Hemmaträning bra för immunförsvaret

Ett alligatorbröl har blivit en vattendelare - vi har helt olika åsikter om vilket bröl som är ljust och vilket som är mörkt. Men hur kan vi höra så olika, och vad är det som händer när hörseln lurar oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur kan till exempel somliga bli överkänsliga för vanliga vardagsljud, som skrammel av disk och barnens röster, så känsliga så att det gör ont? Det kallas hyperakusi och är en medicinsk diagnos, och drabbade en av våra kolleger, Lars, som berättar vad som hände. Och hur kan ett ljud som bevisligen har högre tonhöjd och är ljusare än ett annat ändå uppfattas som helt tvärtom? Det blev tydligt när vi skulle göra radio om alligatorforskning och producent Björn uppfattade alligatorns bröl precis tvärtemot programledare Lena. När vi kollade på redaktionen och bland våra lyssnare visade det sig att väldigt många uppfattar ljuden "fel", alltså de låter på ett annat sätt än hur det verkligen är. Det är som en hörselns motsvarighet till den där randiga klänningen, som folk såg i olika färger. I Vetenskapspodden, under Hörselveckan, reder vi ut vad som händer och hur hörselvillor fungerar. Och vi hör också mottagaren av Stora hörselpriset, som gett upphov till ett nytt forskningsområde - kognitiv hörselkunskap. Och så får vi veta mer om den alligatorforskning som fick IgNobelpriset och gav upphov till meningsskiljaktigheterna - vad forskarna egentligen ville veta när de gav heliumblandad luft till en alligator för att undersöka dess bröl. Medverkande: Lars Broström och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn Guner Tekniker: Nisse Lundin

16 Okt 202046min

Tre av åtta vetenskapliga nobelpristagare är kvinnor, dessutom synnerligen aktiva och i femtioårsåldern. Två av priserna ropade vi "äntligen!" om, och alla tre priserna var begripliga. Eftersnack om ett ovanligt nobelår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medicinpriset för upptäckten av hepatit-C-viruset har räddat miljoner liv, och i deppiga coronatider kan det vara upplyftande med en succéhistoria från virusforskning. Fysikpriset fick vetenskapsradions chef att vilja ropa äntligen, särskilt för den del av priset som gick till Roger Penrose, som gjort teorier om svarta hål, som bekräftar det Einstein gjort teorier om men själv inte riktigt trodde på. Penrose är en riktig nestor inom fysikvärlden, och han kom på hur det hela gick ihop redan på 60-talet. Hör också om hur viktigt det kan vara för en pratkvarn att hålla tyst några sekunder, i alla fall om man går bredvid en blivande nobelpristagare. Att priset någon gång skulle gå till genkniven eller gensaxen CRISPR-Cas9 har många trott. I år skedde det, och eftersom den ena av pristagarna, franska Emmanuelle Charpentier, var verksam i Umeå när hon gjorde sin upptäckt så är en liten del av kemipriset svenskt. Dessutom möter vi Jan-Olof Olsson från Malung, en lyssnare som är superintresserad av nobelpris och nobelpristagare. Han kan namnet och årtalet på varenda en sedan 1901. Medverkande: Annika Östman, medicinreporter, Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och Björn Gunér, producent.Programledare: Lena NordlundLjudtekniker: Nisse Lundin

9 Okt 202046min

Vildsvinsstammen har växt explosionsartat och myndigheter vill göra det lättare att sälja vildsvinskött, för att uppmuntra till ökad jakt. Men är det gott? I Vetenskapspodden testar vi vildsvin tillagat med experthjälp prisbelönte viltkocken Emil Lindfors hjälper till på distans, när producent Björn lagar köttet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 40 år sedan fanns knapp några vildsvin alls, nu kan de vara över 300 000. De ställer till med stor skada i lantbruk och trädgårdar, och orsakar trafikolyckor. I Vetenskapspodden diskuterar vi det här och hör forskare som studerar vildsvinsutbredningen och hur vi ska komma till rätta med skadorna. Vi får också följa med på vildsvinsjakt, med en skadedrabbad lantbrukare. Och så hör vi forskare som studerar hur vildsvinsjakten bedrivs och skildras, som säger att det inom en ny och snabbt växande jakt också förekommer avarter – att oetisk jakt är vanligare vid vildsvinsjakt än jakt av annat vilt. Dessutom smakar vi vildsvinsfilé med fina tillbehör med recept vi fick av viltkocken Emil. Medverkande: Niklas Zachrisson, från miljöprogrammet Klotet, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent och Björn Gunér, poddens producentProgramledare: Lena NordlundTekniker: Olle Sjöström

2 Okt 202046min

Om du tycker det finns lite svamp i skogen i år kan du försöka trösta dig med att den mesta svampen inte går att se för våra blotta ögon. I själva verket finns det, året runt, mycket mer svamp på jorden än det finns djur på planeten, räknat i vikt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men då handlar det framför allt om all den svamp som inte är vanliga matsvampar. Vetenskapspodden handlar om mångfalden av svamp, och vad den betyder för allt annat liv på vår planet. Vi hör om svamparna som dödar oss och de som räddar oss. Somliga har bytt livsstil när klimatet blivit varmare. Och så hör vi teorin om att det är svamparnas förtjänst att vi finns överhuvudtaget. Och det är en historia som utspelar sig för 66 miljoner år sedan, när jorden har krockat med en gigantiskt meteorit och de stora dinosaurierna just har dött. Medverkande: Sara Sällström och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Olle Sjöström

