Så kan rekordgammalt mammut-dna hjälpa hotade djur idag
Vetenskapspodden19 Feb 2021

Så kan rekordgammalt mammut-dna hjälpa hotade djur idag

Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tänderna har förvarats på ett forskningsinstitut i Moskva sedan de hittades på 1970-talet. Redan då anade forskare hur gamla de var, bland annat baserat på kunskap om det jordlager de hittades i. Och i femton års tid har Love Dalén och hans forskarkolleger fört diskussioner med de ryska forskarna om att få analysera dem, men det var först för att par år sedan tekniken var mogen.

Det tidigare rekordet på hur gammalt dna som har kunnat analyseras kom från ett hästben som var någonstans mellan 600 000 och 700 000 år gammalt.

Förutom den 1,2 miljoner år gamla tanden analyserades en som är 1,1 miljoner år och en som är 700 000 år. Resultaten visade också på en tidigare helt okänd mammutvariant, som sannolikt var en föregångare till de varianter som levde senare och som hittats i Sibirien och Nordamerika.

I den här gamla arvsmassan kan forskarna se hur anpassningen till ett kallare klimat gått till, och om artbildningen bidrog till denna anpassning. De har sett att nästan alla de mutationer som påverkar fettlagring, temperaturreglering, hårtillväxt, lägre köldkänslighet och dygnsrytm fanns redan hos mammutar som levde för drygt en miljon år sedan, långt innan den ullhåriga mammuten uppstod.

I Vetenskapspodden diskuterar vi vad den här nya kunskapen om evolutionen och till exempel djurens klimatanpassning kan betyda för djur som lever idag. Att kunna analysera så gammalt dna kan lära oss mycket mer om hur djur påverkats under olika svåra perioder i historien, och det kan hjälpa till även i dagens bevarandearbete.

Dessutom kan det här inspirera forskargrupper som arbetar med gamla människosläktingar att försöka analysera äldre förmänniskor än vad vi gjort idag.

Medverkande: Torill Kornfeldt, biolog, författare och vetenskapsjournalist och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent
Programledare: Lena Nordlund
Tekniker: David Hellgren

Avsnitt(257)

Planetjägaren med sikte på Planet Nio

Planetjägaren med sikte på Planet Nio

I solsystemets utkanter roterar den blåskimrande planeten Neptunus. Men bortom den finns en mängd isiga objekt som beter sig märkligt. Påverkas dom av en nionde planet? Professor Michael Brown tror det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågan om den nionde planeten har varit ett kaninhål för många forskare och planetjägare att ramla ner i. Så finns ens Planet Nio? Nu kan vi vara brännande nära ett svar, tror Michael Brown, professor i planetär astronomi vid Caltech, California Institute of Technology. I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Blenda Setterwall Klingert.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

16 Maj 202444min

Lenas gård står på uranfyndighet: ”Blir det gruva får vi alla flytta”

Lenas gård står på uranfyndighet: ”Blir det gruva får vi alla flytta”

Regeringen vill bygga ut kärnkraften och klimatministern pratar om att vara självförsörjande på uran. Brytning av uran på svensk mark, kan det bli verklighet? Gruvplanerna för omställningens skull ritar upp nya konfliktlinjer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Jämtlandsområdet där bolag vill se gruvor finns redan kulturbygd, och i byarna där är många rädda för att deras Jämtland ska försvinna om gruvan blir verklighet.Redan på 1960-talet bröts uran i Ranstadsverket, i nuvarande Falköpings kommun, men projektet avbröts på grund av bristande lönsamhet. Idag visar området hur pass mycket sådan här verksamhet påverkar natur och miljö. I Vetenskapspodden hörs: Daniel Värjö, reporter Klotet, Camilla Widebeck och Lars Broström.Producent: Peter Normark

9 Maj 202444min

Dödliga skjutningar ökar – svenska kirurger lärs upp i Soweto

Dödliga skjutningar ökar – svenska kirurger lärs upp i Soweto

En 17-årig pojke är skjuten i magen. Han körs till sjukhuset och har förlorat mycket blod. Han är ett av tusentals offer för skjutvapenvåldet i Sydafrika, dit svenska läkare åker för att lära sig hantera dessa skador, som blir allt vanligare i Sverige också. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det dödliga skjutvapenvåldet fortsätter att öka i Sverige, enligt Rättsmedicinalverket. Skottskador ställer särskilda krav på dom kirurger, läkare och sjuksköterskor som ska vårda dem.Svenska Regioner skickar vårdpersonal till Chris Hani Baragwanath-sjukhuset i Soweto, för att tränas på skott och stickskador. Sjukhuset tar emot bland de flesta skottskadade patienterna i världen. I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Sara Heyman, Global hälsokorrespondent.Poddledare: Lars BroströmProducent: Peter Normark

