Elvägar – från källarverkstad till verklig trafik på stora vägar
Vetenskapspodden29 Jan 2021

Elvägar – från källarverkstad till verklig trafik på stora vägar

När ingenjören Gunnar Asplund började utveckla elvägar fick han höra att det var vansinnigt. Men nu vill regeringen ha 300 mil elvägar till år 2035. Och snart ska det byggas en längre testväg i Sverige världens första.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det var det dummaste vi hört, sa de på Trafikverket när Gunnar Asplund kontaktade dem första gången, med sina tankar om att bygga elvägar i Sverige.

Det var för mer än tio år sedan och Gunnar Asplund hade hoppat av en framgångsrik karriär på ABB och startat sitt eget företag inom elvägsutveckling, alltså vägar som laddar el till eldrivna bilar. Han testade sin teknik i en verkstad i Huvudsta, Solna.

Men sedan dess har tongångarna ändrats, det har byggts flera teststräckor för riktiga bilar och Trafikverket har nu fått ett regeringsuppdrag att ta fram en plan för elvägar, en plan på att Sverige ska ha 300 mil elvägar år 2035.

Somliga ser det som en teknik enbart för tung trafik eftersom det är där det är svårast att få eldrift enbart med laddningsbara batterier att fungera - batterierna blir alldeles för stora, tunga och dyra, och räcker inte för långkörningar, som det verkar idag.

Men Gunnar Asplund och flera andra som arbetar med elvägar tror på de tekniker som också kan fungera för personbilar – då skulle det inte behövas lika mycket laddningsinfrastruktur, med snabbladdare, och batterierna skulle inte behöva vara så stora. Billigare och miljövänligare i långa loppet, säger förespråkarna.

Kritikerna säger att andra tekniker, både med bättre batterier och vätgasteknik, gör det dumt att låsa fast sig vid en elvägssatsning.

I Vetenskapspodden förklarar vi hur det är tänkt och diskuterar vi för och nackdelar med tekniken. Och får höra om utvecklingen från Gunnar Asplunds snurrande elbana i en källarlokal i Huvudsta, till den längre teststräcka på en vanlig trafikerad väg som nu ska byggas, antingen på väg 73 från Nynäshamn eller sträckan Örebro - Hallsberg.

Den 1 februari ska Trafikverket komma med sin rapport till regeringen där vi får veta mer om hur det blir med elvägsplanerna.

Medverkande: Victor Jensen, bevakar fordonsindustri på Ekot, Daniel Värjö, miljöprogrammet Klotet, och Björn Gunér, producent för Vetenskapspodden.
Programledare: Lena Nordlund
Tekniker: David Hellgren

Avsnitt(254)

Nytt bud: Svenska barn ska erbjudas vaccin

Nytt bud: Svenska barn ska erbjudas vaccin

Nu ska barn mellan 12-15 år kunna vaccinera sig mot Covid-19. Samtidigt skärps tonläget mot ovaccinerade vuxna. Hör också om turistraketen som lyft mot rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SpaceX-raketen med fyra rymdturister ombord har lyft för att färdas i rymden i tre dygn. Gör de privata rymdresorna nån nytta eller är detta bara miljardärernas nya leksak? Medverkande: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och chef på Vetenskapsradion, Gustaf Klarin, programledare och reporter, Camilla Widebeck, programledare och reporter, och Björn Gunér, vetenskapsreporter som följt rymdturismen sedan början. ProducentNina Benner vetenskapspodden@sverigesradio.se

16 Sep 202144min

Coronarestriktionerna ska bort – så blir det nya normala

Coronarestriktionerna ska bort – så blir det nya normala

Pandemirestriktionerna försvinner snart. Är coronaeländet över nu för Sveriges del? Hör också om konsten att plocka det perfekta äpplet och om undertryckta virus som tar revansch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och chef på Vetenskapsradion, Gustaf Klarin, programledare i "Odla med P1" med koll på odlingsfrågor i stort och smått, Sara Sällström, redaktionsbiolog med ett ständigt öga på biologisk mångfald, och Camilla Widebeck, programledare och reporter. ProducentNina Benner vetenskapspodden@sverigesradio.se

9 Sep 202135min

Elitidrottare extra utsatta för psykisk ohälsa: "Känslan av att aldrig bli nöjd är en mörk motor"

Elitidrottare extra utsatta för psykisk ohälsa: "Känslan av att aldrig bli nöjd är en mörk motor"

Under OS berättade flera kända toppidrottare om sin psykiska ohälsa. Och nya spelfilmen Tigrar på bio skildrar ett ungt fotbollsproffs och hans väg från barndomsdröm till mardröm. Vi pratar om mental ohälsa inom elitidrott men också om hur måttlig fysisk aktivitet kan hjälpa mot psykisk sjukdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Perfektionismen, att alltid vilja bli bättre, är en otroligt stark motor, men det är också en mörk motor för du är aldrig riktigt nöjd med dig själv, säger forskaren i idrottspsykologi Göran Kenttä på Gymnastik- och idrottshögskolan GIH. Han forskar om mental ohälsa hos elitidrottare och är också kunskapsstöd åt Riksidrottsförbundet. Dessutom var han med och startade den första svenska kliniken för mental hälsa, för elitidrottare och elittränare, för några år sedan. Han berättar att vissa idrotter är mer utsatta än andra.I Vetenskapspodden hör vi också exfotbollsspelaren Martin Bengtsson som är den verkliga person filmen Tigrar handlar om. Men vi tittar också på en helt annan sida av psykisk hälsa och fysisk aktivitet, nämligen den där motion används som behandling MOT psykisk sjukdom. Vi får bland annat följa med på ett behandlingspass, något som kallas "braining", på en gräsmatta utanför Huddinge sjukhus. Medverkande: Björn Gunér, producentLena Nordlund, programledareJanne Jutila, ljudtekniker

