Därför har vetenskap förvandlats till politik

När coronapandemin sätter stopp får man tänka nytt. Och det gäller såväl årets nobelpristagare och deras forskning, som teknikutvecklingen och nobelfirandet. Men det finns ljuspunkter och saker som rentav blivit bättre i år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion och Kulturradion sände på Nobeldagen, som vanligt, men utan närkontakt med medverkande och nobelpristagare. I sändningen får vi höra vad som blivit bättre i år, till exempel när det gäller forskningen om svarta hål vid Keck-observatoriet på Hawaii, enligt årets fysikpristagare Andrea Ghez. – Att få tid att tänka igenom saker har varit bra i år, säger pristagaren och fysiknestorn Roger Penrose. Och vi hör nobelkommitténs Ulf Danielsson om andra saker som blivit bättre för forskarna, och som nog kommer att leva kvar efter den här tiden. Och förstås, vad årets priser handlar om. Programledare: Karsten Thurfjell och Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Joel Löf

11 Dec 202046min

Att mäta coronavirus i avlopp visar vart smittspridningen är på väg cirka två veckor innan det syns i covidteststatistiken. Anna Székely leder ett forskningsprojekt i Uppsala där de nu kollar avloppsvattnet i olika stadsdelar och ser stora skillnader. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Göteborg har de gjort den här sortens mätningar i flera år, på andra virus, bland annat för vinterkräksjukan, och har en upparbetad kontakt med smittskyddsläkare och sjukhus. Att lägga till analyser för Sars-cov2-viruset var inte en så stor apparat, berättar professorn Heléne Norder. Vi fördjupar oss också i polisens jakt på droger i avloppen i Malmö och en spännande verklig detektivhistoria i Stockholms avloppsnät – var kom allt silver ifrån? Och så hör vi Klas Östergren om varför "the London fatberg", den gigantiska proppen i Londons avloppssystem hamnade i hans senaste roman Renegater. Och vad det säger om mänskligheten. Medverkande: Lasse Edfast och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn Gunér Tekniker: Olle Sjöström

4 Dec 202046min

Kriskommunikation är en svår konst - extra svår eftersom somliga av oss är logiska och faktastyrda som Mr. Spock i Star Trek, och andra mer impulsstyrda som Homer Simpson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu satsar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB, på känslor och längtan efter allt vi inte får göra i dagsläget, i den kampanj med filmer för sociala medier som lanseras nästa vecka. Tanken är att längtan efter det vi inte får göra nu ska få oss att vilja följa riktlinjerna så att det livet kommer tillbaka fortare. Och MSB hoppas att vi själva ska lägga upp egna filmer av det vi längtar efter. Målgruppen är unga mellan 18 och 29, en grupp som är extra svår att nå och något man kämpar med i många länder. I Vetenskapspodden diskuterar vi vilken kommunikation som fungerar och hur vi ska förmås att ändra våra beteenden. Vi hör också instagramprofilen Hanapee som fått mycket uppmärksamhet för en livesändning hon gjorde tillsammans med Akademiska sjukhuset i Uppsala. Medverkande idag är Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist som fördjupat sig i beteendevetenskap, socialpsykologi och kriskommunikation när det gäller covid. Och utrikeskorrespondenterna Marie Nilsson Boij i Paris och Caroline Salzinger i Berlin som berättar hur covid-kommunikationen ser ut i deras länder. Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Olle Sjöström

27 Nov 202046min

Dagens polarforskare speglar sig gärna i arvet från polarfarare som Fridtjof Nansen. Och vi som inte varit med vill gärna höra dramatiska historier om isbjörnar och sprickande isflak, ofta hellre än om själva forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som skiljer polarforskning nu och då, vad som driver den och varför vi är så fascinerade av de gamla polarhjältarna. Pauline Snoeijs Leijonborg var en av forskarna på världens största Arktisexpedition, MOSAIK, en expedition som lyfte fram att de skulle härma Nansen och låta sig drivas med isen mot Nordpolen. Hon var också huvudpersonen i en P1 dokumentär som vi diskuterar. Vi hör också Bea Uusma, författare och forskare, som har ett som hon säger "marianergravsdjupt" intresse för en polarexpedition där allt gick fel – Andrée-expeditionen. – Den har allt man behöver, säger hon, Arktis, den existentiella människan i det stora sammanhanget, en otroligt sorglig kärlekshistoria och en gåta som nästan går att lösa. Hur kan inte alla människor i hela världen vara jätteintresserade av Andrée-expeditionen? I Vetenskapspodden får vi också höra om hennes senaste projekt, att med moderna tekniker försöka se mer av vad som står i den sista dagboken som Andrée hade i innerfickan när han dog. Den har inte undersökts på 90 år och legat inlåst i ett arkiv. Fram till nu. Historikern Dag Avango berättar om drivkrafterna bakom polarforskning, men också om hur det känns att som en del av ens arbete hamna i situationer när man tror man ska dö. Medverkande: Niklas Zachrisson, Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn Gunér Tekniker: David Hellgren

