Knätofsar och nyckelharpor lockar fortfarande

Knätofsar och nyckelharpor lockar fortfarande

Vetenskapsradion Historia i P1 den 15 maj 13.20, repris 17 maj 19.35 samt 21 maj 01.15

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges hembygdsföreningsrörelse har drygt hundra år på nacken och idag finns omkring 2000 föreningar med är nära en halv miljon medlemmar. Men vad är det som lockar folk att intressera sig för hembygdens historia och vad gör de egentligen i sina hembygdsföreningar? Vetenskapsradion Historia träffar historikern Anna Eskilsson, vid Linköpings universitet, som studerat hembygdsföreningarnas roll i det nya millenniet.

- Pensionärer utgör en stor kraftfull grupp och en ideell kraft som man inte ska underskatta, säger Anna Eskilsson som har studerat tre hembygdsföreningar i sin doktorsavhandling.

Hon visar att hembygdsföreningar inte är någon utdöende rörelse på landsbygden. Tvärtom, cirka 700 av ett par tusen aktiva föreningar finns i städer, ibland knutna till stadsdelar, och har bildats så sent som på 1990-talet. Och även om de flesta aktiva medlemmar är äldre, så behöver det inte hota återväxten. Pensionärsgrupperna kommer ju att vara stora ett bra tag framöver.

Medlemmarna har inte heller nödvändigtvis sina rötter i den hembygd som de är aktiva i. Rötterna har fått fötter, som Anna Eskilsson skriver. Det är fullt möjligt att byta hembygd under sin levnadsbana och de flesta i Sverige gör också det.

- Om man inte kunde engagera sig för en ny hembygd så skulle det knappast finnas några hembygdsföreningar, konstaterar hon. De flesta flyttar ju kanske flera gånger under sitt liv.

Dessutom träffar Vetenskapsradion Historia arkeologen Laila Kitzler Åhfeldt, som driver ett forskningsprojekt om gotländska bildstenar. Genom att analysera stenarna i en 3D-scanner hoppas hon kunna besvara frågor om hur de tillverkades, hur många bldhuggare som var inblandade i arbetet, och’varifrån de hämtade sin inspiration.
- Gotlands bildstenar hör till några av våra mest spektakulära och informativa fornfynd från järnåldern och vikingatiden, säger Laila Kitzler Åhfeldt. Man kan få intrycket att en sådan klenod skulle vara väl utredd, men det finns många olösta problem.

Programledare är Tobias Svanelid.

Avsnitt(856)

Gustav III:s mystiska katamaran

Gustav III:s mystiska katamaran

Det var sannolikt det märkligaste skepp som någonsin seglat på Östersjön - Experiment of Leith - en femmastad katamaran med skovelhjul. Vetenskapsradion Historia berättar de senaste rönen om detta märkliga fartyg, som har kopplingar till Skottlands nationalrätt haggis och ångmaskinsrevolutionen. - Mycket tyder på att hon faktiskt ligger sjunken mitt i centrala Stockholm, menar marinarkeologen Marcus Hjulhammar som intresserat sig för Experiment of Leith. Dessutom uppmärksammas den sista striden mellan svenskar och danskar för 200 år sedan. Slaget vid Bornhöft i december 1813 var slutpunkten för sekel av fiendskap länderna emellan, och markerade också slutpunkten för Sveriges stormaktsambitioner på kontinenten. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Dec 201324min

Nobels dödliga dynamitfabrik i Skottland

Nobels dödliga dynamitfabrik i Skottland

Den var på sin tid världens största dynamitfabrik och lade grunden för Nobels förmögenhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag är den ett stycke bortglömd och rostande industrihistoria på den skotska västkusten, där tunga minnen vilar.– 130 människor omkom under tillverkningen av dynamiten, berättar John Millar, lokalhistoriker i Ardeer, där Nobels fabrik en gång låg.Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också 100-åringen ”Svenska folkets underbara öden” – Carl Grimbergs superpopulära historieverk som stod i var mans bokhylla.– Grimberg hade ett enormt inflytande över 1900-talets folkliga historieuppfattning, menar historieprofessorn Dick Harrison, som tycker att bokserien är väl värd att läsa igen, men nu som ett dokument över svunna tiders historiesyn.Programledare är Tobias Svanelid.

5 Dec 201324min

Bland medeltidskyrkans vulvgrafitti

Bland medeltidskyrkans vulvgrafitti

Syndiga ynglingar, jättelika penisar, groteska rumphål och grafittivulvor prydde medeltidens kyrkväggar. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser till Linderöds kyrka i Skåne för att se resterna av en medeltida bildkultur som lät sig inspireras av dåtidens mustiga ballader. - Några av medeltidens ballader är grovt vulgära och har inspirerat kyrkmålare med sexuella och groteska motiv, berättar Tommy Olofsson, som tillsammans med Sigurd Kvaernum är aktuella med boken Medeltiden i ord och bild. Dessutom uppmärksammas trenden att historien nu håller på att globaliseras. På Vasamuseet öppnar i helgen utställningen Samtidigt som berättar vad som hände runt om på jorden, samtidigt som Vasaskeppet sjönk. - Om våra besökare förstår att historien är komplex och att det hänt olika saker på olika håll i världen är vi nöjda, menar museichefen Marika Hedin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Nov 201324min