3 Sep 202146min

Anthony Hopkins som dement kan hjälpa sjuka (R)

Anthony Hopkins som dement kan hjälpa sjuka (R)

Nya filmen "The Father" är bara en i raden av kulturskildringar av demenssjukdom som kommit i år. Och enligt geriatrikprofessorn Lars-Olof Wahlund kan det hjälpa anhöriga att leva sig in i hur det är att vara dement. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johanna Hinteregger, som gjorde en radiodokumentär där hon följde sin mamma när hon fick en alzheimerdiagnos och tiden efter, är med i Vetenskapspodden. Vi hör Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, som i många år undersökt minnet och hjärnorna på friska frivilliga mellan 35 och 80, för att försöka förstå vilka som utvecklar demens och vilka som får ett extra bra minne när de blir gamla. Lars-Olof Wahlund talar om vikten av att sätta sig in i hur det är för en dement person och att tolka vad det de säger och gör verkligen står för. Och så tar vi upp forskning om nya sorters läkemedel och tidiga diagnosmetoder som just nu pågår. Programmet är en repris från april 2021. Medverkande: Johanna Hinteregger, frilansjournalist och Annika Östman, medicinreporter på VetenskapsradionProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren

27 Aug 202146min

Därför får midsommarljuset dig att må så bra

Därför får midsommarljuset dig att må så bra

Ny metod att mäta ljusmiljöer ska visa vilket ljus som får oss att må bra i vissa miljöer men vilja fly från andra. Ny konsthistorisk forskning om Zorns måleriteknik visar hur han lyckades skildra sommarnätter och havsglitter så bra. Dessutom hur man bäst sover på ljusa sommarnätter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi fokuserar på ljus, midsommarväder och Zorn-måleri i den sista Vetenskapspodden före sommaruppehållet. Om lundaforskaren som utvecklat en ny metod att mäta ljusmiljöer, så att de ska kunna imitera ljuset från en skymning i en tallskog eller en soluppgång på savannen, på labbet. Målet är att bättre kunna studera hur ljus styr oss till olika beteende, både hos djur och människor. Vi hör också med sömnforskaren hur den som har svårt att sova ljusa, varma sommarnätter ska göra. Och så om midsommarvädret är sämre än övrigt sommarväder, rent statistiskt. Dessutom om hur det går till rent fysiologiskt när växter vänder sig mot ljuset. Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Nisse Lundin

25 Juni 202146min

"Mitt fel" att ormar och krokodiler körs in i datortomografen

"Mitt fel" att ormar och krokodiler körs in i datortomografen

En av de märkvärdigaste dagar Vetenskapspoddens Lena Nordlund haft på jobbet står hon och ser hur en svart mamba och små krokodiler körs i datortomograf på ett sjukhus, och sedan avlivas och obduceras. Och, får hon veta, det här är "hennes fel". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hörselprofessorn som är med förklarar att orsaken att allt detta sker nu är ett tidigare avsnitt av Vetenskapspodden. Men att de avlivas är inte Lenas skuld. Bläckfiskar på rymdresa och björnar i skiktröntgen hör vi också mer om i dagens avsnitt. Samtliga experiment och forskning som gjort att djuren hamnat på dessa ovanliga platser handlar om att de har någon egenskap som inte vi människor har och som vi vill lära av.Till exempel har krokodiler hårceller i örat som kan nybildas vilket göra att de inte får sämre hörsel med åren, som vi. Det är det hörselforskaren Helge Rask-Andersen vill lära mer av. Och björnar får inte benskörhet eller njurproblem, trots att de ligger orörliga större delen av året, och inte heller behöver kissa på den tiden. Därför intresserar sig medicinforskare på Karolinska Institutet för dem. Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Nisse Lundin

18 Juni 202146min

Därför låter ljudet på Mars som en rockkonsert på håll

Därför låter ljudet på Mars som en rockkonsert på håll

Flera jordfarkoster skickar hem hälsningar från planeten Mars just nu, med oväntat innehåll. Ny Alzheimer-medicin godkänd i USA, vi fortsätter prata om glyfosat och daggmaskar. Serieproducerade, mindre kärnkraftverk diskuteras i bl a Finland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse:I programmet påstås felaktigt att bekämpningsmedlet glyfosat inte tas upp av glyfosatresistenta grödor, så kallade RoundupReady-grödor. En tjänsteman på Kemikalieinspektionen citerades felaktigt. Korrekt är att glyfosat tas upp av alla växter om det sprutas på växande gröda, men RoundupReady-grödor som är genmodifierade för att tåla glyfosat överlever. Det innebär att RoundupReady-grödor kan innehålla rester av glyfosat inne i växten. Vetenskapspodden med Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, och Camilla Widebeck, Sara Sällström och Gustaf Klarin, reportrar på Vetenskapsradion. Producent Nina Benner Tekniker David Hellgren

11 Juni 202146min

En oväntat farlig covid-variant och dilemmat med vinsås

En oväntat farlig covid-variant och dilemmat med vinsås

Den brittiska varianten av covid-viruset är farligare än vad man tidigare trott. Om konsten att koka en säker vinsås. Ogräsmedlet glyfosat gör sitt uttåg ur svenska trädgårdar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapspodden med Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, och Camilla Widebeck och Gustaf Klarin, reportrar på Vetenskapsradion. Producent Nina BennerTekniker Nisse Lundin

4 Juni 202146min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapsradion-2
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
bildningspodden
doden-hjarnan-kemisten
sexet
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
hacka-livet
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
vetenskapsradion
a-kursen
paranormalt-med-caroline-giertz
naturmorgon
rss-spraket