De äldsta ljudinspelningarna av svenska språket – så lät vi förr

Utspringen blir det inte mycket av, men pandemin har också mer långtgående konsekvenser för studenterna. Praktikplatser och enklare jobb försvinner. Steget ut i vuxenlivet blir ännu tuffare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Studenterna Emilia Bertilsson och Paulina Jauhonen ger inte upp sina drömmar, trots att nutiden ser mörk ut. Coronapandemin förstärker utvecklingen som vi redan sett av att många enklare jobb sannolikt försvinner för gott. Det blir tuffare för många unga framöver, menar både Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet och Inga Dennhag, psykolog och forskare vid Umeå universitet. Men filosofen Julia Mosquera vid Institutet för framtidsstudier menar att både coronakrisen och klimathotet i bästa fall kan skapa en ny generation som blir bättre på att återhämta sig från stora kriser. I programmet hörs: Emilia Bertilsson,student Lidköping, Paulina Jauhonen, student Lidköping, Sven Bremberg, docent socialmedicin Karolinska institutet Stockholm, Inga Dennhag, psykolog och forskare Umeå universitet, Julia Mosquera, filosof och forskare Institutet för framtidsstudier Stockholm. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

1 Juni 202019min

Både Jan och Lena Chirico fick Covid-19, men Jan drabbades värst. Efter 12 dagar i respirator är Jan tillbaka hemma, men att bli helt frisk tar tid och kräver rehabilitering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jan Chirico smittas av coronaviruset på en skidresa. Hans kompis klarar sig med rethosta några dagar, själv ligger Jan tolv dygn i respirator. Nu är han hemma igen och har läst i journalen hur nära döden han var. Det kan ta lång tid att återfå krafterna för den som har varit svårt sjuk i covid-19. På Akademiska sjukhuset i Uppsala har man öppnat en särskild rehabiliteringsavdelning där covidpatienter får träna upp sig. Bara att sätta sig upp i sängen kan vara en stor ansträngning. I programmet hörs: Jan och Lena Chirico, som varit sjuka i covid-19. Rolf Karlsten och Per Hamid Ghatan, båda överläkare på rehabiliteringsavdelningen 85 CX på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Fysioterapeuten Tim Göransson, logopeden Julia Wallman, undersköterskan Linnea Hellenius och sjuksköterskorna Lena Karlsson och Lotta Danielsson Meuller. Du kan även lyssna på nyhetsinslaget här. ProgramledareCecilia Ohlén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Maj 202019min

Att ligga länge i respirator gör många som är svårt sjuka i covid-19. Men långvarig andningshjälp är både utmattande och förvirrande. Något som Sara Larsson vet allt om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För de flesta som vårdas eller vårdats på sjukhus för Covid-19 räcker det med tillskott i form av syrgas på en vanlig infektionsavdelning för att kroppen ska klara av att besegra viruset. Men några procent blir kritiskt sjuka och då handlar det i regel om svår akut lungsvikt, där lungorna tenderar att falla ihop. Då blir det fråga om intensivvård med respirator ganska länge, i många fall upp till två veckor. När respiratorn kopplas ur och patienter efter så lång tid ska andas och göra saker på egen hand är de inte bara i princip helt kraftlösa, de är också ofta förvirrade och vägen tillbaka kan vara lång. I programmet medverkar docent Filip Fredén, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, och Sara Larsson som under våren vårdats i respirator under åtta dygn på Universitetssjukhuset i Linköping. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Maj 202019min

Björn Jonson uppfann apparaten som räddar många liv världen över den moderna respiratorn. I brist på läkemedel får svårt covid-sjuka hjälp av Björns uppfinning att fortsätta andas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var i samband med de sista stora polioepidemierna på 1950-talet som inblåsning av luft i patienter drastiskt började minska dödstalen till följd av andningssvårigheter. Epidemiläkaren Carl Gunnar Engström i Stockholm uppfann ett mekaniskt andningshjälpmedel, den första volymstyrda respiratorn. Engströmrespiratorn såldes över hela världen, men den var inte alls anpassad för att följa patientens egen andning. Att det var problematiskt insåg den unge uppfinnaren och läkarstudenten Björn Jonson. Han gav sig genast i kast med att bygga en flödesregulator, det som blev förlagan till dagens moderna och avancerade respiratorer och en grundbult i den moderna intensivvården världen över. I programmet medverkar professor emeritus Björn Jonson, professor Torsten Gordh på Medicinhistoriska museet i Uppsala och företagsstrateg Nils Rosén på respiratortillverkaren Getinge i Solna. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