20 Nov 202046min

Johan, 47, är vältränad och "aldrig" sjuk. Men så får han covid-19 och hans familj får samtal från läkarna om att vara beredda på att ta farväl. Och Claes, 68, tidigare löptränande och frisk, har symtom som varat i ett halvår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu, när antalet smittade, sjukhusinlagda och dödstalen i covid-19 går upp igen, fokuserar vi i Vetenskapspodden på dem vi inte trodde skulle bli så sjuka. Johan, 47, var så nära döden att läkarna ringde och bad familjen att göra sig beredda på att ta farväl. Han uppmärksammas i P4 Dokumentär i helgen, som finns att lyssna på redan nu. Han är inte det mest representativa fallet, relativt ung och vältränad och utan kända underliggande sjukdomar. Men covid-19 har slagit hårt mot många åldersgrupper. En studie över de första 260 patienterna som fick intensivvård för covid-19 på det sjukhus Johan vårdades visar att genomsnittsåldern är runt 60, men det har funnits patienter mellan 20 och 80 år. 80% av dem har legat i respirator, och tiden i respiratorn har variterat från en till över 70 dagar, med ett genomsnitt på 12 dagar. I Vetenskapspodden träffar vi också Claes, som har fått långtidssymtom som suttit i sedan i påskas. Han är välkänd från SVTs nyhetsredaktion, men också en kompis till Lena. Hon blev tagen när hon fick se honom berätta om sina problem i Rapport. Vi berättar också om nuläget - och pratar om vad vi har att vänta framöver. Medverkande: Ulrika Björkstén och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin

6 Nov 202046min

Det mesta vi blir äcklade av kan härledas tillbaka till någon sorts sjukdomsrisk. Så äckelkänslor är i grunden bra för oss. Och vi är också mycket bättre än vi tror på att känna av om andra är sjuka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Känslor av äckel och avsmak är troligen ett nedärvt försvar mot sjukdom, för att vi inte ska vidröra och äta vissa saker. Men det är ett lite trubbigt system som hellre larmar i onödan än för sällan. Därför blir vi också äcklade av sådant som inte alls är farligt för oss. Forskning visar att vi omedvetet kan känna av andra människors sjukdom, genom lukt och utseende och rörelsemönster, och att det får oss att vilja undvika de personerna. Och även om det inte handlar om direkta äckelkänslor, så är det samma del av hjärnan som aktiveras. Och när det nu har blivit tillåtet att sälja insekter som mat i Sverige, och kroppsvätskor har varit ett stort samtalsämne sedan coronaviruset började spridas som droppsmitta, ja då är det dags att fördjupa sig i den nyttiga känslan äckel. Varför skiljer det sig så mycket mellan vad vi i Sverige tycker är ok att äta jämfört med människor i Sydostasien? Hur kan vi komma över vårt äckel inför att äta insekter? Och så om det nyttiga med alla våra äckliga kroppsvätskor. Öronvax, till exempel, kan bära mer spännande fakta än du kanske visste. Medverkande: Peder Gustafsson, utrikeskorrespondent i Bangkok, och Björn Gunér, poddens producentProgramledare: Lena NordlundTekniker: Olle Sjöström

30 Okt 202046min

När Öresundsbron invigdes för 20 år sedan fanns inga gränser för optimismen om hur den skulle förena folken på var sin sida sundet. Men snart visade bron hur olika vi är, och flyktingkrisen och Covid-19 har ökat avstånden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Broar är fantastiska, närmast magiska som symboler, säger etnologen Orvar Löfgren, och kanske är det därför som den omtalade "Guldbron" i Stockholm som nu invigs fått en sådan enorm uppmärksamhet. Men den kan förstås aldrig mäta sig med Öresundsbron som förbinder två länder, säger han. Samtidigt har bron mellan Malmö och Köpenhamn visat sig inte bara förbrödra, utan också lyfta fram tidigare osynliga men nu besvärliga skillnader mellan länderna, i allt från skattesystem till hur vi gör när vi diskar, säger han. "Bron" är också namnet på succéserien i tv, som fått uppföljare i många länder. Och nu visar forskning om seriens svenska och danska publik att den fick dem att känna stolthet och en sorts gemenskap i att tillhöra gränszonen mellan två länder. Men flyktingkrisen och coronapandemin har till stor del knäckt samhörighetskänslan. Blanketten som intygar om ett kärleksförhållande över gränsen för att få passera in, och militärer i en checkpoint mitt på bron var inte vad de flesta såg framför sig när bron invigdes för 20 år sedan. Medverkande: David Rasmusson, Danmarkkorrespondent, och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: David Hellgren

23 Okt 202046min