Knätofsar och nyckelharpor lockar fortfarande

Knätofsar och nyckelharpor lockar fortfarande

Vetenskapsradion Historia i P1 den 15 maj 13.20, repris 17 maj 19.35 samt 21 maj 01.15

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges hembygdsföreningsrörelse har drygt hundra år på nacken och idag finns omkring 2000 föreningar med är nära en halv miljon medlemmar. Men vad är det som lockar folk att intressera sig för hembygdens historia och vad gör de egentligen i sina hembygdsföreningar? Vetenskapsradion Historia träffar historikern Anna Eskilsson, vid Linköpings universitet, som studerat hembygdsföreningarnas roll i det nya millenniet.

- Pensionärer utgör en stor kraftfull grupp och en ideell kraft som man inte ska underskatta, säger Anna Eskilsson som har studerat tre hembygdsföreningar i sin doktorsavhandling.

Hon visar att hembygdsföreningar inte är någon utdöende rörelse på landsbygden. Tvärtom, cirka 700 av ett par tusen aktiva föreningar finns i städer, ibland knutna till stadsdelar, och har bildats så sent som på 1990-talet. Och även om de flesta aktiva medlemmar är äldre, så behöver det inte hota återväxten. Pensionärsgrupperna kommer ju att vara stora ett bra tag framöver.

Medlemmarna har inte heller nödvändigtvis sina rötter i den hembygd som de är aktiva i. Rötterna har fått fötter, som Anna Eskilsson skriver. Det är fullt möjligt att byta hembygd under sin levnadsbana och de flesta i Sverige gör också det.

- Om man inte kunde engagera sig för en ny hembygd så skulle det knappast finnas några hembygdsföreningar, konstaterar hon. De flesta flyttar ju kanske flera gånger under sitt liv.

Dessutom träffar Vetenskapsradion Historia arkeologen Laila Kitzler Åhfeldt, som driver ett forskningsprojekt om gotländska bildstenar. Genom att analysera stenarna i en 3D-scanner hoppas hon kunna besvara frågor om hur de tillverkades, hur många bldhuggare som var inblandade i arbetet, och’varifrån de hämtade sin inspiration.
- Gotlands bildstenar hör till några av våra mest spektakulära och informativa fornfynd från järnåldern och vikingatiden, säger Laila Kitzler Åhfeldt. Man kan få intrycket att en sådan klenod skulle vara väl utredd, men det finns många olösta problem.

Programledare är Tobias Svanelid.

Avsnitt(856)

När Sverige nådde Antarktis

När Sverige nådde Antarktis

För drygt hundra år satte det svenska polarforskningsfartyget Antarctic, under ledning av forskaren Otto Nordenskjöld, kurs mot de södra polarvidderna. Expeditionen skulle innebära månader av umbäranden, när expeditionen tvingades övervintra på Antarktis iskalla öar, men också resultera i Sveriges kanske mest framgångsrika polarforskningsinsats hittills. Vetenskapsradion Historia berättar om Nordenskjölds Antarktisexpedition som nu uppmärksammas i en ny utställning på Grenna Museum, där det också blir möjligt att övernatta i en kopia av Nordeskjölds vinterstation på Snow Hill. Dessutom besöker programledaren Tobias Svanelid en av antikens glömda skatter, ruinstaden Butrint i Albanien. En gång var staden en av Medelhavets rikaste, men under medeltiden förde den en tynande tillvaro. Idag är Butrint en av antikens bäst välbevarade städer, med amfiteater och tempel. Det senaste arkeologiska fyndet är stadens forum, ett av de vackraste man hittills hittat. - Det är i ett helt otroligt skick, och kommer att ge nya insikter i stadens historia, berättar David Hernandez, arkeologprofessor vid Notre Dame-universitetet i Indianasom leder utgrävningarna i Butrint. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Maj 201224min

