Så kan vi få veta om en labbläcka orsakade pandemin

Buller är farligt för hjärtat och blodtrycket, bland annat. Men hur är det med buller som man vant sig vid och inte tänker på? Är det lika illa som det som verkligen stör en? Det diskuterar vi i Vetenskapspodden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under våren och sommaren har det varit tystare och lugnare på många platser, men samtidigt har hemarbete fått oss att störas av helt nya saker. Det märker akustiker Morteza Vinberg som bland annat gör störningsutredningar i folks hem. – Fler störs av sina grannar, eller förskolan utanför fönstret, säger han. Och på somliga håll bullrar det, som hos Lena, som bor under tre broar med ett ständigt trafikbrus. Men kan ett sådant brus vara mindre skadligt om man låtsas att det är havet, eller inte tänker på det? Det pratar vi om med miljömedicinforskaren Charlotta Eriksson. Buller från flygplan har nästan helt försvunnit och det har gett nya möjligheter för de som forskar om flygbuller, säger akustikprofessorn Mats Abom. Och lite på samma sätt är det också för seismologer, som forskar om jordskalv och vulkaner. För lugnet har också gjorde att det skakar mindre vid jordytan och det synts i de seismiska mätningarna, vilket gör att de nu kan se sådant som inte har gått att urskilja ur bruset förr, berättar Björn Lund, seismolog. Medverkande: Mona Hambraeus och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Olle Sjöström

4 Sep 202046min

När nu många av oss ska jobba hemma hela hösten gäller det att se till att kroppen och psyket står pall. Efter sommaren har skador som har att göra med felaktiga arbetsställningar ökat, visar statistiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker fysioterapeuten och ergonomen Susanne Höglund, på Previa, som nästan bara tagit emot den sortens patienter efter semestern. Lena är en av dem – hon har plötsligt fått ont i axeln och kan inte lyfta ena armen. Kanske är det orsakat av, eller i alla fall förvärrat av, ett för högt skrivbord. Vi får vi konkreta tips, om hur vi ska göra arbetsplatsen hemma mer fungerande i längden. Dessutom hör vi om en av få studier som redan hunnit undersöka hur vi mer allmänt upplever att tvingas jobba hemifrån. Psykologen och ledarskapsforskaren Caroline Lornudd kommenterar studien. Medverkande: Lars Broström, biträdande redaktionschef, och Björn Gunér Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin

28 Aug 202046min

Överfulla parkeringsplatser vid våra nationalparker och mer folk än vanligt där vi söker stillheten och lugnet. Det har varit en speciell sommar. Varför är naturen så viktig för oss och hur störs vår upplevelse av att trängas med andra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – I de intervjuer jag gjort om varför skogen är viktig, handlar svaren nästan alltid om intervjupersonerna själva och deras inre upplevelser, inte om skogen i sig, berättar religionsvetaren David Thurfjell som nyligen gett ut boken "Granskogsfolk – Hur naturen blev svenskarnas religion". Vårt ökade friluftsliv under coronapandemin riskerar att slita på naturen och det studerar kulturgeografen Andreas Skriver Hansen. Han tror att det kan behövas speciella tillfälliga lösningar just nu, för att naturen inte ska ta för mycket stryk, på vissa platser. Vi hör också skogsforskaren Ann Dolling som studerar skogens betydelse för vår hälsa. Medverkar gör Jenny Berntson Djurvall från programmet Naturmorgon, producenten Björn Gunér och programledaren Lena Nordlund. Ljudtekniker Janne Juutila.

21 Aug 202046min

Det blir en konstig sommar, utan stora sporthändelser som fotbolls-EM och OS. Och friidrottstävlingen i Bislett hölls framför dockor och pappfigurer. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som händer med sport utan publik, och publik utan sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idrottshistoriker, etnologer och herrfotbollslandslagets psykologiske rådgivare är med i podden, där vi diskuterar tillsammans med Radiosportens Susanna Andrén hur våren har varit och hur den här sommaren blir. Många förknippar sommaren med stora idrottshändelser, men i år blir det alltså varken fotbolls-EM eller OS. Och fotbollsmatcherna spelas utan publik. Det påverkar också resultatet visar forskning. Under friidrottstävlingarna Impossible Games i Bislett vann Armand Duplantis mot närmaste konkurrenten som tävlade hemma i sin trädgård i Frankrike. Men Duplantis klarade inte försöket på 6.01. Han sa efteråt att det var spöklikt i den tomma arenan och att han saknade adrenalinet han brukar få av publiken. Publiken är med och skapar idrottsevenemang, och har genom historien också varit viktig. Och kan alltså påverka resultaten. Medverkande: Susanna Andrén och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundTekniker: Nisse LundinProducent: Björn Gunér

