Här stod en urskog – sedan kom vattenkraften till norra Sverige

Här stod en urskog – sedan kom vattenkraften till norra Sverige

På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången 1 november 2022.

För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.

–Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”.

I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.

Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.

–Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.

Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Avsnitt(999)

"En uppfinnare behöver full frihet!"

"En uppfinnare behöver full frihet!"

På 1970-talet reducerade Hans Erik Nilsson torktiden för en nylackad bil med 90 procent. Nu vill han ge framtidens svenska uppfinnare samma förutsättningar som han själv hade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska Sverige fortsätta vara ett innovativt land? Det funderar den 81-årige uppfinnaren Hans Erik Nilsson mycket på. Han är bekymrad över de dåliga förutsättningarna för fristående uppfinnare i Sverige. Nu hoppas han på att kunna skapa ett system där uppfinnare kan få låna pengar på rimliga villkor - utan att vara i händerna på konsulter. De nuvarande svenska stödformerna för uppfinningar ger inte full frihet, vilket behövs om vi ska få fram avgörande, disruptiva, innovationer, även i framtiden, hävdar Hans Erik Nilsson. Vetandets värld möter honom när han leder en grupp svenska uppfinnare som besöker den internationella uppfinnarmässa IENA, som ordnas varje höst i Nürnberg i Tyskland. I programmet hörs: Hans Erik Nilsson, uppfinnare, Åsa Magnusson, uppfinnare, Matthias Schäfer, forskare Konrad Adenauer-Stiftung, Shanghai. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

2 Dec 201919min

Nobelupptäckten – superproteinet som justerar syret i cellerna

Nobelupptäckten – superproteinet som justerar syret i cellerna

Nobelpriset i medicin i år förväntas kunna hjälpa några av dom många med nedsatt njurfunktion. Proteinet som upptäckts är som en superhjälte som rättar till syrenivåerna i alla kroppens celler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nobelpristagaren och njurläkaren Sir Peter Ratcliffe i Oxford linkar omkring på labbet efter en halvmara. I Borås hoppas 39-årige David Check att nobelprisupptäckten ska kunna underlätta hans liv. Istället för en spruta kanske hans blodbrist kan hanteras med en tablett. Men gästprofessorn Volker Hans Haase menar att behandlingen måste övervakas noggrant om den godkänns i EU, eftersom tabletterna påverkar alla kroppens celler. Det unika med proteinet HIF som årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har upptäckt är just hur proteinet kontrollerar och justerar cellernas tillgång till syre. Därmed påverkas också blodbildningen och näringen som behövs för att cellerna i kroppen inte ska dö. I programmet hörs: Sir Peter Ratcliffe, Nobelpristagare vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, David Check, njursvikt med AHUS i Borås, Jessica Kindrich, doktorand vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, Ya-Min Tianm, forskare vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, Peter Barany, docent och överläkare vid njurmedicin universitetssjukhuset i Huddinge, Volker Hans Haase, professor i njurmedicin i Nashville och gästprofessorn på institutionen för cellbiologi vid Uppsala universitet. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

1 Dec 201919min

Kan man resa i rymden i en rostig Fiat?

Kan man resa i rymden i en rostig Fiat?

En hisnande resa i rymden - det är vad Barnradions Julkalender 2019, Biggest Bang, handlar om. Den väcker en mängd frågor som vi söker vetenskapliga svar på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan man resa i rymden i en Fiat? Vad händer om man sugs in i ett svart hål? Och hur tar man sig till universums slut? Sådana frågor väcks av Barnradions Julkalender i Sveriges Radio, Biggest Bang, skriven av Martin Olczak. Och i kalendern får de fantasifulla svar. Vi tar oss an frågorna ur ett vetenskapligt perspektiv tillsammans med Susanne Aalto, professor i radioastronomi vid Chalmers i Göteborg, och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

29 Nov 201919min

Ekonomipristagarna löser världens fattigdom när barnen lagt sig

Ekonomipristagarna löser världens fattigdom när barnen lagt sig

Årets ekonomipristagare är gifta, har barn ihop, och skiljer sällan mellan jobb och fritid. Enda gången de inte får prata forskning är vid matbordet då sätter fem- och sjuåringen stopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Esther Duflo och Abhijit Banerjee har förändrat livet för många fattiga genom sin forskning, som går ut på att göra stora studier i verkliga livet, för att se vad som verkligen hjälper när det handlar om skolresultat, jordbruk, vaccinationer och affärsutveckling i fattiga länder. I programmet hörs: Esther Duflo, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019, Abhijit Banerjee, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019. ProgramledareLena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Nov 201919min