2 Maj 202444min

Europas natur ska återskapas – Sverige inte med på tåget

Europas natur ska återskapas – Sverige inte med på tåget

Timmerstockar glider nerför en norrländsk älv. Låter kanske naturligt, men timmerflottningen var tuff mot naturen. Nu ska skadad natur återställas, enligt ett EU-lagförslag som alla trodde skulle klubbas men som plötsligt stoppades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Återskapa en femtedel av natur som förstörts, det är målet före EU:s lagstiftning. Men kritikerna menar att åtgärderna skulle inkräkta på marker där vi behöver odla skog och spannmål. Lagen stoppades, men kan plockas upp igen framåt sommaren. Samtidigt pågår redan arbete i Sverige med att både återställa och skydda natur. I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Stefan Nordlund.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

25 Apr 202444min

Din digitala tvilling – testas för att du ska må bättre

Din digitala tvilling – testas för att du ska må bättre

Är det mödan värt att gå ner de där extra kilona? Låt din digitala tvilling ta smällen först, så ser du på förhand hur livsstilsförändringar skulle påverka just dig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Man kan också tänka sig en digital tvilling av en sjukdom som man testar olika läkemedel på. Eller varför inte en digital tvilling av en regnskog, en stad eller hela Arktis? Med Artificiell intelligens kan sådana modeller bli användbara för att se vad som sker när platser förändras.Vi hör vetenskapsjournalisterna Tomas Lindblad och Ylva Carlqvist Warnborg.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

18 Apr 202444min

Satelliternas krig – nu ska Sveriges rymdsäkerhet stärkas

Satelliternas krig – nu ska Sveriges rymdsäkerhet stärkas

Du flyger över havet och plötsligt försvinner flygplanets GPS-position. Störningar i GPS-navigeringen drabbar flygtrafiken kring Södra Östersjön och misstankarna riktas mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att störa ut satelliter, ta kontroll över dem, eller till och med förstöra dem är ett växande hot i kommande konflikter. Nu vill Försvarsmakten skicka upp egna satelliter för att stärka Sveriges rymdförsvar.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Camilla Widebeck och Peter Normark.ProducentPeter Normark

11 Apr 202443min

Så ska naturen fyllas med djurliv igen (R)

Så ska naturen fyllas med djurliv igen (R)

Visenten är Europas största landlevande däggdjur. Intensiva försök görs för att återföra visenten och andra arter till naturen. Men utmaningarna är många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det stora oxdjuret visent levde länge i Europas skogar, tills vi människor utrotade den i det vilda för ungefär 100 år sen. Och den nordliga vita trubbnoshörningen i Afrika, kan snart vara helt borta. Nu jobbas det med både utplantering och provrörsbefruktning för att rädda hotade arter. Men det finns utmaningar med båda. I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Stefan Nordberg, Katarina Sundberg, från Vetenskapsredaktionen.Podden är en repris från 1 februari i år. Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

4 Apr 202444min

Marcus och rymdapan – båda försöksdjur för långa rymdfärder

Marcus och rymdapan – båda försöksdjur för långa rymdfärder

Astronauten Marcus Wandt och schimpansen Ham har båda utsatts för vetenskapliga tester, för att se hur vi ska klara de riktigt långa rymdresorna. Men för apans del var det knappast frivilligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marcus Wandts förmågor testades ombord på ISS för att se om olika situationer och utrymmen påverkade hans förmåga att minnas, tänka och agera. En resa till Mars tur och retur tar drygt 500 dagar. Därför behöver man veta hur och var astronauterna agerar som allra bäst. Men för att våga skicka ut människor i rymden till att börja med, så skickade man djur först, som apor och hundar. Dessa fick utstå en hel del inför och under sina färder.I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Peter Normark och Camilla Widebeck.ProducentPeter Normark

28 Mars 202444min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
doden-hjarnan-kemisten
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
hacka-livet
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
rss-vetenskapspodden
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
vetenskapsradion
sexet
a-kursen
medicinvetarna
rss-spraket