Försöken som forskarna inte lyckas upprepa
Vetenskapspodden22 Jan 2021

Försöken som forskarna inte lyckas upprepa

Blir man gladare av att aktivera "leendemuskler" med hjälp av en penna på tvären i munnen? Det visade en psykologistudie som la grund till den så kallade "facial feedback-teorin". Men den är en av alla studier som inte gick att upprepa och en del av det som kallas "reproducerbarhetskrisen" som skakat om forskarvärlden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För några år sedan kom en stor studie där flera forskare gått samman för att försöka göra om uppmärksammade psykologistudier och då visade det sig att cirka var tredje studie inte gick att upprepa med samma resultat.

Att kunna återupprepa forskningsresultat är en av vetenskapens grundförutsättningar, så det här satte igång en stor diskussion. Det kallas "reproducerbarhetskrisen" eller "replikationskrisen" och kan få allvarliga konsekvenser - som både handlar om forskningsresurser i pengar och tid, och allmänhetens tilltro till forskning.

Sedan de första uppmärksammade studierna om det här inom psykologi, har det visat sig att många andra vetenskapsområden har liknande problem, till exempel genetik och viss cancerforskning.

I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som skiljer de olika forskningsområdena – varför en del är mer drabbade än andra. Vi jämför till exempel med partikelfysiken och klimatforskningen som inte har de här problemen.

Och vi diskuterar också hur man kan komma till rätta med det här och vilka förändringar som skulle behövas i den akademiska världen.

– Forskningsfinansiärer kan bli bättre på att belöna de forskare som engagerar sig i att reproducera andras resultat, säger psykologiprofessorn Jonas Olofsson, eftersom det är en viktig verksamhet.

Medverkande: Tomas Lindblad, frilansande vetenskapsjournalist, och Ulrika Björkstén, vetenskapsradions chef och vetenskapskommentator
Programledare: Lena Nordlund
Producent: Björn Gunér
Tekniker: Nisse Lundin

Avsnitt(257)

Allt du behöver veta om årets Nobelpristagare

Allt du behöver veta om årets Nobelpristagare

Lundaforskaren Anne L'Huillier blir den femte kvinnan någonsin som får Nobelpriset i fysik. Medicinpriset tilldelades också en kvinna, Katalin Karikó, för att ha banat väg för vaccin mot covid-19. Och så ett läckt kemipris och kvantprickar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapspodden hjälper dig att förstå vad årets Nobelpris i medicin, fysik och kemi handlar om, och vilken nytta de har. Och så ger vi en inblick i redaktionens arbete en vecka då kemipriset avslöjas i förväg och då hela världen blick är på Sverige. Och hur det är att få tag på en alldeles nybliven nobelpristagare.I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, Lena Nordlund och Björn Gunér från vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentMarie Liljedahl

5 Okt 202343min

Nobel – upptäckterna som ”gjort störst nytta”

Nobel – upptäckterna som ”gjort störst nytta”

Snart får vi veta vilka som får årets vetenskapliga Nobelpriser. Vi spanar på värdiga pristagarkandidater för i år och på tidigare fullträffar och bottennapp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En pandemi sveper över världen och på rekordtid tas ett vaccin fram med ny teknik. Nobelprisen ska gå till forskare som gjort mänskligheten den största nytta. Men hur lätt är det att avgöra vad som blir nyttigt eller inte? Att mixtra med material kan göra dem supraledande eller ge dem uppsugande förmågor som gör att de kan lagra koldioxid – förmågor som kan bli lösningar på våra stora världsproblem idag. Och att ändra i levande organismer kan ge dem nya egenskaper som kan vara oss till stor hjälp. Men det väcker också etiska frågor om hur pass mycket vi bör pilla i livets väv.I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman och Lars Broström från vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

