Felaktiga blåbockar och oäkta skallar – hon söker sanningen i museernas samlingar

Felaktiga blåbockar och oäkta skallar – hon söker sanningen i museernas samlingar

Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade att det fanns falska exemplar av den utdöda blåbocken - ett ikoniskt och sällsynt djur på muséer runt om i Europa. Genom åren har människoskallar visat sig vara något annat än man trott, och inte ens ett elefantfoster som Linné studerade var det vi trodde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyligen kom ett pressmeddelande från Naturhistoriska riksmuseet där det stod "DNA avslöjar falska blåbockar". Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. Och i ett slag blev de ännu mer sällsynta - av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen - de andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.

Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.

– Vi är stolta över vår blåbock, säger hon, och nu har den alltså blivit ännu mer vetenskapligt värdefull.

Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammal elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men får några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant, i en studie där bland andra svenska paleogenetikern Love Dalén var inblandad. Till den historien hör också en gåta som involverar en kringresande elefant, ett elefantskelett i Florens, och en elefantteckning av självaste Rembrandt.

I Vetenskapspodden diskuterar vi vad ny kunskap gör med gamla fynd, och tar dessutom upp rena förfalskningar som hamnade på museum utan att någon upptäckte sanningen.

Medverkande: Tobias Svanelid, Vetenskapsradion Historia och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent
Programledare: Lena Nordlund
Tekniker: David Hellgren

Avsnitt(254)

Europas natur ska återskapas – Sverige inte med på tåget

Europas natur ska återskapas – Sverige inte med på tåget

Timmerstockar glider nerför en norrländsk älv. Låter kanske naturligt, men timmerflottningen var tuff mot naturen. Nu ska skadad natur återställas, enligt ett EU-lagförslag som alla trodde skulle klubbas men som plötsligt stoppades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Återskapa en femtedel av natur som förstörts, det är målet före EU:s lagstiftning. Men kritikerna menar att åtgärderna skulle inkräkta på marker där vi behöver odla skog och spannmål. Lagen stoppades, men kan plockas upp igen framåt sommaren. Samtidigt pågår redan arbete i Sverige med att både återställa och skydda natur. I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Stefan Nordlund.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

25 Apr 202444min

Din digitala tvilling – testas för att du ska må bättre

Din digitala tvilling – testas för att du ska må bättre

Är det mödan värt att gå ner de där extra kilona? Låt din digitala tvilling ta smällen först, så ser du på förhand hur livsstilsförändringar skulle påverka just dig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Man kan också tänka sig en digital tvilling av en sjukdom som man testar olika läkemedel på. Eller varför inte en digital tvilling av en regnskog, en stad eller hela Arktis? Med Artificiell intelligens kan sådana modeller bli användbara för att se vad som sker när platser förändras.Vi hör vetenskapsjournalisterna Tomas Lindblad och Ylva Carlqvist Warnborg.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

18 Apr 202444min

Satelliternas krig – nu ska Sveriges rymdsäkerhet stärkas

Satelliternas krig – nu ska Sveriges rymdsäkerhet stärkas

Du flyger över havet och plötsligt försvinner flygplanets GPS-position. Störningar i GPS-navigeringen drabbar flygtrafiken kring Södra Östersjön och misstankarna riktas mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att störa ut satelliter, ta kontroll över dem, eller till och med förstöra dem är ett växande hot i kommande konflikter. Nu vill Försvarsmakten skicka upp egna satelliter för att stärka Sveriges rymdförsvar.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Camilla Widebeck och Peter Normark.ProducentPeter Normark

11 Apr 202443min

Så ska naturen fyllas med djurliv igen (R)

Så ska naturen fyllas med djurliv igen (R)

Visenten är Europas största landlevande däggdjur. Intensiva försök görs för att återföra visenten och andra arter till naturen. Men utmaningarna är många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det stora oxdjuret visent levde länge i Europas skogar, tills vi människor utrotade den i det vilda för ungefär 100 år sen. Och den nordliga vita trubbnoshörningen i Afrika, kan snart vara helt borta. Nu jobbas det med både utplantering och provrörsbefruktning för att rädda hotade arter. Men det finns utmaningar med båda. I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Stefan Nordberg, Katarina Sundberg, från Vetenskapsredaktionen.Podden är en repris från 1 februari i år. Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