19 Juni 202046min

Så här års doftar det mer än någon annan tid. Men samtidigt har många drabbats av luktbortfall av coronaviruset. Så idag ägnar vi hela podden åt vårt mest styvmoderligt behandlade sinne. Men kan verkligen doften av grisurin vara sexuellt tilldragande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Luktsinnet är viktigt både för att överleva och må bra, men samtidigt det sinne som vi vet minst om. Vi diskuterar vad förlorat luktsinne vid covid-19 kan bero på, men också vad avsaknad av luktsinne betyder rent generellt. Studier har visat att det både kan leda till övervikt och depression, berättar Johan Lundström, luktforskare på Karolinska Institutet. Och så pratar vi kroppslukter, som Pentagon hoppas kunna använda sig av, men också dem vi försökt dölja sedan 1600-talet. Och om doften av grisurin, som är ett sexualferomon - kanske också för människor. Är vi rovdjur eller bytesdjur förresten, vi människor? Den frågan kan våra näsor också ge oss svar på, och så hör vi vilken doft luktforskaren Bill Hansson längtar efter, när han nu kliver av jobbet som vicepresident för Max Planck-instituten. Medverkande: Annika Östman och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin

12 Juni 202046min

I veckan sa Anders Tegnell att de skulle gjort annorlunda i kampen mot coronaviruset om han hade vetat vad han vet idag och fått börja om. Hans uttalande hamnade genast i utländska medier och tolkades där på lite olika vis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss, med hjälp av Ekots grävgrupp, i vad han sa, vad som ledde fram till Sveriges strategi och vad som gick fel. Varför landade vi i just den strategi vi gjorde, som skiljer sig så från de flesta andra länder? Vi hör bland andra Anders Tegnell, i en färsk intervju. Medverkande: Emelie Rosén, Daniel Öhman och Ulrika BjörksténProgramledare: Lena NordlundTekniker: Nils LundinProducent: Björn Gunér

5 Juni 202047min

Hans Rosling bekämpade ebolaepidemin med "excel i ena handen och människokärlek i den andra" som han sa. Förtroende är A och O i smittskyddsarbete, och en brittisk historiker varnar nu för att språket vi använder kan ställa till det. Särskilt uttrycket "patient noll" som har en stigmatiserande historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Patient zero" var ett uttryck som kom till av misstag, när någon tolkade bokstaven O som en nolla i aidsepidemins tidiga historia. Och det ledde närmast till en demonisering av den kanadensiske flygvärd som snart blev kallad Patient noll i en vetenskaplig studie. Hans namn läckte ut och plötsligt publicerade medier både namn och bild och beskrev honom som mannen som tog aids till USA. Det stämde inte. Senare visades att den virusstam han bar på hade funnits i USA sedan 1960-talet och var spridd även hos andra. Mannen dog i aids och behövde aldrig vara med om de grova publiceringarna men de påverkade hans efterlevande starkt. Och nu har termen "patient noll" börjat användas om covid-19-fall. – Åh nej, inte igen, säger historikern Richard McCay från Cambridge University, som skrivit en lång artikel i nätttidskriften The Conversation om varför vi inte bör använda uttrycket. Det är otydligt, förvirrande och missvisande, tycker han, förutom att det är stigmatiserande på grund av historien om hur det uppkom. Vilket språk vi använder har med förtroende att göra, och i Vetenskapspodden får vi också höra Hans Rosling, från en inspelning under ebolaepidemin, där han förklarar hur viktigt förtroende är. Han berättar en historia om ett oväntat hinder i smittspårningsarbetet, som kunde lösas bara genom en lokal kollega som visste hur han skulle prata med de inblandade. I slutet av podden pratar vi också om klusterspridning av covid-19, som har börjat diskuteras alltmer. Medverkande: Camilla Widebeck och Annika ÖstmanProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren

29 Maj 202046min

På onsdag (27 maj) ska Elon Musks nya rymdfarkost Crew Dragon ta två astronauter till Internationella rymdstationen ISS. Aldrig tidigare har en privatbyggd farkost tagit astronauter till ISS eller så långt ut i rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det råder rymdfeber i USA och somliga ser det här som något av en spännande fortsättning på Apolloprogrammet. Det är första gången någonsin som ett kommersiellt företag tar människor till ISS och så här långt ut i rymden, vilket markerar starten på en ny era i rymdfarten. Från USA har inga astronauter kunnat lyfta sedan 2011 då transport med rymdfärjorna till ISS lades ner. Sedan dess har de varit hänvisade att köpa plats på de ryska Sojuz-farkosterna, för att komma till ISS. Astronauterna som är med om denna första provflygning heter Robert Behnken och Douglas Hurley. De är rutinerade och har båda åkt med rymdfärjan till ISS två gånger, men det var alltså mer än tio år sedan. Men den här gången är inte strålkastarljuset lika mycket på dem, som på superentreprenören Elon Musk, vars företag SpaceX alltså ligger bakom bygget av Crew Dragon. Vi hör bland andra astronaut Christer Fuglesang och rymdexperten Sven Grahn, om planerna. På onsdag den 27 maj är det planerat att Crew Dragon skjuts upp. Fotnot: Det är inte första gången en privatbyggd farkost tar en människa ut i rymden, vilket stod tidigare. Detta har justerats. Här kan ni höra vår tidigare rapportering om hur privata aktörer tog människor ut i rymden. Medverkande: Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn Gunér Ljudtekniker: Nisse Lundin

21 Maj 202045min