1 Okt 202343min

De förgiftade: Ansvar måste tas för PFAS i vattnet

De förgiftade: Ansvar måste tas för PFAS i vattnet

Vad händer när det vi trodde var nyttigt och vardagligt visar sig innehålla något farligt? Vem ska ta ansvar och hur kan vi se till så att något liknande inte händer igen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2013 avslöjades det att invånare i Kallinge i Blekinge hade fått i sig höga halter av PFAS-kemikalier. Orsaken var det brandsläckningsskum som Försvarsmakten använt i deras närhet. Idag har många drabbats av olika sjukdomar som kan härledas till PFAS, men som inte går att koppla direkt i de enskilda fallen. I höst tar Högsta domstolen upp Kallingebornas fall.Liknade skandaler har skett på många håll genom åren. Hur ska vi i tid få syn på farorna? Och vem ska ta ansvar?I Vetenskapspodden hörs: Daniel Värjö och Annika Östman från SR:s vetenskapsredaktion och Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent.PoddledareCamilla WidebeckProducenterMichael Borgert och Marie Liljedahl

21 Sep 202344min

Här är svinen krya trots afrikansk svinpest

Här är svinen krya trots afrikansk svinpest

I skogarna kring Fagersta dör vildsvin i afrikansk svinpest. Men i södra Afrika bär djur på viruset utan att bli sjuka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den afrikanska svinpesten, som just nu lamslår verksamheten i skogarna kring Fagersta, har sitt ursprung i Afrika söder om Sahara. Där har den funnits så länge att vårtsvin som den infekterar inte alls blir sjuka av den. När den däremot når tamsvin – eller som nu sprider sig till svenska vildsvin – är den dödlig.Sjukdomsutbrottet är ett av många exempel på hur det kan gå när vi människor flyttar arter och sjukdomar över världen. I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Stefan Nordberg och Sara Sällström från SR:s vetenskapsredaktion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

14 Sep 202344min

Marsresor och rymdbaser – så ska vi klara oss länge i rymden

Marsresor och rymdbaser – så ska vi klara oss länge i rymden

Människor som bor på månen och Mars och bor där länge! Snart är vi där, om man får tro alla rymdresande nationer och entreprenörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men hur ska vi klara av att vistas så lång tid i miljöer som är så extrema, och så olika den värld vi kommer ifrån?I Vetenskapspodden hörs: Harald Andersson, Björn Gunér, Sara Sällström, från Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentMichael Borgert

7 Sep 202344min

Dammen som brast – så omformar kriget Ukrainas natur

Dammen som brast – så omformar kriget Ukrainas natur

Natten till den 6 juni i år kollapsar en enorm vattenreservoar i södra Ukraina. Människor, djur och hus spolas bort. När vattenmassorna sjunker undan har landskapet förvandlats till oigenkännlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands invasion har lett till svårt mänskligt lidande, men också stora miljöskador. Nu kartläggs de ekologiska skadorna och man hittar vägar för hur miljöerna ska återskapas. I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Gustaf Klarin, Sara Sällström, från Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

31 Aug 202344min

Flykten från nyheterna när kriser dominerar

Flykten från nyheterna när kriser dominerar

Om du skyr nyheterna så är du inte ensam. Sommarens bränder, översvämningar och krig påverkar oss. Berättelsen om världen i ett till synes permanent kristillstånd får många att vilja hitta nya vägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi pratar om lösningar, stora som små – men också om när positiva nyheter går överstyr. Som när två koreanska forskare i sommar gav intrycket av att ha tagit fram ett supraledande material som skulle fungera i rumstemperatur. Något som om det vore sant skulle revolutionera jordens energiförsörjning. I Vetenskapspodden hörs: Gustaf Klarin, Emelie Bredmar och Harald Andersson från SR:s vetenskapsredaktion.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

24 Aug 202344min

Grym massaker kastar nytt ljus över vikingarnas befolkning (R)

Grym massaker kastar nytt ljus över vikingarnas befolkning (R)

En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Stor inflyttning till Skandinavien rådde under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat. Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år. DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck, Emelie Bredmar och Björn Gunér, samt Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

22 Juni 202344min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
doden-hjarnan-kemisten
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
hacka-livet
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
rss-vetenskapspodden
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
vetenskapsradion
sexet
a-kursen
medicinvetarna
rss-spraket