Hon hjälper NASA ta rätt prover på Mars
Vetenskapspodden26 Feb 2021

Hon hjälper NASA ta rätt prover på Mars

Sandra Siljeström ingår i det forskarteam som ska hjälpa NASA att ta prover på Mars. För första gången ska nämligen Mars-prover tas hem till jorden i jakten på livstecken och då är det viktigt att det blir rätt prover.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När NASAs Perseverance nu har landat på Mars har den som uppdrag att samla in prover som ska lagras i titan-aluminium-kapslar och så småningom transporteras tillbaka till jorden. Det är första gången någonsin vi tar hem material från den röda planeten, och tanken med det är att det ska gå lättare att analysera om det finns spår av liv där. Men eftersom det blir ganska få prover som reser hem igen är det viktigt att de är så bra som möjligt.

Sandra Siljeström är astrobiolog och ingår i ett team på 15 personer som kallas "Returned sample scientists". De har som uppdrag just att välja ut optimala ställen att ta prover, som visar det forskare är intresserade av.

Det dröjer tio år innan proverna kommer till jorden, men kanske är det då vi för första gången får ett bevis för att det har funnits liv på Mars.

Om det inte går bättre och snabbare för den europeisk-ryska Mars-bilen i ExoMars-programmet. Den ska skickas upp först om två år, men har den skillnaden mot alla andra Marsfordon att den ska ta prover längre ner i marken - 2 meter ner kan de borra. Och de analysresultaten lär komma tidigare.

I Vetenskapspodden hör vi mer om Sandras forskning och om "the insane engineering of the Persverance Rover" (som vi såg en film på Youtube som hette.)

Medverkande: Björn Gunér och Lena Nordlund
Tekniker: David Hellgren

Avsnitt(254)

Macchiarini-skandalen – den nya rättegången

Macchiarini-skandalen – den nya rättegången

Nu inleds rättegången mot kirurgen Paolo Macchiarini som opererade in konstgjorda luftstrupar på patienter. Något som ledde till svåra skador och lidande, menar åklagaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om tre fall, samtliga som opererades med syntetiska luftstrupar på Karolinska Universitetssjukhuset och som sedan dog. Åtalspunkten är grov misshandel.Den förste patienten var Andemariam Beyene, en 36-årig eritreansk forskare bosatt på Island, som hade cancer i strupen. Han opererades i juni 2011 och lyftes fram på presskonferenser där operationen beskrevs i positiva ordalag. Men han fick väldiga problem med sin plaststrupe och en mängd komplikationer. Han dog 2014.I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och vetenskapsjournalisten Lena Nordlund som följde Macchiarini-skandalen när den briserade. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

27 Apr 202244min

Ukrainsk forskare – stor oro för riskerna vid landets kärnkraftverk

Ukrainsk forskare – stor oro för riskerna vid landets kärnkraftverk

Återigen lyfts oron för säkerheten vid de ukrainska kärnkraftsanläggningarna. De ryska styrkornas framfart vid Tjernobyl och Zaporizjzja har väckt frågor om den ryska strategin och risken för olyckor som ett strömavbrott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kärnkraftsanläggningarna i Tjernobyl och Zaporizjzja var tidiga mål för den ryska invasionen. Olena Pareniuk, strålningsbiolog vid Ukrainas Vetenskapsakademi berättar om pressen på den ukrainska personalen och inte minst om sina reaktioner när hon såg filmupptagningar från de ryska styrkornas framfart vid anläggningarna.I podden hörs: Annika Östman, Björn Gunér, Sara Sällström från Sveriges radios Vetenskapsredaktion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

21 Apr 202244min

Shanghai nedstängt – ny coronavåg pressar kineserna

Shanghai nedstängt – ny coronavåg pressar kineserna

Kinas affärscentrum Shanghai har stängts ner. Nu kämpar Kina med sitt största utbrott av covid-19 hittills - trots sin nolltolerans-strategi, eller kanske på grund av den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Shanghai har restriktionerna lett till brist på livsmedel. Barn har separeras från sina föräldrar för att sättas i särskilda karantänsavdelningar där vuxna i skyddsdräkter tar hand om dem. Hur långt kan den kinesiska befolkningen pressas för att upprätthålla nolltoleransen? Här hemma står folk inför att ta fjärde vaccinsprutan. Många undrar om värdet av att vaccinera sig ytterligare en gång, när de uppfattar smittan som mildare. Samtidigt lär oss forskningen allt mer om hur viruset verkar. Men det finns etiska frågor när det gäller studier där man medvetet spruta in viruset i försökspersoner.I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sverige radios vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter för Vetenskapsradion Hälsa, och Daniel Värjö, miljö- och klimatreporter för Sveriges radio Klotet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Apr 202244min

