Ny bild av Hitler

En äventyrlig upptäckare, en sävlig bonde eller self made man. Vikingen har bytt karaktär många gånger genom historien, men föddes 1811 när man behövde en superhjälte som skulle återerövra Finland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Sverige upplevde sin djupaste kris föddes vikingen. I stimmiga salonger på Stallmästargården i Stockholm träffades Götiska förbundet i början av 1800-talet och mejslade ut en superhjälte som man hoppades kunde rädda Sveriges ära och framtid – vikingen. Tobias Svanelid återvänder till platsen för att reda ut vikingens första stapplande steg i vår historia, och hur han kommit att förändras sedan början av 1800-talet. Vi pratar också fornegyptiska djurkyrkogårdar, mumifieringsrecept och hur städerna Lund och London egentligen hör ihop.

16 Mars 202144min

Visst har vi offrat människor i Sverige, menar religionshistorikern som nu har pusslat ihop ledtrådarna till en mytomspunnen tradition. Vi träffar honom och firar 900 avsnitt med DNA-svabb! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Offrade människor i heliga lundar. En suggestiv bild av vikingatiden som forskare debatterat i hundratals år. Nu kommer en ny avhandling som en gång för alla försöker reda ut om, hur och varför människor verkligen offrats i Skandinavien. Genom att använda både skrivna källor, sagoberättelser och arkeologiska spår tecknar religionshistorikern Klas Wikström af Edholm en ny bild av de mytomspunna människooffren. Dessutom firar Tobias Svanelid Vetenskapsradion Historias 900:e avsnitt genom att svabba sig för DNA. Arkeologen Anna Källén förklarar att han inte ska ha allt för höga förhoppningar på att få reda på någon sanning om sitt ursprung med hjälp av det DNA-analkyskit han använder.

9 Mars 202144min

Hur kom det sig att lanssvingande ryttare förvandlades till artiga gentlemän som skrev höviska kärleksdikter? Vi undersöker riddarnas historia och hur mycket av deras värld som lever kvar idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De har anor från djupaste medeltid men påverkar oss än idag. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på riddarnas historia. En gång i tiden beridna krigare, medeltidens elitsoldater, som med tiden skulle utvecklas till höviska gentlemän som idag håller upp dörrar och skålar artigt. Vi reder ut hur det blev så. Och så uppmärksammar vi varför veckan har just sju, och inte åtta eller tio dagar. Beslutet om sjudagarsveckan fattades i Rom för exakt 1 700 år sedan, men traditionen har ännu längre anor tillbaka till de stjärnskådande sumererna och babylonierna, berättar Dick Harrison. Programledare är Tobias Svanelid.

2 Mars 202144min

Från att ha varit världsledande i att bygga skyddsrum är de svenska skyddsrummen nu i dåligt skick. Allt för lite görs för att underhålla skyddsrummen, menar kritiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige är världsledande på skyddsrum – omkring 65 000 har byggs i landet och tillsammans rymmer de 7 miljoner människor. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kom sig att Sverige blev skyddsrumstokigt vid tiden strax före andra världskrigets utbrott och hur skyddsrummen format landet. Men vi besöker också ett av landets alla skyddsrum för att ta tempen på hur rummen mår idag. - Man har fattat ett antal felaktiga beslut som gör att det drar onödigt långt ut på tiden att få fungerande skyddsrum, säger skyddsrumsspecialisten Anders Nilsson som menar att regering och ansvariga myndigheter inte tar sitt ansvar för att bibehålla skyddsrummen i brukbart skick. Programledare är Tobias Svanelid.

23 Feb 202144min

Adolf Fredrik är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Men vem var han egentligen och hur stor skuld hade semlan i kungens död? Tobias Svanelid nystar i kungens - och semlans historia! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han har påståtts varit Sveriges sämste kung och är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Vetenskapsradion Historia passar denna fettisdag på att uppmärksamma att det gått 250 år sedan semlekungen trillade av pinn och samtalar med historikern Mikael Alm om Adolf Fredriks misslyckade försök att få mer makt under frihetstidens Sverige. Och så reder vi ut semlans historia och skuld till kungens död. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Romarrikets planer på att erövra Sverige. Programledare är Tobias Svanelid.

16 Feb 202144min

Guldets historia är lika gammal som de äldsta civilisationerna och Vetenskapsradion Historia reder ut vad som fascinerat oss med ädelmetallen och vilken historia Sveriges guldskatter berättar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan civilisationernas gryning har guldets glimmande fascinerat oss. Vi har grävt upp det ur jorden, jagat efter det i febriga guldrusher och format vackra smycken som vi prytt våra händer med när vi gift oss eller när vi krönt våra regenter. Vetenskapsradion Historia träffar bokaktuella Anette Nyqvist och arkeologen Kent Andersson för att diskutera guldets historia. Dessutom om aktuella Netflixfilmen "The Dig" som berättar historien om en av tidernas viktigaste arkeologiska upptäckter – båtgraven i Sutton Hoo, som dessutom har tydliga historiska kopplingar till vendeltidens Uppland. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingatida människooffer. Programledare är Tobias Svanelid.

9 Feb 202144min

Varför dränkte Kristian Tyrann abboten och flera munkar vid Nydala kloster? Vetenskapsradion Historia åker till platsen för brottet för att nysta i historien som förvandlade Kristian II till tyrann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I februari stannade Kristian II:s soldater vid Nydala kloster i Småland. Efter att ha bjudits på mat och dryck betalade de uppehället genom att dränka både abboten och munkarna i en isvak. Vetenskapsradion Historia åker till platsen för det skändliga brottet för att förstå varför blodbadet i Nydala kunde hände – illdådet som gav upphov till öknamnet Kristian Tyrann. Dessutom hedrar vi nyss bortgångne historieförmedlaren Hans Hatte Furuhagen och besvarar en lyssnarfråga om den mytomspunna påven Johanna. Programledare är Tobias Svanelid.

2 Feb 202144min

För 150 år sedan föddes det Tyska kejsardömet - för fransmännen förnedrande nog i Versailles Spegelsal. Men vilken roll kom denna nya stormakt att spela i Europas historia och för dagens tyskar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Pickelhuvor och preussiska junkrar och mitt ibland alla den intrigmakande järnkanslern Otto von Bismarck. I januari 1871 hade han fått sin vilja igenom och kunde utropa det Tyska kejsardömet i Spegelsalen i Versailles. Tobias Svanelid och historikern Johan Östling diskuterar detta det andra tyska riket och hur det kom att uppstå som en av Europas nya stormakter. Och vad det tyska kejsardömet kom att få för konsekvenser för en tysk identitet och påstådda särväg i världshistorien. Dessutom om kvinnokrigarna i Dahomey, Afrikas amazoner, som Dick Harrison berättar om.

26 Jan 202144min