20 Maj 202019min

Under coronakrisen diskuteras frågan om svensk krisberedskap och behovet av att vara självförsörjande på livsmedel. Men historien visar att total självförsörjning kan ge en bedräglig trygghet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jättelika vulkanutbrott som kylt ner klimatet och förändrat odlingsförutsättningar vid ett flertal tillfällen under de senaste 2000 åren har slagit ut stora delar av Europas livsmedelproduktion. Konsekvenserna har blivit missväxt, svält och förlust av människoliv. En ökande global livsmedelshandel har minskat sårbarheten eftersom vulkanutbrotten - och andra orsaker till missväxt - inte drabbar jordbruket lika hårt överallt i världen. Regioner som klarar sig bra kan exportera mat till mindre lyckligt lottade. I programmet medverkar: Fredrik Charpentier Ljunqvist, klimathistoriker vid Stockholms universitet. ProgramledareGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

18 Maj 202019min

9/10 döda i covid-19 är sjuttio år och äldre. De flesta inom äldreomsorgen. Vad var det som gick fel när de äldre skulle skyddas från coronaviruset? Och hur skyddas nu de som ännu inte fått smittan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan tidigt i mars i år fanns coronaviruset på flera av Stockholms äldreboenden. Mycket tyder på att det kom från smittad personal som inte visste om att de bar på viruset. I kombination med hög personalomsättning och brist på skyddsutrustning har det lett till höga dödstal. Gruppen äldre med demenssjukdomar tycks vara särskilt utsatt. Situationen ser ut att bli bättre, men fortfarande behövs fler tester och effektivare separation av smittade från friska personer. I programmet medverkar Ingmar Skoog, äldreforskare i Göteborg, Stefan Amér, läkare i Stockholm, Petra Lindhe, verksamhetschef på Attendo, Anders Tegnell, statsepidemiolog, Malin Grape, enhetschef Folkhälsomyndigheten, Laura Fratiglioni, äldreforskare Karolinska Institutet samt röster från äldre och anhöriga till äldre på särskilda boenden för äldre i Stockholm. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

17 Maj 202019min

Tidigare ville teknikjättarna veta vad du klickar på. Nu vill de veta hur du mår. De är ute efter dina känslor och vad du tänker på. Tack vare coronakrisen kan de få veta det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När det nya coronaviruset ska spåras visar det sig att vi är beroende av de stora tech-företagen i Kalifornien för att göra det. Tekniken som styr våra telefoner och smarta apparater behövs för att kontrollera smittspridningen. Men vårt beroende av techjättarnas tjänster har en baksida. Info om oss säljs vidare, utan att vi förstår hur det går till eller har insyn i hur informationen används. De vet allt om oss – vi vet inget om dem. Reportaget gör flera referenser till socialpsykologen och Harvardprofessorn Shoshana Zuboff‎s bok "The Age of Surveillance Capitalism: The Fight for a Human Future at the New Frontier of Power", utgiven 2019. I programmet medverkar: Christel Backman, forskare inom övervakningsstudier på Göteborgs Universitet, Sonja Buchegger, professor i datavetenskap KTH. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

11 Maj 202019min

Nya metoder för övervakning blir allt vanligare i kampen mot coronaviruset. Appar, mobildata och övervakningskameror ska skydda vår hälsa, men samtidigt varnas det för skapandet av övervakningsstater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nice är Frankrikes mest övervakade stad. Här finns över 3000 övervakningskameror i en stad stor som Malmö. Nu ska dessutom artificiell intelligens och ansiktsigenkänning sättas in i jakten på brottslingar. Och under coronapandemin används drönare som filmar gatorna och ropar ut varnande budskap. En sån här utveckling oroar forskare som historikern Yuval Noah Harari. Han menar att i kristider som under coronapandemin snabbspolas den tekniska utvecklingen och oprövad och kontroversiell teknik tas i drift. Risken att inte göra någonting anses ofta vara större. Men när krisen väl är över kan det bli svårt att göra sig av med de nya övervakningssystemen. I programmet hörs: Jean-Philippe Claret, vd för företaget Confidentia i Monaco som utvecklar ansiktsigenkänningsmjukvara åt polisen i Nice, Sandra Bertin, chef inom den kommunala polisen i Nice och ansvarig för innovation, Emmanuel Aguera, medlem i organisationen Ligue-des-Droits-de-l'Homme, Christel Backman, forskare inom övervakningsstudier på Göteborgs Universitet. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

7 Maj 202019min