25 Sep 202046min

Nästan all beredskap var inriktad på en kommande influensapandemi. Och så kom det en coronapandemi. Var det därför Sverige fick så stor smittspridning? En av frågorna som diskuteras i den här specialpodden som gjordes tillsammans med P3 Dystopia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I december förra året träffades Lena Nordlund och Anna Davour på en myskväll om pandemier. I en lokal med levande ljus och rutiga dukar där det serverades vin och öl diskuterade en nobelpristagare och en romanförfattare "Allt du skulle vilja veta om pandemier". Lokalen var full av kulturdamer och -herrar. Både Lena och Anna var där för varsitt planerat program om framtida sjukdomsutbrott, men ingen av dem kunde ana hur nära förestående det var. P3 Dystopias pandemiavsnitt sändes 22 januari, just som det började komma alltfler rapporter om spridningen av det nya coronaviruset. De framtidsscenarion som de målade upp i programmet, med svårt sjuka patienter som fick läggas i respirator blev spöklikt nära verkligheten. Samtidigt handlade det mesta om en influensapandemi, för det var det som forskare och experter alltid varnat för. Sveriges och hela Europas beredskap var mer inriktad på influensavirus än coronavirus. I Vetenskapspodden diskuterar vi hur det blir när en podd inriktad på framtida dystopier och katastrofer plötsligt börjar handla om nutiden. Och hur stor del av den stora smittspridningen i Sverige som kan bero på att vi var mer beredda på ett influensavirus än ett coronavirus. Medverkande: Anna Davour och Viktor Löfgren, P3 Dystopia, Emelie Rosén, Ekots grävgrupp och Ulrika Björkstén, vetenskapskommentatorProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Lotta Linde-Rahr

18 Sep 202046min

Att analysera humor är som att dissekera en groda, något man bör låta bli eftersom grodan dör och det äckliga resultatet intresserar få, har det sagts. Men är man vetenskapspoddare så är man. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans avsnitt är inspelat inför publik på Lund Comedy Festival, med forskare i panelen och med silvermedaljören i ordvits-sm och radiokollegan Christer Engqvist som sidekick. Varför är humor så viktigt i kristider, varför KAN vissa inte låta bli att dra ordvitsar, och varför har vissa så svårt att fatta dem? Varför har så stor del av amerikanska komiker judisk bakgrund, varför skrattar vi oftast åt sånt som inte är roligt, och har förresten djur humor? De frågorna får svar och det blir några skratt på vägen också. Programledare: Lena Nordlund Sidekick: Christer Engqvist Gäster från Lunds universitet: Joanna Doona, biträdande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap Mattias Osvath, docent i kognitiv zoologi Johan Åberg, universitetslektor i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap Producent: Björn Gunér

11 Sep 202047min

Buller är farligt för hjärtat och blodtrycket, bland annat. Men hur är det med buller som man vant sig vid och inte tänker på? Är det lika illa som det som verkligen stör en? Det diskuterar vi i Vetenskapspodden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under våren och sommaren har det varit tystare och lugnare på många platser, men samtidigt har hemarbete fått oss att störas av helt nya saker. Det märker akustiker Morteza Vinberg som bland annat gör störningsutredningar i folks hem. – Fler störs av sina grannar, eller förskolan utanför fönstret, säger han. Och på somliga håll bullrar det, som hos Lena, som bor under tre broar med ett ständigt trafikbrus. Men kan ett sådant brus vara mindre skadligt om man låtsas att det är havet, eller inte tänker på det? Det pratar vi om med miljömedicinforskaren Charlotta Eriksson. Buller från flygplan har nästan helt försvunnit och det har gett nya möjligheter för de som forskar om flygbuller, säger akustikprofessorn Mats Abom. Och lite på samma sätt är det också för seismologer, som forskar om jordskalv och vulkaner. För lugnet har också gjorde att det skakar mindre vid jordytan och det synts i de seismiska mätningarna, vilket gör att de nu kan se sådant som inte har gått att urskilja ur bruset förr, berättar Björn Lund, seismolog. Medverkande: Mona Hambraeus och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Olle Sjöström

4 Sep 202046min

När nu många av oss ska jobba hemma hela hösten gäller det att se till att kroppen och psyket står pall. Efter sommaren har skador som har att göra med felaktiga arbetsställningar ökat, visar statistiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker fysioterapeuten och ergonomen Susanne Höglund, på Previa, som nästan bara tagit emot den sortens patienter efter semestern. Lena är en av dem – hon har plötsligt fått ont i axeln och kan inte lyfta ena armen. Kanske är det orsakat av, eller i alla fall förvärrat av, ett för högt skrivbord. Vi får vi konkreta tips, om hur vi ska göra arbetsplatsen hemma mer fungerande i längden. Dessutom hör vi om en av få studier som redan hunnit undersöka hur vi mer allmänt upplever att tvingas jobba hemifrån. Psykologen och ledarskapsforskaren Caroline Lornudd kommenterar studien. Medverkande: Lars Broström, biträdande redaktionschef, och Björn Gunér Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin

28 Aug 202046min