"Min pappa jobbade ihjäl sig"

Debatten om det var läckta virus från ett labb i Wuhan som orsakade pandemin har tagit ny fart. Delegationen från WHO i början av året fick inte fram data som kan avfärda den teorin, hävdar kritiska forskare, som vill se mer undersökningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det här måste vara den viktigaste frågan som någonsin har ställts inom virologin, säger Tomas Bergström, virologiforskare och senior professor vid Göteborgs universitet, om att få svaret på hur pandemin uppstod.Han anser att labbteorin inte alls undersökts tillräckligt, och att det inte fanns rätt kompetens i den expertgrupp som för WHO:s räkning besökte Wuhan i början av året, för att undersöka var viruset kom ifrån. – Det fanns inte en enda person med de här kunskaperna, ingen duktig virolog med kunskap om virusgenetik, säger han. En eventuell labbläcka har diskuterats ända sedan pandemin började, men när WHO kom med sin rapport i slutet av mars i år, så var slutsatsen att det var osannolikt att viruset läckt ut från ett labb. Det mest troliga, enligt rapporten, är att viruset har kommit från fladdermus till människa via en mellanvärd, alltså en annan djurart, och det är också det som de flesta forskare fortfarande tror. Att diskussionerna om labbläckan nu tagit fart igen beror på flera saker – bland annat en underrättelserapport som börjat cirkulera om att tre personer på viruslaboratoriet i Wuhan insjuknade och fick vårdas på sjukhus för vad som kan vara symtom som liknar covid-19, något Wall Street Journal skriver om. Och i ett upprop i tidskriften Science i mitten på maj skriver forskare att det behövs mer djupgående undersökningar om virusets ursprung, eftersom det ännu inte finns bevis för någon av teorierna. För att kunna avfärda teorin om en labbläcka, eller se indicier på att det var en, skulle man behöva undersöka de genetiska sekvenser på virus som det forskades om på labbet och jämföra dem med tidiga virusprover som påträffats, till exempel på fiskmarknaden i Wuhan och hos patienter. Dessutom skulle blodprover från labbets personal behöva undersökas. Normalt lagras alltid sådana på säkerhetslabb just för att man ska kunna gå tillbaka i tiden och analysera vid eventuella sjukdomsutbrott. Virussekvenser på de virus som studeras finns också alltid lagrade men några sådana data har utomstående ännu inte fått se. Annat som vore intressant att undersöka och som ännu inte gjort är virussekvenser från blodprov i blodgivarbanker, som kan ge svar bakåt i tiden, eller om det sparats prover på avloppsvatten, som görs i många länder.Teorierna som nu diskuteras handlar om en oavsiktlig labbläcka, alltså en olyckshändelse, och inte något avsiktligt som också har förts fram tidigare, bland annat av USA:s förre president Trump. Rättelse: I det här avsnittet omnämns Anthony Fauci felaktigt som chef för det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC. Han är chef för National Institute of Allergy and Infectious Diseases, som är underställt myndigheten NIH, National Institue of Health. Medverkande: Tomas Lindblad, frilansjournalist, Hanna Sahlberg, Kinakommentator och Annika Östman, medicinreporterProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Nisse Lundin

28 Maj 202146min

I över fyra dygn var Kjell och en kollega instängda i en nerrasad tunnel under Stockholm. Vatten och slam hade forsat in, och nu satt de i en luftficka utan kontakt med omvärlden. Hur undviker vi allvarliga ras nu när så många tunnlar byggs i tättbebyggda områden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag är Kjell Tudare 82 men minnena när han som 26-årig ingenjör fick tillbringa flera dygn i en blöt, kall tunnel är starka. Han och kollegan Sören blev kändisar när de äntligen räddades, i vad som blev en av de första direktsända mediehändelserna. Hela Sverige hade följt dramatiken i radio och tv och när de kom upp stod en folksamling där och jublade. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i den svåra konsten att bygga tunnlar i tättbebyggda områden. Hur vet man att man inte går genom "dåligt berg" så att de rasar, som på Kjells tid? Vad finns det för tekniker att bemästra sådant. Och hur ser man till att staden ovanför inte rasar eller får nya sprickor i fasaden? I Stockholm görs den största utbyggnaden av tunnelbanan på 45 år och ett av de områden de ska igenom är just det "dåliga berget" som rasade på 1960-talet. Men den här gången ska de använda frysteknik för att ta sig igenom det området. I Oslo byggs Nordens längsta tågtunnel med jätteborr i stället för sprängning för att störa omgivningen så lite som möjligt. Och i Köpenhamn har de byggt sin tunnelbana genom mjuk sand och lera vilket är svårt på ett helt annat sätt. Medverkande: Björn Gunér, producentProgramledare: Lena NordlundLjudtekniker: Nisse Lundin