4 Apr 202444min

Marcus och rymdapan – båda försöksdjur för långa rymdfärder

Marcus och rymdapan – båda försöksdjur för långa rymdfärder

Astronauten Marcus Wandt och schimpansen Ham har båda utsatts för vetenskapliga tester, för att se hur vi ska klara de riktigt långa rymdresorna. Men för apans del var det knappast frivilligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marcus Wandts förmågor testades ombord på ISS för att se om olika situationer och utrymmen påverkade hans förmåga att minnas, tänka och agera. En resa till Mars tur och retur tar drygt 500 dagar. Därför behöver man veta hur och var astronauterna agerar som allra bäst. Men för att våga skicka ut människor i rymden till att börja med, så skickade man djur först, som apor och hundar. Dessa fick utstå en hel del inför och under sina färder.I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Peter Normark och Camilla Widebeck.ProducentPeter Normark

28 Mars 202444min

Laxen som dör i odlingarna – fiskarna känner mer än man trott

Laxen som dör i odlingarna – fiskarna känner mer än man trott

I Norge odlas lax som aldrig förr. Men miljontals laxar dör i sina kassar. Nu vet vi att fiskar kan känna både smärta och stress. Så varför skulle vi inte bry oss om fiskarna lika mycket som andra djur som vi håller? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drygt 60 miljoner laxar dog förra året i de havsbaserade odlingarna längs den norska kusten, enligt det norska veterinärinstitutets fiskhälsorapport. Det är en sjättedel av den odlade laxen.Vi människor dödar fler fiskar än vi dödar djur av något annat slag. Kanske går det lättare om man tänker att de inte upplever något i samband med att de blir fångade och dödade. Men forskning visar att fiskar upplever smärta. Kan det påverka hur vi behandlar dem? I Vetenskapspodden hörs: Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1, Sara Sällström och Stefan Nordberg från vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

21 Mars 202444min

Skamfyllda bedrägerier vässas med AI-teknik

Skamfyllda bedrägerier vässas med AI-teknik

En vänlig röst i telefonen säger att du håller på att bli avlurad pengar från banken men att han kan hjälpa dig. Eller det kommer ett sms från ditt barn som behöver låna pengar. Så börjar ofta ett telefonbedrägeri. Men nästa variant är svårare att genomskåda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu kommer de klonade rösterna som lurar en att tro att det är ens dotter eller nära vän som ringer. Kombinerar man också med en video av personen, så blir det svårt att skilja bluff från verklighet.Spektakulära exempel på AI-genererade så kallade Deepfakes har lett till att bedragarna kommit åt enorma summor pengar. Frågan är vad som händer med tilliten i samhället när allt går att fejka?I Vetenskapspodden hörs: Linda Aktén, reporter SR, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsjournalist, Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

14 Mars 202444min

Ihjälslagen stenåldersman var en tidig resenär

Ihjälslagen stenåldersman var en tidig resenär

Han slutade sina dagar med en inslagen skalle. Och lämnades i en våtmark på Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han rest långt. Nu har den 5000-årige Vittrupsmannens liv kartlagts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vittrupsmannen och andra skelettfynd efter stenåldersmänniskor ger oss korn på enskilda livsöden. Men de väcker också andra frågor. Man kan undra om det var just krossade skallar och massakrer som avgjorde vilka tidiga folkgrupper som fick överhanden. Eller om det rörde sig om smartare sätt att leva på som gjorde att vissa grupper blev dominerande.PODDLEDARE: Camilla WidebeckMEDVERKANDE: Björn Gunér och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.PRODUCENT: Peter Normark

7 Mars 202444min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
doden-hjarnan-kemisten
rss-vetenskapsradion-2
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
sexet
hacka-livet
bildningspodden
rss-vetenskapsradion
vetenskapsradion
paranormalt-med-caroline-giertz
medicinvetarna
a-kursen
naturmorgon
halsorevolutionen