Vetenskapsradion Historia 2006-11-23 2006-11-23 kl. 15.01

Samuel Balto och Ole Nilsen Ravna är två av polarutforskandets okända namn. I skuggan av Fritjof Nansen var de med att korsa Grönland 1888, och i Vetenskapsradion Historia uppmärksammas samernas bidrag till polarexpeditionernas utveckling. - I en norsk historiekrivning har samerna länge betraktats som primitiva varelser och de har inte fått tillräckligt erkännande för sina bidrag till polarexpeditionernas tidiga framgångar, menar Harald Dag Jölle på Norsk Polarforskningsinstitutt. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar dessutom 300-årsminnet av kalabaliken i Bender, då Karl XII tillfångatogs av turkar. Nu skall händelsen utredas av forskare på plats i dagens Bender i Moldavien. - Det handlar bland annat om att ta reda på hur svenskarna levde i Moldavien, under den tid på mer än tre år då Sverige styrdes härifrån, berättar Livrustkammarens Per Sandin. Och så får programledaren Tobias Svanelid en förhandstitt på aktuella teaterpjäsen Att hugga huvudet av ondskan där skådespelaren Anders Ahlbom Rosendal porträtterar Sveriges siste skarprättare Anders Gustaf Dalman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Jan 201324min

För tvåhundra år sedan utkom Jane Austens Stolthet och fördom, en roman som genast blev en succé bland bokläsarna. Ännu idag älskas historien om Elizabeth Bennets och Mr Darcys kärleksbestyr, men Vetenskapsradion Historia undersöker vad det egentligen är som tilltalar oss i berättelsen? - Egentligen handlar det nog om att många av oss har ett nostlagiskt behov av en tid då män fick vara män och kvinnor fick vara kvinnor, säger historikern David Tjeder. Jane Austens roman har också varit duktig på att anpassa sig efter tiderns normer - i de senaste filmatiseringarna är pappa Bennet exempelvis betydligt trevligare än han var i romanen, och numera tycks det dessutom finnas rum för zombier i kärlekshistorien. - Men det är tanken på att den romantiska kärleken övervinner alla hinder och frälser såväl kvinna som man som är den bärande idén, och den står sig uppenbarligen mycket stark även idag, konstaterar David Tjeder. Dessutom granskas bioaktuella Lincoln med hjälp av historikern och amerikakännaren Dag Blanck. - Det är en gripande berättelse som dessutom ger massor av insikter i hur det amerikanska politiska systemet fungerar, menar han. Programledare är Tobias Svanelid. SR Minnen: Jane Austen i Radions arkiv Ett hett tips är att Austenfebern som ständigt grasserar i år kommer att nå nya toppar. SR Minnen har plockast fram äldre program om Austen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Jan 201324min

Två välbevarade båtgravar från 700-talet ger unika ögonblicksbilder av en våldsam strid på estniska Ösel. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar vad som kallats århundradets arkeolgiska fynd i Estland. Dessutom riktar man sökarljuset mot halländska Knäred där ett av Sveriges tyngsta fredsfördrag förhandlades fram för 400 år sedan. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Jan 201324min

Hur kommer det sig att Europas monarkier fortfarande existerar? Vetenskapsradion Historia träffar några av världens främsta kungahistoriker för att kartlägga de konstitutionella monarkiernas förvandlingar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Jan 201324min

För exakt 100 år sedan presenterades fyndet som berättade att människan uppstått i Storbritannien. I Piltdown söder om London hittades rester från ett märkligt skelett som påstods vara den äldsta varianten av vår egen art, en förmänniska vars huvud verkade vara en märklig blandning av apa och människa. - Piltdownmänniskan kom att få stort inflytande inom paleontologin och för synen på människans uppkomst, men ganska snart höjdes också röster som menade att fynden var en bluff, berättar Lars Werdelin vid Naturhistoriska riksmuseet. Det definitiva avslöjandet, att Piltdownfyndet egentligen var ett hopkok av moderna benrester och en orangutangkäke, skulle dock dröja ända till 1950-talet, och Vetenskapsradion Historia berättar hur det kunde komma sig att forskarvärlden lät sig luras så länge. - Det här handlade i första hand om nationell prestige, menar Lars Werdelin. Om att placera människans vagga i det brittiska imperiet. Dessutom uppmärksammas det ödesmättade datumet 21 december 2012 - dagen då många menar att Mayakalendern förutspår jordens undergång. Enligt teorierna tar nämligen Mayas så kallade långa räkning slut denna dag, men enligt arkeologen och Mayakännaren Johan Normark är det en total missuppfattning. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Dec 201224min

Vetenskapsradion Historia avslöjar vad du kan förväntas hitta under granen i år och botaniserar bland galna svankungar, våldsvurmande älskarinnor, blodiga gladiatorer och korta världskrig. Urban Björstadius frågar vad man egentligen ska ha alla historiska list-böcker till och Tobias Svanelid löser gåtan med Kensingtonstenen. Dessutom sammanstrålar spelpanelen för att testa några av årets historiska brädspel. De böcker och spel som nämns i programmet är följande: Diane Ducret "Diktatorernas kvinnor" Björn Edsta "Hakon Swenson" Göran Hägg "Ett alldeles särskilt land" Mats G Larsson "Kensington 1898" Anna-Karin Lundberg "Maskor och medeltid" Björn Lundberg "100 historiska listor" Christopher McIntosh "Svankungen" Geoffrey Roberts "Stalins general" Daniel Rydén "101 historiska misstag" "Spartacus - a game of blood and treachery" "Axis&Allies 1941" Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Dec 201224min

Spretigt hår som står åt alla håll och en smått överdimensionerad skalle. Glasögon och virrig blick. Bilden av geniet är idag formad av Einstein, men redan före hans tid fanns många föreställningar kring hur en genial vetenskapsman skulle se ut och bete sig, och vad begreppet geni egentligen innebar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar det historiska geniet i samband med årets Nobelfestligheter. - Under 1800-talet betraktades geniet som en mentalsjuk person, berättar idéhistorikern Tobias Dahlkvist som studerat hur huvudmätningar och öronformer en gång användes för att kartlägga genialitet. Gustav Källstrand har nyligen disputerat på en avhandling om mediebilden av det tidiga Nobelpriset och menar att priset hjälpte till att forma vår bild av genier. - De tidiga pristagarna gav upphov till nationalistisk yra i de länder där de bodde, och i tidningarna porträtteras de som populära genier, berättar han. Men det var inte alla pristagare som kunde leva upp till idealbilderna - Wilhelm Röntgen ansågs för tråkig medan andra pristagare var alltför solbrända. I programmet uppmärksammas också vår egen tids televiserade Nobelbanketter - där pristagarna förväntas skåla och mingla med en politisk och ekonomisk elit. Vad Nobelsändningarna egentligen berättar om samspelet mellan genier, vetenskap och omvärlden har intresserat medieforskaren Hillevi Ganetz. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Dec 201224min

Den svenska ridsporten fyller 100 år och Vetenskapsradion Historia kartlägger sportens och hästkulturens förvandlingar. Dessutom uppmärksammas mongolhärskaren Djingis Khans 850-årsdag - ett firande som tar helt andra former än det gjorde för 50 år sedan. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Nov 201224min