Felaktiga blåbockar och oäkta skallar – hon söker sanningen i museernas samlingar

Felaktiga blåbockar och oäkta skallar – hon söker sanningen i museernas samlingar

Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade att det fanns falska exemplar av den utdöda blåbocken - ett ikoniskt och sällsynt djur på muséer runt om i Europa. Genom åren har människoskallar visat sig vara något annat än man trott, och inte ens ett elefantfoster som Linné studerade var det vi trodde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyligen kom ett pressmeddelande från Naturhistoriska riksmuseet där det stod "DNA avslöjar falska blåbockar". Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. Och i ett slag blev de ännu mer sällsynta - av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen - de andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.

Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.

– Vi är stolta över vår blåbock, säger hon, och nu har den alltså blivit ännu mer vetenskapligt värdefull.

Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammal elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men får några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant, i en studie där bland andra svenska paleogenetikern Love Dalén var inblandad. Till den historien hör också en gåta som involverar en kringresande elefant, ett elefantskelett i Florens, och en elefantteckning av självaste Rembrandt.

I Vetenskapspodden diskuterar vi vad ny kunskap gör med gamla fynd, och tar dessutom upp rena förfalskningar som hamnade på museum utan att någon upptäckte sanningen.

Medverkande: Tobias Svanelid, Vetenskapsradion Historia och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent
Programledare: Lena Nordlund
Tekniker: David Hellgren

Avsnitt(254)

Här är svinen krya trots afrikansk svinpest

Här är svinen krya trots afrikansk svinpest

I skogarna kring Fagersta dör vildsvin i afrikansk svinpest. Men i södra Afrika bär djur på viruset utan att bli sjuka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den afrikanska svinpesten, som just nu lamslår verksamheten i skogarna kring Fagersta, har sitt ursprung i Afrika söder om Sahara. Där har den funnits så länge att vårtsvin som den infekterar inte alls blir sjuka av den. När den däremot når tamsvin – eller som nu sprider sig till svenska vildsvin – är den dödlig.Sjukdomsutbrottet är ett av många exempel på hur det kan gå när vi människor flyttar arter och sjukdomar över världen. I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Stefan Nordberg och Sara Sällström från SR:s vetenskapsredaktion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

14 Sep 202344min

Marsresor och rymdbaser – så ska vi klara oss länge i rymden

Marsresor och rymdbaser – så ska vi klara oss länge i rymden

Människor som bor på månen och Mars och bor där länge! Snart är vi där, om man får tro alla rymdresande nationer och entreprenörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men hur ska vi klara av att vistas så lång tid i miljöer som är så extrema, och så olika den värld vi kommer ifrån?I Vetenskapspodden hörs: Harald Andersson, Björn Gunér, Sara Sällström, från Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentMichael Borgert

7 Sep 202344min

Dammen som brast – så omformar kriget Ukrainas natur

Dammen som brast – så omformar kriget Ukrainas natur

Natten till den 6 juni i år kollapsar en enorm vattenreservoar i södra Ukraina. Människor, djur och hus spolas bort. När vattenmassorna sjunker undan har landskapet förvandlats till oigenkännlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands invasion har lett till svårt mänskligt lidande, men också stora miljöskador. Nu kartläggs de ekologiska skadorna och man hittar vägar för hur miljöerna ska återskapas. I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Gustaf Klarin, Sara Sällström, från Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

31 Aug 202344min

Flykten från nyheterna när kriser dominerar

Flykten från nyheterna när kriser dominerar

Om du skyr nyheterna så är du inte ensam. Sommarens bränder, översvämningar och krig påverkar oss. Berättelsen om världen i ett till synes permanent kristillstånd får många att vilja hitta nya vägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi pratar om lösningar, stora som små – men också om när positiva nyheter går överstyr. Som när två koreanska forskare i sommar gav intrycket av att ha tagit fram ett supraledande material som skulle fungera i rumstemperatur. Något som om det vore sant skulle revolutionera jordens energiförsörjning. I Vetenskapspodden hörs: Gustaf Klarin, Emelie Bredmar och Harald Andersson från SR:s vetenskapsredaktion.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

24 Aug 202344min

Grym massaker kastar nytt ljus över vikingarnas befolkning (R)

Grym massaker kastar nytt ljus över vikingarnas befolkning (R)

En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Stor inflyttning till Skandinavien rådde under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat. Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år. DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck, Emelie Bredmar och Björn Gunér, samt Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

22 Juni 202344min

Vinet och cigaretterna – vågen av förbud och skärpta råd (R)

Vinet och cigaretterna – vågen av förbud och skärpta råd (R)

Något har hänt i synen på alkohol. WHO säger att det inte finns någon säker gräns för drickande, bäst är att avstå helt. Kanada har skärpt sina rekommendationer. I Sverige är Socialstyrelsen på gång med nya riktlinjer också som kommer senare i år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och vad gäller tobaken har Nya Zeeland drivit igenom ett förbud som andra länder börjat snegla på. Men vem ska bestämma vilka risker vi tar med våra liv?I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Lars Broström, programchef Vetenskapsradion.Podden är en repris från den 30 mars i år. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

15 Juni 202344min

När järnvägen byggdes rasade människoben ur klippväggarna (R)

När järnvägen byggdes rasade människoben ur klippväggarna (R)

Häpnadsväckande fynd av förmänniskor har gjorts i Atapuerca, Spanien under de senaste åren. DNA-tekniken ger nya svar om vilka dom här människorna var. Dessutom verkar vår följeslagare hunden ha genetiska förutsättningar för att bli vår vän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I grottorna i Atapuerca har man hittat flera olika förmänniskor som använt hålorna. Däribland den individ som kallas "den första europén". Man har också sett tydliga tecken på kannibalism bland våra förfäder, och senare på något som kan vara begravningsritualer för en halv miljon år sen.De senaste åren har DNA-tekniken kunnat ge nya svar om vilka dessa människor var och hur nära släkt de var med vår egen art och med neandertalarna som också vistats i grottorna.I podden hörs: Björn Gunér och Katarina Sundgren från Vetenskapsredaktionen SR, och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. Podden är en repris från 9 juni 2022.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Juni 202344min

Människan tar ett nytt stort tekniksprång

Människan tar ett nytt stort tekniksprång

Vi lever mitt i ett tekniksprång. Ny teknik ska ställa om våra samhällen och artificiell intelligens har potential att förändra våra liv i grunden. Hur mycket kontroll har människan över sitt öde? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu pågår snabba och stora förändringar som väcker frågor om vad som är rätt kurs mot framtiden. Vi samlar oss till en säsongsavslutning i Vetenskapspodden, med en extra blick på innovationslandet Sverige nu när nationaldagen är på uppsegling.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, producent Vetenskapsradion På djupet, Harald Andersson, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

1 Juni 202344min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
doden-hjarnan-kemisten
rss-vetenskapsradion-2
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
sexet
hacka-livet
bildningspodden
rss-vetenskapsradion
vetenskapsradion
paranormalt-med-caroline-giertz
medicinvetarna
a-kursen
naturmorgon
halsorevolutionen