VR Historia 2007-04-12 2007-04-12 kl. 16.01

Vid Gamla Uppsala, Svearnas främsta kultplats under vendeltid och vikingatid, pågår nu flera stora arkeologiska undersökningar. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för att bland annat granska det unika fyndet av en 400 meter lång stenrad. - Det här fyndet, som kan ha markerat en processionsväg, ger en helt ny bild av Gamla Uppsala, menar arkeologen Jonas Wikborg. Vetenskapsradion Historia reser också till vikingastaden Birka för att ta reda på hur nya teknologier kan revolutionera arkeologin vid ett av Sveriges världsarv. Med hjälp av markradar och magnetometer kartlägger nu arkeologer vid Ludwig Boltzmann-institutet enorma områden på Björkö för att skapa en helhetsbild av vikingarnas Birka. - 1990-talets grävningar kartlade bara en halv procent av vikingastaden under sex år, medan vi kan scanna av 40 hektar på tre veckor, berättar geofysikern Immo Trinks. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Juni 201124min

Första världskrigets skyttegravar har sagts vara platsen där Adolf Hitler föddes. Under kriget skulle hans antisemitiska idéer slagit rot, och hans idéer om en nazisitisk folkstat väckts. Men i en ny bok ställs denna vedertagna sanning på ända. - Hitler var inte den modige soldat som han själv velat göra gällande, och hans nära allianser med judiska officerare i regementet avslöjar att han knappast var en judehatare vid denna tid, berättar Thomas Weber, författare till den aktuella boken Hitlers första krig. Vetenskapsradion Historia besöker också det svenska historikermötet som samlade drygt 500 av landets historieforskare för att debattera varför forskningen om historia är alltför nationellt fokuserad. - I en globaliserad tid, och i ett land med omkring 2 miljoner invånare med utomsvensk bakgrund, är det beklämmande att historieforskningen mest handlar om svenska förhållanden, säger Sverker Sörlin, en av forskarna på mötet. Dessutom uppmärksammas en aktuell avhandling om skogarnas historia. Miljövetaren Sofia Eriksson menar att historiska ägarförhållanden i våra skogar kan avslöja mycket om hur och varför våra skogar ser ut som de gör idag. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

26 Maj 201124min

Historiska kläder blir ett allt viktigare ämne för forskare, och på landets muséer avlöser modeutställningarna varandra. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar aktuell forskning kring såväl antika togor som medeltida blygdkapslar. - Under hundratals år var togan ett favoritplagg för män med makt i det antika Rom, berättar Lena Larsson Lovén, antikvetare vid Göteborgs universitet. Men kvinnor fick inte bära plagget, om de inte hade begått äktenskapsbrott, då de kunde iklädas toga som straff. Lika trögrörligt var modet under medeltiden, även om de benvita togorna bytts ut mot färgglada tunikor. - Under stora delar av medeltiden hade män och kvinnor på sig i princip samma sorts kläder, långa kjortlar i grälla färger, berättar historikern Eva Andersson som leder ett forskningsprojekt om hur den medeltida unisexdräkten förvandlades till senare tiders manliga kostymer och kvinnliga klänningar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 Maj 201124min

Idag är det apelsiner, solstekta sträder och antika tempelruiner som lockar tusentals turister till Sicilien. Men få vet att apelsinerna fördes in av muslimska erövrare under tidig medeltid, och att det bland de antika templen går att hitta ruiner av moskéer. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar Siciliens mångkulturella arv, och den tid då ön var en mångkulturell smältdegel. - Det muslimska arvet är sorligt bortglömt på Sicilien, menar Mats Roslund, docent i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Ändå satte muslimerna ett stort avtryck på ön, som är tydligt ännu idag. Behovet av att uppmärksamma den muslimska historien på ön blir allt större, menar Mats Roslund, när främlingsfientliga krafter i Europa vill föra fram idén om att muslimsk kultur är något nytt och skadligt i Europa. Historien på Sicilien visar motsatsen. Vetenskapsradion Historia besöker dessutom Venedig, där runforskaren Thorgunn Snaedal arbetar med att försöka dechiffrera tre runinskrifter på ett marmorlejon som står staty i staden. - Texterna, som är illa åtgångna av sekler av smuts, väder och vind, berättar om skandinaviska vikingar som fungerat som legosoldater i bysantinsk tjänst. På 1000-talet knackade de in runorna i lejonet, medan det fortfarande stod på sin ursprungliga plats i Athens hamn Piraeus. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