Mikrovågor ska rå på de täta brösten

Mikrovågor ska rå på de täta brösten

Risken är större att cancertumörer kan gömma sig i täta bröst och inte upptäckas vid röntgenundersökningar. Men inom ett år kan en bättre och billigare teknik vara på väg ut på kliniska tester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Var tredje bröstcancertumör missas vid mammografiscreening. I den gruppen har de flesta täta bröst. Med tanke på att cirka 40% av alla kvinnor har täta bröst - mycket körtelvävnad och bindväv i brösten - så utvecklas nu en undersökningsmetod som bygger på annan teknik än röntgen. Mikrovågstekniken har potential att radera ut skillnaderna i chansen till rätt diagnos, oavsett täta bröst eller inte, säger Andreas Fhager, forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Tillsammans med forskaren Paul Meaney från Dartmouth College i USA utvecklar han mikrovågstekniken för mammografi – parallellt i USA och i Sverige. I programmet hörs: Hana Dusén, 65-årig kvinna apropå mikrovågsmammografi, Andreas Fhager, docent biomedicinsk elektromagnetik Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Ann Zander, röntgensjuksköterska mammografienheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Paul Meaney, professor Dartmouth College USA, Margareta, 69-årig kvinna apropå mikrovågsmammografi. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

27 Nov 201919min

Mötena vi älskar att hata

Mötena vi älskar att hata

Möten på våra arbetsplatser har som viktig uppgift att hålla ihop organisationen och göra den tydlig. Men blir det för mycket möten? I Vetandets värld träffar vi mötesforskaren Patrik Hall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Patrik Hall är statsvetare vid Universitetet i Malmö och har tillsammans med sociologerna Vesa Leppänen och Malin Åkerström vid Lunds Universitet kommit ut med Mötesboken: tolkningar av arbetslivets sammanträden och rosévinsmingel. Forskarna har samlat kunskap om den svenska möteskulturen och funnit att en del av oss sitter i möten 50-75 procent eller ännu mer av sin ordinarie arbetstid, och att en del bokar in fejkade möten i sin kalender för att få tid att arbeta ostört. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

26 Nov 201919min

Bangladesh satsar på mer mjölk och kött

Bangladesh satsar på mer mjölk och kött

Det framstår som goda råd att öka produktion och konsumtion av kött och mejeriprodukter i ett land där många äter en ensidig vegetarisk diet. I Bangladesh råder brist på kött, mjölk och ägg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Parallellt med klimatdiskussioner i den rika delen av världen om att äta mindre kött och dricka mindre mjölk för att minska utsläppen av växthusgaser, pågår i Bangladesh en utveckling i motsatt riktning. Där, precis som i Laos, Kambodja, Vietnam och flera länder i Östafrika, satsas forsknings- och biståndspengar för att stärka och öka animalieproduktionen. Medverkande är Mostafizur Rahman, mjölkbonde i Savar utanför Bangladesh huvudstad Dahka, Mohammed Abdus Samad, veterinär, forskare och mikrobiolog på Bangladesh Livestock Research Institute. Bangladesh boskapsforskningsinstitut. Johanna Lindahl, veterinär, verksam vid Uppsala universitet, SLU och ILRI, Internationella boskapsforskningsinstitutet. ProgramledareGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Nov 201919min

Nobelpristagaren Yoshino laddar med sake och karaoke

Nobelpristagaren Yoshino laddar med sake och karaoke

Årets japanska nobelprisvinnare i kemi, Akira Yoshino, är en av forskarna bakom litiumjonbatteriet, som gör att din smartmobil klarar sig hela dan utan laddning. Nu satsar han på elbilsbatterier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetandets värld träffar Akira Yoshino i Tokyo, där han berättar att de bästa idéerna kommer när han inte jobbar. När han spelar tennis, golfar eller tar ett bad, då kan något nytt dyka upp. Fast allra bäst fungerar sake och att sjunga karaoke, säger den 71-årige pristagaren. Kanske tar han med sig de andra två kemipristagarna, Stanley Whittingham och John Goodenough på karaeokebar i Stockholm i december? På presskonferensen efter tillkännagivandet av priset, bad Akira Yoshino sin fru Kumiko om ursäkt för att hans forskning gjort hennes liv svårt ibland. Hon svarade då med att tacka honom för en underbar present. I programmet hörs: Akira Yoshino, Nobelpristagare i kemi 2019, Stanley Whittingham, Nobelpristagare kemi 2019, John B. Goodenough, Nobelpristagare kemi 2019, Naoki Matsuoka, batteriforskare vid Asahi Kasei, Kumiko Yoshino, fru till Akira Yoshino. ProgramledareJohan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Nov 201919min

Populärt inom Vetenskap

dumma-manniskor
p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-vetenskapligt-talat
det-morka-psyket
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
dumforklarat
rss-personlighetspodden
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
sexet
rss-vetenskapspodden
rss-vetenskapsradion-2
vetenskapsradion
bildningspodden
a-kursen