Därför hörs inga artificiella röster i Sveriges Radio – och vi gör ett undantag
För skolelever är det nu vardag att använda AI-verktyg till hjälp i skolarbetet. Är det fel, när chattbottar används allt mer inom arbetslivet? Och numera använder många medieföretag AI-röster, hur bra blir det och varför gör inte SR så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SR:s reporter Anders Diamant har gjort programmet ”Tack mamma, pappa och ChatGPT” som visar att den generativa artificiella intelligensen är självklar att använda för många elever, men gärna utan att lärarna förstår det. Skolpersonal säger att de är medvetna om att verktygen används, och att de kan göra nytta i deras eget arbete, om de utnyttjas på rätt sätt. Men vad är det?I Sveriges Radio ska inga artificiella röster användas, säger Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på företaget, men vi testar ändå att göra AI-kloner på våra egna röster. Och så konstaterar vi att humor fortsatt är en utmaning för chattbottar, men att de är kanske oroväckande bra på mycket annat. Det verkar vara dags att vänja sig vid att den generativa AI:n är här för att stanna och se hur vi bäst förhåller oss den. Lena Nordlund och Björn Gunér har Anders Diamant och Olle Zachrisson som gäster.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
29 Aug 202444min
Laxen som dör i odlingarna – fiskarna känner mer än man trott (R)
I Norge odlas lax som aldrig förr. Men miljontals laxar dör i sina kassar. Nu vet vi att fiskar kan känna både smärta och stress. Så varför skulle vi inte bry oss om fiskarna lika mycket som andra djur som vi håller? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drygt 60 miljoner laxar dog förra året i de havsbaserade odlingarna längs den norska kusten, enligt det norska veterinärinstitutets fiskhälsorapport. Det är en sjättedel av den odlade laxen.Vi människor dödar fler fiskar än vi dödar djur av något annat slag. Kanske går det lättare om man tänker att de inte upplever något i samband med att de blir fångade och dödade. Men forskning visar att fiskar upplever smärta. Kan det påverka hur vi behandlar dem? Programmet är en repris från 21 mars 2024.I Vetenskapspodden hörs: Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1, Sara Sällström och Stefan Nordberg från vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
22 Aug 202444min
Superhästar från labbet – klonerna har ändrat hästsporten polo (R)
På poloplanen i Buenas Aires står åtta till synes identiska hästar med sina ryttare. De hyllar Cuartetera, en legendarisk polohäst som dött. Hon lever vidare, menar annonsören, för hästarna på poloplanen består av Cuarteteras kloner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här utspelade sig i november 2023 under en hyllningsceremoni till polohästen Dolfina Cuartetera, där man alltså ställde fyra Cuartetera-kloner mot klonernas avkomma. Hästpololaget La Dolfina gick senare till final i december med hjälp av åtminstone två kloner till den här legendariska hästen. Dolfina förlorade finalen, men för tredje året i rad blev hästklonen Cuartetera B06 utsedd till bästa häst i argentinska Polo-mästerskapet. I de flesta ridtävlings-sammanhang är det inte tillåtet med kloner eller genredigering. Men i argentinsk hästpolo får man använda klonade hästar. Ett av företagen som framställer klonade hästar försöker dessutom genredigera klonerna för att få fram ännu snabbare och starkare hästar. Repris från 23 maj 2024.I Vetenskapspodden hörs: Katarina Sundberg, Gustaf Klarin och Sara Sällström.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
4 Aug 202444min
Planetjägaren med sikte på Planet Nio (R)
I solsystemets utkanter roterar den blåskimrande planeten Neptunus. Men bortom den finns en mängd isiga objekt som beter sig märkligt. Påverkas dom av en nionde planet? Professor Michael Brown tror det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågan om den nionde planeten har varit ett kaninhål för många forskare och planetjägare att ramla ner i. Så finns ens Planet Nio? Nu kan vi vara brännande nära ett svar, tror Michael Brown, professor i planetär astronomi vid Caltech, California Institute of Technology. Repris från 16 maj 2024.I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Blenda Setterwall Klingert.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
28 Juli 202444min
Satelliternas krig – nu ska Sveriges rymdsäkerhet stärkas (R)
Du flyger över havet och plötsligt försvinner flygplanets GPS-position. Störningar i GPS-navigeringen drabbar flygtrafiken kring Södra Östersjön och misstankarna riktas mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att störa ut satelliter, ta kontroll över dem, eller till och med förstöra dem är ett växande hot i kommande konflikter. Nu vill Försvarsmakten skicka upp egna satelliter för att stärka Sveriges rymdförsvar.Repris från 11 april 2024.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Camilla Widebeck och Peter Normark.ProducentPeter Normark
21 Juli 202444min
Din digitala tvilling – testas för att du ska må bättre (R)
Är det mödan värt att gå ner de där extra kilona? Låt din digitala tvilling ta smällen först, så ser du på förhand hur livsstilsförändringar skulle påverka just dig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Man kan också tänka sig en digital tvilling av en sjukdom som man testar olika läkemedel på. Eller varför inte en digital tvilling av en regnskog, en stad eller hela Arktis? Med Artificiell intelligens kan sådana modeller bli användbara för att se vad som sker när platser förändras.Repris från 18 april 2024.Vi hör vetenskapsjournalisterna Tomas Lindblad och Ylva Carlqvist Warnborg.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
14 Juli 202444min
Så används Charpentiers genkniv mot Skelleftesjukan (R)
Den ärftliga nervsjukdomen Skelleftesjukan är nu en av de första sjukdomarna där man provar behandling med genkniven CRISPR Cas-9. Och fler står på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förhoppningarna är stora på att gentekniken ska kunna göra oss friskare, men farhågor har också följt genteknikens utveckling.Repris från 22 feb 2024.I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Tomas Lindblad frilansande vetenskapsjournalist.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
7 Juli 202444min
Ihjälslagen stenåldersman var en tidig resenär (R)
Han slutade sina dagar med en inslagen skalle. Och lämnades i en våtmark på Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han rest långt. Nu har den 5000-årige Vittrupsmannens liv kartlagts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vittrupsmannen och andra skelettfynd efter stenåldersmänniskor ger oss korn på enskilda livsöden. Men de väcker också andra frågor. Man kan undra om det var just krossade skallar och massakrer som avgjorde vilka tidiga folkgrupper som fick överhanden. Eller om det rörde sig om smartare sätt att leva på som gjorde att vissa grupper blev dominerande.Repris från 7 mars 2024.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
30 Juni 202444min
