnadshem? Hur många skattefuskande teknikkonsulter har åtalats? HUr har reglerna ändrats kring bostäderna i Bergströmska stiftelsen i Jönköping som skulle gå till mindre bemedlade? Reportrar: Sanna Klinghoffer, Anna-Klara Bankel, Magnus Thorén, Annika H Eriksson och Anna Jaktén. Programledare: Anna Jaktén Producent: Sanna Klinghoffer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Dec 200929min

Kaliber 20091213 2009-12-13 kl. 13.00

Kaliber 20091213 2009-12-13 kl. 13.00

Kaliber 13 december 2009: "Det handlar om slaveri" - om nigerisk människohandel För två och ett halvt år sedan berättade Kaliber om en ny slags trafficing - från Nigeria till Norge med Sverige som transitland. Då fanns bara enstaka prostituerade nigerianska kvinnor i Sverige. Idag ser verkligheten annorlunda ut. Reportrar: Matilda Uusijärvi och Sanna Klinghoffer Producent Sanna Klinghoffer Programledare Anna Jaktén Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Dec 200929min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
aftonbladet-krim
mardromsgasten
badfluence
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
killradet
rattsfallen
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
hor-har
vad-blir-det-for-mord
radiosporten-dokumentar
rss-brottsutredarna
p3-historia
aftonbladet-daily
rss-mer-an-bara-morsa