Luftskeppen seglar igen – 75 år efter Hindenburg

Luftskeppen seglar igen – 75 år efter Hindenburg

Under landningen vid Lakehurst, New Jersey, den 6 maj 1937 exploderade det gigantiska luftskeppet Hindenburg. I det förödande eldhavet omkom 36 personer, och katastrofen markerade slutet på luftskeppens era i historien. Efter Hindenburgkatastrofen vågade nämligen ingen längre sätta sig i en vätgasfylld zeppelinare, men idag, 75 år efter olyckan, är luftskeppen tillbaka! Vetenskapsradion Historia besöker sydtyska Friedrichshafen, zeppelinarnas urhem, där Hindenburg byggdes och där världens största zeppelinmuseum nu är beläget. - Hindenburg var luftens Titanic, men också en flygande propagandamaskin som nazisterna flitigt utnyttjade för sin sak, berättar Barbara Waibel, arkivchef på Zeppelinmuseet i Friedrichshafen. Mindre lyxiga är de nya luftskepp som nu byggas av Zeppelin NT, men företaget har med sina heliumfyllda mini-zeppelinare tagit de första stegen mot en renässans för luftskeppen. - Vi tjänar inga pengar på detta idag, men i framtiden kan luftskeppen på nytt komma att bli intressanta, menar Thomas Brandt, VD för Zeppelin NT. I Vetenskapsradion Historia hörs också månadens krönikör Maja Hagerman, hyllad författare till boken Försvunnen värld. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Maj 201224min

Bomberna över Guernica

Bomberna över Guernica

För 75 år sedan föll bomberna över Guernica. Hundratals människor omkom i en bombräd riktad mot civilbefolkningen, en terrorhandling som upprörde omvärlden och inspirerade Picasso till ett av hans största verk. - Det är en målning som berör mig starkt, och som har kommit att definiera Picasso som konstnär, säger Olle Granath, tidigare chef för Moderna Muséet. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Guernicabombningen och de konsekvenser den fick för det spanska inbördeskriget och för vår syn på terrorbombning av civilia. - Varken efter Guernica eller senare i historien har terrorbombingar lyckats att demoralisera stridsviljan hos motståndaren, berättar försvarshistorikern Lars Ericson Wolke. Tvärtom stärker ofta bombräder mot civilia motståndsviljan. Dessutom uppmärksammas ny forskning om Upplands forntid. I en aktuell avhandling har arkeologen Lars Landström tagit ett brett grepp om landskapets historia, från bronsålder till vendeltid, och utmanar många traditionella uppfattningar. - Till exempel menar jag att de ikoniska storhögarna i Uppsala kan ha varit en symbol för regionala allianser mellan de urgamla folkländerna i Uppland, snarare än ett säte för stormän. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Apr 201224min

Kinas historia får inte berättas

Kinas historia får inte berättas

Ståtliga terracottaarméer och medeltida hjältesagor har fått symbolisera Kinas mångtusenåriga historia - en historia som idag lockar mängder av turister till Förbjudna Staden och Kinesiska Muren. Men Kinas dramatiska 1900-talshistoria är mindre välkänd för många av oss, och dessutom starkt censurerad i kinesiska läroböcker. Vetenskapsradion Historia granskar vilken historia som ännu inte får berättas i Kina. - Att Mao finansierade sin revolution med opiumhandel är till exempel inte något som kan berättas i Kina idag, berättar sinologen Joakim Enwall. Också kriget mellan Kina och Vietnam är en historia som fortfarande friseras i historieböckerna. I Kina utmålas kriget som ett försvarskrig, medan det egentligen handlade mer om imperialistiska ambitioner i Kambodja. Dessutom uppmärksammas älgens roll i det forntida Sverige. På hällristningar och i gravhögar är älgen ett centralt motiv, och tusentals fångstgropar i Norrlandsskogarna avslöjar att älgen varit livsnödvändig i det forntida samhället. I en aktuell avhandling menar arkeologen Ylva Sjöstrand att själva älgjakten lade grunden för ett avancerat samhällssystem i Skandinavien redan under stenåldern. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Apr 201224min

Rymdnazisterna anfaller!

Rymdnazisterna anfaller!

1945 flydde nazisterna till månens baksida. 2018 kommer de tillbaka. Filmen Iron Sky har premiär i Sverige men är redan ett internetfenomen och en finsk framgångssaga där fans bekostat stora delar av filmproduktionen. Temat verkar outslitligt - nazister, i vilken form som helst - förmår uppenbarligen engagera miljontals människor. Vetenskapsradion Historia frågar varför. - Vår fascination för nazister tycks oändlig, säger Eva Kingsepp, medievetare som studerat hur nazister idag framställs i populära sammanhang. Dessutom uppmärksammar vi det nyss avslutade forskningsprojektet kring astrobiologins historia. Under tusentals år har människan spekulerat kring liv på andra himlakroppar, men först nu har forskarna verktygen för att få svar på frågan om det finns liv i rymden. Idéhistorikern David Dunér har lett ett svenskt forskningsprojekt som fört samman humanister och naturvetare för att söka svar, både på hur vi ska kunna hitta liv i rymden, och hur vi kommer att reagera om vi hittar livstecken. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Apr 201224min