”Rysslandssvenskarnas historia ett bortglömt trauma”

”Rysslandssvenskarnas historia ett bortglömt trauma”

För hundra år sedan var Ryssland framtidslandet som lockade tusentals svenska emigranter och hundratals svenska företag att etablera sig på andra sidan Östersjön. Svenskar byggde framgångsrika liv i Ryssland, och lade grunden för Ryssland som oljenation. Men 1917 tog allt plötsligt slut. - Historien om svenskarna som bodde i Ryssland är ett oskrivet kapitel i Sveriges historia, menar forskarna Helene Carlbäck och Martin Kragh som båda engagerat sig i det nya arkivsamarbete som nu upprättas mellan Sverige och Ryssland. Dessutom uppmärksammas historien på Sveriges mest bortglömda platser. Genom den kraftigt expanderande vindkraftutbyggnaden i landet får arkeologerna nu möjlighet att undersöka områden som vi tidigare vetat mycket litet om, som i fallet med Alared i Halland, där forntidens svenskar levde, begravdes och bröt granater för smyckestillverkning. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Nov 201324min

Löskefolkets historia i rampljuset

Löskefolkets historia i rampljuset

Sveriges historia är inte enbart dess kungars. I en aktuell antologi riktas nu fokus på samhällets mest utsatta genom historien, vilket ger en ny bild av vårt lands senaste 700 år. - Historien handlar oftast om kungar, drottningar och fältherrar, men vi vill skildra människorna som levde på samhällets absoluta botten, historiens trasproletariat, säger Sofia Holmlund, en av redaktörerna till boken Usla, elända och arma. Dessutom uppmärksammas det 150-årsjubilerande talet vid Gettysburg, då Abraham Lincoln definierade vad inbördeskriget egentligen handlade om. Ett tal som definierat USA som nation, enligt historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Nov 201324min

Hovintrigernas hertiginna

Hovintrigernas hertiginna

Hon bojkottade Gustav III:s fester och anklagades för statskuppsförsök. Hedvig Elisabeth Charlotta var det svenska hovets flitigaste dagboksskrivare, men också en skicklig intrigmakare och politisk aktör i Sveriges stormiga revolutionstid. - Hon utövade sin makt på de informella arenorna, men gjorde det bästa av en ganska komplicerad situation, säger My Hellsing som studerat drottningens politiska ambitioner. Dessutom besöker Tobias Svanelid och historieprofessorn Martin Hårdstedt den svenska historiska kultplatsen vid Lützen för att ta reda på vad Gustav II Adolf egentligen spelar för roll i dagens historiska medvetande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Nov 201324min

Jakten på Karl XII:s turkiska palats

Jakten på Karl XII:s turkiska palats

För 300 år sedan styrdes stormakten Sverige ifrån en turkisk kiosk i Timurtasch. Här beslutade kungen bland annat om att införa justitiekanslersämbetet - en instans som lever kvar än idag. Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter spåren av Karl XII:s turkiska äventyr och söker efter spåren efter karolinerna i turkiska Edirne och grekiska Didymoticho, där kungens minne lever kvar i fotbollslaget som bär hans namn. I allhelgonatider har skräcken högkonjunktur - liksom den hade i slutet av 1800-talet. Konstvetaren Anna-Maria Hällgren menar att förrförra seklets fascination för brottslingar, änglamakerskor och likplundrare egentligen handlade om uppfostran. - Genom att besöka vaxkabinettens ruskiga avdelningar skulle 1800-talsmänniskan lära sig se skillnad på en giftmördare och en falskmyntare, menar hon. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Okt 201324min

När fotbollen föddes

När fotbollen föddes

Ingen ribba i målet, frispark för lyrtagning och domarna på bänken. Mycket var annorlunda när fotbollen enades om sina första gemensamma regler för 150 år sedan. Vetenskapsradion Historia besöker platsen där världens populäraste sport föddes. - Varenda privatskola hade sina egna regler för hur fotboll skulle spelas, och vid mötet i oktober 1863 handlade det om att enas om gemensamma regler, berättar fotbollshistorikern Åke Jönsson. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia verklighetens Downton Abbey, med anledning av en aktuell bok som skildrar livet på Highclere Castle som stått modell för tv-serien. I centrum för berättelsen står Lady Almina, som köpte sig såväl slott som titel av sin rike pappa, men historikerna är kritiska till skönmålningen av det tidiga 1900-talets klasskillnader. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Okt 201324min

Populärt inom Historia

motiv
massmordarpodden
p3-historia
historiepodden-se
olosta-mord
historianu-med-urban-lindstedt
rss-massmordarpodden
rss-historien-om
konspirationsteorier
historiska-brott
rss-seriemordarpodden
krigshistoriepodden
nu-blir-det-historia
militarhistoriepodden
palmemordet
rss-borgvattnets-hemligheter
rss-folkets-historia
harrisons-dramatiska-historia
vetenskapsradion-historia
rss-konspirationsteorier