Elvägar – från källarverkstad till verklig trafik på stora vägar
Vetenskapspodden29 Jan 2021

Elvägar – från källarverkstad till verklig trafik på stora vägar

När ingenjören Gunnar Asplund började utveckla elvägar fick han höra att det var vansinnigt. Men nu vill regeringen ha 300 mil elvägar till år 2035. Och snart ska det byggas en längre testväg i Sverige världens första.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det var det dummaste vi hört, sa de på Trafikverket när Gunnar Asplund kontaktade dem första gången, med sina tankar om att bygga elvägar i Sverige.

Det var för mer än tio år sedan och Gunnar Asplund hade hoppat av en framgångsrik karriär på ABB och startat sitt eget företag inom elvägsutveckling, alltså vägar som laddar el till eldrivna bilar. Han testade sin teknik i en verkstad i Huvudsta, Solna.

Men sedan dess har tongångarna ändrats, det har byggts flera teststräckor för riktiga bilar och Trafikverket har nu fått ett regeringsuppdrag att ta fram en plan för elvägar, en plan på att Sverige ska ha 300 mil elvägar år 2035.

Somliga ser det som en teknik enbart för tung trafik eftersom det är där det är svårast att få eldrift enbart med laddningsbara batterier att fungera - batterierna blir alldeles för stora, tunga och dyra, och räcker inte för långkörningar, som det verkar idag.

Men Gunnar Asplund och flera andra som arbetar med elvägar tror på de tekniker som också kan fungera för personbilar – då skulle det inte behövas lika mycket laddningsinfrastruktur, med snabbladdare, och batterierna skulle inte behöva vara så stora. Billigare och miljövänligare i långa loppet, säger förespråkarna.

Kritikerna säger att andra tekniker, både med bättre batterier och vätgasteknik, gör det dumt att låsa fast sig vid en elvägssatsning.

I Vetenskapspodden förklarar vi hur det är tänkt och diskuterar vi för och nackdelar med tekniken. Och får höra om utvecklingen från Gunnar Asplunds snurrande elbana i en källarlokal i Huvudsta, till den längre teststräcka på en vanlig trafikerad väg som nu ska byggas, antingen på väg 73 från Nynäshamn eller sträckan Örebro - Hallsberg.

Den 1 februari ska Trafikverket komma med sin rapport till regeringen där vi får veta mer om hur det blir med elvägsplanerna.

Medverkande: Victor Jensen, bevakar fordonsindustri på Ekot, Daniel Värjö, miljöprogrammet Klotet, och Björn Gunér, producent för Vetenskapspodden.
Programledare: Lena Nordlund
Tekniker: David Hellgren

Avsnitt(254)

Därför får midsommarljuset dig att må bra (R)

Därför får midsommarljuset dig att må bra (R)

Ny metod att mäta ljusmiljöer visar vilket ljus som får oss att må bra i vissa miljöer men vilja fly från andra. Ny konsthistorisk forskning om Zorns måleriteknik visar hur han lyckades skildra sommarnätter och havsglitter. Dessutom hur man bäst sover på ljusa sommarnätter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En ny metod att mäta ljusmiljöer har utvecklats för att imitera ljuset från en skymning i en tallskog eller en soluppgång på savannen. Målet är att bättre kunna studera hur ljus styr oss till olika beteende, både djur och människor.Vi hör också med sömnforskaren hur den som har svårt att sova ljusa, varma sommarnätter ska göra.Och så om midsommarvädret verkligen är ostadigare än övrigt sommarväder. Dessutom om hur det går till rent fysiologiskt när växter vänder sig mot ljuset.Podden är en repris från 25 juni 2021.ProgramledareLena NordlundProducentBjörn GunérLjudteknikerNisse Lundin

22 Juni 202244min

Fler kärnvapen i framtiden – trots fördrag och skarpa uttalanden

Fler kärnvapen i framtiden – trots fördrag och skarpa uttalanden

Det ser ut att bli fler kärnvapen i världen. Samtidigt som avtal sluts och uttalanden görs om att kärnvapen måste undvikas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krig och vapenskrammel kan man tycka att man fått nog av den här våren med Rysslands invasion av Ukraina. Nu verkar också trenden av minskade kärnvapen i världen brytas. Antalet kärnstridsspetsar kommer troligen att öka de närmaste 10 åren, enligt en ny rapport från det internationella fredsforskningsinstitutet, Sipri.Och risken finns att vi städar bort boplatser åt djur och insekter i vår nitiska städariver. Dessutom ska vi prata om kärleksnatten längs havets stränder – under tisdagens fullmåne var det dags för Östersjöns blåstång att föröka sig.