Myternas Titanic

Myternas Titanic

Titanics undergång i april 1912 har blivit en av vår tids mest mytomspunna katastrofer. Redan dagarna efter att fartyget sjönk, efter den dramatiska isbergskollisionen, kom den första boken om katastrofen ut, och sedan dess har mängder med böcker och filmer hjälpt oss att bearbeta denna mänskliga tragedi och det tekniska fiaskot. Lagom till 100-årsminnet invigs också två muséer om Titanic, dels i Belfast där hon byggdes, dels i Southampton varifrån hon avseglade på sin ödesmättade jungfruresa. I Vetenskapsradion Historia berättas om Titanicyran lagom till 100-årsminnet av undergången, och här hörs rösterna från två av de svenskar som överlevde - Helmina Linder och Agnes Sandström. - Det var en tragiskt skandal och ohyggligt pinsamt för den brittiska sjömansäran, varför man snabbt uppfann historien om hjältar på Titanic, berättar Titanic-experten Claes Göran Wetterholm. Frilansreportern Mats Carlsson Lénart har förhandstittat på de påkostade Titanicmuséerna i Titanic och Belfast, men fascineras mer av matarfartyget Nomadic från 1911, det enda av White Star Lines fartyg som ännu finns kvar, och som är en minikopia av Titanic. Dessutom krönikerar Maja Hagerman kring skärtorsdagen - en högtid vars rötter kanske kan spåras långt tillbaka i vår hedniska forntid, med fruktbarheltskulter och heliga åkrar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Apr 201224min

De dog i Lützen

De dog i Lützen

Slaget vid Lützen 1632 har blivit ikoniskt i svensk historieskrivning. Det var då som kung Gustav II Adolf stupade men Sverige ändå vann en stor seger i det trettioåriga kriget. Men Gustav II Adolf var inte den ende som miste livet i lützendimman, bortåt 10 000 soldater stupade vid slaget och nu undersöker för första gången tyska arkeologer en massgrav ifrån slaget för att ta reda på vilka dessa namnlösa stupade egentligen var. - Bland annat har man hittat kvarlevorna efter två små barn, vilket minst sagt förvånat oss, berättar Ann Grönhammar från Livrustkammaren som var på plats när fyndet presenterades. Vetenskapsradion Historia berättar också de svenska guldgrävarnas okända historia som nu uppmärksammas i en utställning på Sverige Amerika Centret i Karlstad. I slutet av 1800-talet hittades guld i Klondike i Yukonterritoriet i nordvästra Kanada, vilket ledde till en galen rush till denna förlovade vildmark. - Omkring 400 svenskar lockades också av guldet, en av dem östgöten Wally Nelson, som lämnade fru och barn för att söka lyckan i Klondike, berättar historikern Kristin Mikalsen. Dessutom granskas bioaktuella Wrath of the Titans med hjälp av antikvetaren Allan Klynne. I filmen är den antike hjälten Perseus den ende som kan rädda världen och Olympens gudar mot de fruktansvärda titanerna, men hur väl stämmer Hollywoods aktionäventyr överens med antikens epos? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Mars 201224min

Gamla klingor korsas igen

Gamla klingor korsas igen

Att fäktas som en 1400-talskrigare blir allt mer populärt i Sverige. Nyligen hölls landets första domarutbildning inom historisk svärdsfäktning som ett led i att dra igång officiella tävlingar i en sport som varit bortglömd i hundratals år. - Vi sysslar lika mycket med kroppskultur som historiekultur, menar Mattias Landelius, ordförande i Uppsala Historiska Fäktskola, som lär ut medeltidens och renässansens stridskonter baserat på gamla fäktmanualer. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker fäktentusiasterna i Fyrishovshallen och tar reda på hur det går till att strida som en riktig riddare. Dessutom uppmärksammas en av 1700-talets stora personligheter, Gustaf Mauritz Armfelt, hetsporren, kungagunstlingen och kvinnotjusaren som betraktas som landsförrädare i Sverige med patriot i Finland. Vetenskapsradion Historia träffar Ann Grönhammar, ansvarig för den kommande utställningen om Armfelt på Livrustkammaren i Stockholm, för att diskutera otrohet och kändisskap i revolutionernas tidevarv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Mars 201224min

Populärt inom Historia

motiv
massmordarpodden
p3-historia
historiepodden-se
olosta-mord
historianu-med-urban-lindstedt
rss-massmordarpodden
rss-historien-om
konspirationsteorier
historiska-brott
rss-seriemordarpodden
krigshistoriepodden
militarhistoriepodden
nu-blir-det-historia
rss-borgvattnets-hemligheter
palmemordet
rss-konspirationsteorier
rss-folkets-historia
vetenskapsradion-historia
harrisons-dramatiska-historia