12 Maj 201124min

På toppen av berget Monte Polizzo på västra Sicilien finns ruinerna av en svunnen antik stad. Sedan fyrtio år tillbaka har arkeologerna försökt tolka fynden från Monte Polizzo och långsamt framträder bilden av ett folk som den grekiske historikern Thukydides kallade elymer. - Vi vet fortfarande mycket lite om elymerna, men genom att rikta sökljuset mot detta folk, som alltid stått i skuggan av greker, karthager och romare, hoppas vi få en ny bild av antikens värld, säger Sebastiano Tusa, arkeologiprofessor som ansvarar för de antika fornlämningarna på västra Sicilien. Elymernas språk är fortfarande en gåta, men bilden av deras kultur och religion, med jaktgudinnan som en central kultperson, blir allt tydligare. I höst leder också den svenske arkeologen Christian Mühlenbock nya utgrävningar på platsen. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också ny forskning kring den svenska säkerhetstjänstens historia. Historikern Jenny Langkjaer har i en aktuell avhandling undersökt hur övervakningen av den tidiga arbetarrörelsen och invandrade svenskar ledde till formerandet av dagens moderna säkerhetstjänst. - Det är tydligt att säkerhetstjänsten redan från början tänjde på befintliga bestämmelser och använde brottsbekämpande metoder i sin övervakning av människor som inte begått något brott, säger hon. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Maj 201124min

Redan på medeltiden trodde man på blodsugande gengångare, och på 1800-talet gick greve Dracula i bräschen för en vampyrboom. Författaren Katarina Harrison Lindbergh är aktuell med en bok om vampyrernas historia. - På medeltiden var vampyrer ett reellt problem som spred farliga smittor, och på 1800-talet gick vampyrdebattens vågor höga, säger Katarina Harrison Lindbergh. Vetenskapsradion Historia dyker också ner i Dagens Nyheter-annonsernas dolda värld. I den aktuella boken Öronbrosk önskas lyfter författarna Carl-Johan och Oscar Svensson såväl roliga som galna, men också sorliga och tankeväckande kontaktannonser under 150 år. - Annonserna är små berättelser i sig som säger mycket om den lilla människans historia i vårt land, menar författarna. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

28 Apr 201124min

För sextio år sedan byggdes den första plastbåten i Sverige, vid Allmags varv på Orust. Vetenskapsradion Historia berättar om båtbyggnadstraditionerna i den här trakten, och hur plastbåtsindustrin kom att revolutionera Orust. - Det här var som en andra industriell revolution, berättar historikern Lars Nyström vid Göteborgs universitet. Men misstänksamheten mot plasten var stor på Orust, och många arbetare arbetade i farliga miljöer med giftiga styrénångor. - Vi visste ju inte hur farligt det här var, men vi tyckte inte om det och märkte ju hur det kliade i halsen och snurrade i huvudet, berättar Olle Andersson, som jobbade vid Allmags varv på 1950-talet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det nu gått femtio år sedan Vasaskeppet bärgades från bottnen i Stockholms ström. Från att från början ha varit ett flytande propagandaprojekt kom Vasan att få helt andra politiska betydelser vid tiden för bärgningen. - Bärgningen av Vasaskeppet iscensattes av en liten grupp män som ville återuppliva intresset för den svenska stormaktstiden, berättar Henrik Arnstad, författare och historiker som undersökt bärgningens historia. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Apr 201124min

Nu har minnesindustrin kring det amerikanska inbördeskriget dragit igång. Muséer, mediebolag, historiska föreningar och bokförlag jobbar på högvarv för att fånga upp det enorma intresset kring inbördeskrigets 150-årsmarkering. Vetenskapsradion Historia reser till South Carolina, platsen där kriget började, för att ta reda på hur USA idag minns den blodigaste konflikten i sin historia. - Det här är ett oläkt sår ännu idag, menar historikern Daniel Lesesne, och inte minst i Södern står kriget fortfarande som symbol för en förlorad chans. Vetenskapsradion Historia träffar också människorna som flyr nutiden för att istället ikläda sig rollen som nord- och sydstatssoldater i rekonstruerade fältslag från inbördeskrigets dagar. - Det här är ett sätt att återuppleva historien, menar en av inbördeskrigsentusiasterna. Men återskapandet av historien har också politiska undertoner. Många av entusiasterna i South Carolina är också engagerade i konservativa föreningar som fortfarande drömmer om tiden då sydstaterna bildade en självständig nation, baserad på svart slavarbetskraft. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Apr 201124min