16 Juni 202244min

När järnvägen byggdes rasade människoben ur klippväggarna

När järnvägen byggdes rasade människoben ur klippväggarna

Häpnadsväckande fynd av förmänniskor har gjorts i Atapuerca, Spanien under de senaste åren. DNA-tekniken ger nya svar om vilka dom här människorna var. Dessutom verkar vår följeslagare hunden ha genetiska förutsättningar för att bli vår vän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I grottorna i Atapuerca har man hittat flera olika förmänniskor som använt hålorna. Däribland den individ som kallas "den första europén". Man har också sett tydliga tecken på kannibalism bland våra förfäder, och senare på något som kan vara begravningsritualer för en halv miljon år sen.De senaste åren har DNA-tekniken kunnat ge nya svar om vilka dessa människor var och hur nära släkt de var med vår egen art och med neandertalarna som också vistats i grottorna.I podden hörs: Björn Gunér och Katarina Sundgren från Vetenskapsredaktionen SR, och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

9 Juni 202244min

Egyptisk skatt funnen – mumier med en färdplan till dödsriket

Egyptisk skatt funnen – mumier med en färdplan till dödsriket

Nya mumiefynd har gjorts i Saqqara, Egypten. Med sig tros de döda ha fått en instruktion om hur man tar sig fram i dödsriket. De dödas bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt tycks något ha gått fel i vår nutida, västerländska inställning till döden, anser Lancetkommissionen. Döden måste tas tillbaka in i livet, menar de. Och tanken på barnbarnen eller Kebnekaises smältande topp – vad får oss att vakna i klimatfrågan? Miljömötet 50+ har inletts i Stockholm.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Lena Nordlund från SR:s Vetenskapsredaktion, Sara Heyman, Global Hälsokorrespondent.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

2 Juni 202244min

Apkopporna som väckt vår oro för nya sjukdomsutbrott

Apkopporna som väckt vår oro för nya sjukdomsutbrott

Apkoppor klassas som allmänfarlig sjukdom och den sprider sig i Europa. Med coronapandemin i färskt minne ser vi lätt farorna med nya sjukdomsutbrott men finns det risk för att vi ropar varg? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Indien har det på sistone varit så hett att fåglar kollapsar mitt i flykten och faller till marken – och redan nu kommer forskningen som räknar ut i vilken mån det kan koppas till klimatförändringen. Hur har vetenskapen blivit så snabb på att göra sambanden? Och hur pass tillförlitlig är forskning som bygger på sannolikheter?Och så ska det handla om myror som överträffar hundar – i alla fall när det gäller att sniffa sig till cancer.I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Sara Sällström, Vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Globala klimatkorrespondent.Poddledare: Camilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Maj 202244min

Vintergatans svarta hål – ny bild fångar galaxens största hemlighet

Vintergatans svarta hål – ny bild fångar galaxens största hemlighet

För första gången har en bild tagits av det svarta hålet i mitten Vintergatan, vår egen galax. Radioteleskop har tagit bilden och gjort om ljuset till synliga frekvenser så vad berättar bilden egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svarta hål är en utmärkt experimentverkstad för krocken mellan kvantmekaniken och Einsteins relativitetsteori. Fysikerna hoppas att mer kunskap om de svarta hålen - och dit hör den nya bilden av vårt eget svarta hål - ska jämka samman de paradoxer som finns i fysiken och ge oss en överhängande teori som kan förklara allt i universum.I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

19 Maj 202244min

PFAS i kött och mjölk – så dålig koll har vi i Sverige

PFAS i kött och mjölk – så dålig koll har vi i Sverige

De så kallade evighetskemikalierna PFAS kopplas till försämrat immunförsvar hos barn och är hormonstörande ämnen. I Danmark har man dragit öronen åt sig efter en giftskandal och drastiskt sänkt gränsvärdet för dessa ämnen. Men svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu vill Livsmedelsverket drastiskt sänka gränsvärdet för PFAS-kemikalier, som har använts bland annat för sina vatten- och fettavstötande egenskaper - i allt från kläder och elektronik, till brandskum. Vi har vetat i över 20 år att PFAS-ämnena är giftiga. Varför har det tagit sån tid att göra något åt dem?PFAS-kemikalierna börjar ta plats som en av de stora miljögiftskandalerna i historien, menar experter. I podden hörs: Daniel Värjö, reporter SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck, Vetenskapsredaktionen, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och skribent.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

12 Maj 202244min

Rymdstationen ISS – därför hotar ett kallt krig i rymden

Rymdstationen ISS – därför hotar ett kallt krig i rymden

Ukrainakriget får det att krisa på den internationella rymdstationen, ISS. Ryssarna vill dra sig ur samarbetet. Experter pratar om ett nytt kallt krig i rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ISS har kallats för ett fredsprojekt och har i mångt och mycket varit ett lyckat internationellt samarbete mellan en rad olika länder. Där har astronauterna varit försökskaniner för forskning på hur människan reagerar på längre tid i rymdens tyngdlöshet, för att bättre förstå hur livet på till exempel en månbas skulle gestalta sig - eller på en resa till Mars. Verksamheten på rymdstationen har genomsyrats av tanken om utforskning för mänsklighetens bästa - inte olika nationers bästa. Kanske är det på väg att ändras nu.I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Camilla Widebeck från SR:s vetenskapsredaktion.PoddledareGustaf KlarinProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

4 Maj 202244min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion-2
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
hacka-livet
bildningspodden
sexet
medicinvetarna
doden-hjarnan-kemisten
rss-vetenskapsradion
vetenskapsradion
a-kursen
rss-spraket
paranormalt-med-caroline-giertz
naturmorgon