Klippa fram ett superbarn – här går gränserna för genredigeringen

Klippa fram ett superbarn – här går gränserna för genredigeringen

Att skapa starkare muskler eller ge möjligheten att få egna barn åt någon som det varit omöjligt för. Det låter som ett påsk-mirakel, men genredigering kan göra det möjligt. Nu höjs ett varningens finger för riskerna med att ändra i människans gener. Som att tekniken hamnar i fel händer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur långt kan generna manipuleras för att förbättra människans egenskaper och skydda oss mot sjukdomar? Och var ska vi själva sätta gränsen? Statens medicinsk-etiska råd har gjort en rapport som pekar på att vi måste ha tydliga regler för hur den här tekniken ska kunna användas, annars riskerar själva bilden av vad en människa är att rubbas. I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter, Daniel Värjö, reporter på SR KlotetPoddledare: Camilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

7 Apr 202244min

Ukrainas president ”ger upp” – så böjs sanningen av fejkade videos

Ukrainas president ”ger upp” – så böjs sanningen av fejkade videos

Deep fake-videon när Ukrainas president kapitulerar är som ett aprilskämt, men med gravallvarliga konsekvenser. Tekniken att lägga ord och handlingar i mun på falska kopior av människor sätter vår tilltro till verkligheten i gungning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kring första april är det många medier som brukar smyga in ett aprilskämt i sin rapportering, något som börjat kännas allt svårare att göra med tanke på beskyllningar om fejkade nyheter de senaste åren. Och inte minst nu under det propagandakrig som går hand i hand med Rysslands invasion av Ukraina. När Ukrainas President Volodymyr Zelensky kapitulerade i en så kallad Deep Fake-video som nyligen dök upp på nätet, kändes den potentiella skadligheten med den här tekniken påtaglig. Det retoriska kriget som följer Ukrainakrisen handlar också om terrorbalansen i vapenanvändningen. Hotet om biologiska vapen ställer USA mot Ryssland, två länder som har en historia av att utveckla biologiska stridsmedel. I podden hörs: Tomas Lindblad, frilansjournalist, Annika Östman, medicinreporter, Ulla de Verdier, programledare för Odla med P1.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

31 Mars 202244min

Energi utan Putin – så mycket vinner vi på att spara

Energi utan Putin – så mycket vinner vi på att spara

Om vi ska klara energiförsörjning i Europa utan rysk olja och gas krävs drastiska åtgärder. Europa betalar miljardbelopp till Ryssland varje dag för gasen, mest sårbart är Tyskland som genom sin energiomställning gjort sig beroende av rysk gas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Temperatursänkningar i offentliga byggnader, sänkning av hastighet när vi kör, och kanske återuppliva kärnkraft som varit på väg att läggas ner. Nu haglar förslagen på hur beroendet av rysk energi ska brytas. Energikriser har vi haft förut, och efter 70-talets oljekris rustade Sverige om på ett grundläggande sätt. Något som ledde till att vi jämförelsevis står bättre rustade i dagens kris än många andra länder. Det har också spelat roll för den svenska omställningen till hållbara energislag. Rättelse: James Webb-teleskopet har kostat 10 miljarder dollar att utveckla. Inte kronor.I podden hörs: Camilla Widebeck och Sara Sällström från vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Klimatkorrespondent.PoddledareGustaf KlarinProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

24 Mars 202244min

Flykten från Charkiv – kedjan av vänner tog Oleh ut

Flykten från Charkiv – kedjan av vänner tog Oleh ut

Växtforskaren Olesya Bezsmertna hör explosioner från hemmet i Kiev. Andriy Novikov är i Lviv och försöker rädda samlingarna på Naturhistoriska museet. Men hur har det gått för kollegan Oleh Prylutskyi som flydde Charkiv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessutom om Ukrainakrigets fortsatta globala verkningar: Ryssland står för en stor del av världsmarknaden när det gäller kritiska metaller som vanadin och skandium. Och i Ukraina finns hälften av världens produktion av neon, bland annat en stor anläggning i Mariupol. Neonlasrar behövs för framställning av mikrochip. Det kan ställa till stora problem när lagret tar slut, kanske redan i april.I podden hörs: Camilla Widebeck, Sara Sällström och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen, SR. Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator.ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

17 Mars 202244min

Så kan Rysslands krig i Ukraina leda till ett mer oberoende Europa

Så kan Rysslands krig i Ukraina leda till ett mer oberoende Europa

USA stoppar oljeimport från Ryssland och EU-kommissionen lyfter ett paket för att skynda på strypningen av rysk gas. Rysslands krig kan leda till att Europa snabbare bryter beroendet av fossil energi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukraina är ett land myllrande av biologisk mångfald och vidsträckta fält av bördig jordbruksmark, men har också stora lager av sällsynta jordartsmetaller. Nu hotas mångfalden och produktionen bromsas. Vad leder det till? I podden hörs Vetenskapsredaktionens Camilla Widebeck och Gustaf Klarin, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Daniel Värjö, reporter på SR Klotet.ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

10 Mars 202244min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion-2
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
hacka-livet
bildningspodden
sexet
medicinvetarna
doden-hjarnan-kemisten
rss-vetenskapsradion
vetenskapsradion
a-kursen
rss-spraket
paranormalt-med-caroline-giertz
naturmorgon