21 Maj 202146min

Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. I Vetenskapspodden berättar han om vad som sker i deras bon i underjorden, när vi inte kan se dem. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi får också höra Sveriges motsvarighet, Björn Cederberg, som forskat om humlor i hela sitt liv, och som berättar om humlans viktiga roll som pollinatör, både för att vi ska få frukt och bär, och vackra blommor. Humlorna har länge varit på tillbakagång eftersom storskaligt jordbruk med monokultur och övrig markanvändning gjort att deras livsmiljöer krympt. Och nu gör klimatförändringarna att de får det ännu svårare. Humlor är en sorts insekter som har svårt för för mycket värme, och därför har de redan minskat dramatiskt i antal i södra Europa. Anna Persson heter en forskare som nu låter allmänheten delta i ett projekt om hur klimatet påverkar humlorna, särskilt om våren kommer tidigare. Hon säger att det inte är svårt att få folk att vilja delta eftersom vi gillar humlor och de har "star quality". Programmet är en repris från maj 2020. Medverkande: Ulla de Verdier och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren

14 Maj 202146min

I Australien har till exempel agapaddan ställt till det enormt i naturen, och det finns många andra skräckexempel. Det är nästan alltid människan som ligger bakom när nya arter kommer in och slår ut många andra. Invasiva arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett av de värsta exemplen på när vi människor har förstört naturen på det här sättet är när nilabborren planterades in i Victoriasjön. Inte nog med att de naturliga fiskarna försvann, sjukdom och död ökade också bland människor på land, förutom att deras födkrok försvann. Agapaddan som hämtades till Australien från Sydamerika är ett annat av de värsta exemplen som visat sig hopplöst att bli av med. Ibland kommer de nya farliga inkräktarna från växt- och blomälskare som bara vill ha en ny vacker växt i trädgården. Ibland kommer de, som mårdhunden, själva vandrande över gränsen. Ulla de Verdier, från Odla med P1, som länge följt och rapporterat om vad invasiva arter ställer till med i och utanför trädgårdar i Sverige, medverkar i Vetenskapspodden, där vi fördjupar oss i de främmande invasiva arterna, som ses som ett av världens största hot mot artrikedomen. Medverkande: Ulla de Verdier, Odla med P1 och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producentProgramledare: Lena NordlundLjudtekniker: Nisse Lundin

7 Maj 202146min

Det går nästan inte att förklara hur hemskt det är att ha en ätstörning, säger Julia Videgård, som nu är frisk, och kollega till oss på Vetenskapsradion. I dag finns det mycket på internet som driver unga djupare in i ätstörningar på ett sätt som vi som inte varit där har svårt att föreställa oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i det som somliga kallar "ett ätstört internet", alltså de algoritmer på nätet, som kan göra att personer med ätstörningar hamnar i en ond spiral och drivs längre in i ätstörningen. Det här är ett ämne som frilansjournalisten Lasse Edfast gjort tre minidokumentärer om, och han medverkar i Vetenskapspodden. 15-åriga Siri, som nu är frisk från sin anorexi, beskriver hur hennes mobil blev som "förgiftad", eftersom hon bara fick fler och fler förslag om sidor som triggade hennes ätstörning. Julia Videgård berättar att när hon blev sjuk för snart 10 år sedan så var det istället olika dieter som lyftes fram i medier, t ex 5:2-dieten, som fick henne att fastna. Trots att de vände sig till personer med övervikt och diabetes, och inte till en olycklig tonåring. Vi frågar diabetesforskaren Kerstin Brismar om forskarnas ansvar för att viktig medicinsk information inte tas upp av "fel" personer – de den absolut inte riktar sig till. Och så hör vi om hur ätstörningar kan botas, något som Lasse Edfast gjort program om i Vetenskapsradion på Djupet. Medverkande: Lasse Edfast, frilansjournalist, och Julia Videgård, VetenskapsradionProgramledare: Lena Nordlund Producent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren

30 Apr 202146min

Blodet har spelat stor roll under pandemin - ovanliga blodbiverkningar har kopplats till två av vaccinen, vilken blodgrupp vi har kan spela roll för hur sjuka vi blir och behandling med blod från tillfrisknade hoppades många på i början. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kort sagt, det senaste året har vi insett att blodet är ännu mer komplicerat och viktigt än många av oss kanske visste tidigare. Vetenskapspodden handlar om blod och covid-19. Vi fördjupar oss i de ovanliga biverkningar med blödningar och blodproppar samtidigt som har kopplats till två av vaccinen. Vad beror de på och hur kommer det sig att de allra mest drabbar kvinnor, som är under 65 år? I början av pandemin hyste många stora förhoppningar till en sorts nödbehandling av svårt sjuka, med blodplasma från tidigare tillfrisknade. Det är en gammal metod som hade effekt under spanska sjukan och också använts vid ebola och sars till exempel. Det kallas konvalescent-plasma. Men det visade sig inte kunna hjälpa så många covidsjuka. Ändå finns det ett par patientgrupper där det är effektivt, berättar forskare. Tidigt kom också tecken på att personer med vissa blodgrupper antingen är mer skyddade eller mer utsatta för covid-19. Nu har flera studier bekräftat ett sådant samband, och vi hör mer om det. Blodgivningen har minskat under pandemin – sannolikt är vissa blodgivare oroliga att uppsöka blodcentralerna, trots att det införts många nya säkerhetsåtgärder. Vi hör också om blodgivningens historia - i slutet på 1800-talet var blodgivarna lamm och det var en riktig "hype" kring det i flera länder. Hur blev det så? Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Olof Sjöström

23 Apr 202146min

Nya filmen "The Father" är bara en i raden av kulturskildringar av demenssjukdom som kommit i år. Och enligt geriatrikprofessorn Lars-Olof Wahlund kan det hjälpa anhöriga att leva sig in i hur det är att vara dement. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johanna Hinteregger, som gjorde en radiodokumentär där hon följde sin mamma när hon fick en alzheimerdiagnos och tiden efter, är med i Vetenskapspodden. Vi hör Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, som i många år undersökt minnet och hjärnorna på friska frivilliga mellan 35 och 80, för att försöka förstå vilka som utvecklar demens och vilka som får ett extra bra minne när de blir gamla. Lars-Olof Wahlund talar om vikten av att sätta sig in i hur det är för en dement person och att tolka vad det de säger och gör verkligen står för. Och så tar vi upp forskning om nya sorters läkemedel och tidiga diagnosmetoder som just nu pågår. Medverkande: Johanna Hinteregger, frilansjournalist och Annika Östman, medicinreporter på VetenskapsradionProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren

16 Apr 202146min

PCR har blivit ett vardagsord för oss under pandemin. Men färre vet att när tekniken var helt ny på 1980-talet användes den för att hitta "stulna barn" i diktaturens Argentina och para ihop dem med sina släktingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapspodden hör vi hur den knappt färdigutvecklade PCR-tekniken hjälpte genetikern Mary-Claire King att hjälpa offer i militärdiktaturens Argentina - nämligen alla de mormödrar som ville hitta sina stulna och försvunna barnbarn. Och hur det sedan banade vägen för de tekniker som användes för att identifiera personer i massgravarna i Srebrenica och 9.11 och i tsunamin. Det handlar om hur DNA-tekniken kan hjälpa människor att få svar på en av de värsta frågor man kan behöva ställa - vart en älskad anhörig har tagit vägen. Förutom Mary-Claire King hör vi kända människorättsaktivisten Estela de Carlotto, ordförande i organisationen av kämpande argentinska mor- och farmödrar, som till slut efter 36 års letande hittade sin dotterson. Vi hör också Thomas Parsons, vetenskaplig chef på den internationella kommissionen för försvunna personer, ICMP, som bildades 1996 för att arbeta med identifieringen av döda i det forna Jugoslavien, och Rebecca Sjöstrand, som miste sin kusin i tsunamin, och under lång tid inte fick veta vad som hänt henne. Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: David Hellgren

9 Apr 202146min