Kära Harald, älskade Hanna – om 1800-talets kärlek

150 år efter mordet på president Abraham Lincoln reser Tobias Svanelid till brottsplatsen för att höra om den förskräckliga händelsen och dess konsekvenser för amerikansk historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 14 april 1865 sköts amerikanske presidenten Abraham Lincoln för att avlida dagen efteråt. Skottet ekar ännu 150 år efteråt som en av de viktigaste och mest mytomspunna händelserna i USA:s historia, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid åker till platsen för brottet, Ford’s Theatre i Washington DC för att ta reda på vad som egentligen hände och vilka konsekvenser mordet haft. Historieprofessorn Richard Wightman Fox, författare till aktuella ”Lincoln’s Body” menar att presidenten kommit att bli en kraftfull symbol för den amerikanska drömmen, och för tanken på alla människors lika rättigheter, och att det inte minst var Lincolns groteska kroppshydda som skapat den långlivade Lincolnmyten. Martha Hodes, historieprofessor vid New York-universitetet och författare till aktuella ”Mourning Lincoln”, visar däremot att alla inte sörjde presidentens död. I Södern hyllade man mördaren och hoppades att mordet skulle sätta stopp för planerna att frige sydstaternas slavar. Bland afroamerikanerna fruktade man samma sak, att mordet skulle krossa Lincolns drömmar om att förbjuda slaveriet. Men bland dagens amerikaner är det inte presidentens kropp eller sorgliga slut man tänker på, när man hör namnet Lincoln – han är förvisso landets mest populära president genom tiderna, men associeras idag med bilar, bankrådgivning och vampyrjägare.

16 Apr 201524min

Den norska regeringen tog inte hoten om invasion på allvar och borde ställts inför rätta efter kriget. Det menar författaren Aage Sivertsen, aktuell med en ny bok om invasionen den 9 april 1940. Dessutom berättas historien om fiskebyn Telavåg, som jämnades med marken för sitt motstånd mot nazismen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drygt 40 000 norrmän dömdes för landsförräderi efter kriget, men de ytterst ansvariga för den tyska ockupationen, den norska regeringen, kom undan. Nu menar historikern Aage Sivertsen, aktuell med en ny bok om Tysklands invasion av Norge, att både norske utrikesministern och försvarsministern var kriminellt inkompetenta i att hantera situationen kring ödesdagen den 9 april 1940. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia norska fiskebyn Telavåg, som fick betala ett oerhört pris för invånarnas motstånd mot de nazistiska ockupanterna. Efter en strid med Gestapo deporterades byns samtliga manliga invånare, och husen jämnades med marken. Programledare är Tobias Svanelid.

9 Apr 201524min

Möt Anna Lihammer, aktuell med historiedeckaren Än skyddar natten, och hör om hur kronprinsessan Margareta revolutionerade kungabegravningarna i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anna Lihammer utsågs till 2014 års bästa deckardebutant och nu är hon aktuell med andra delen i sin serie om det mörka svenska 1930-talet. Historier som kretsar kring decenniets totalitära ideologier och klassmotsättningar. Tobias Svanelid träffar henne i ett samtal om naziarkeologer, hällristningar, polissystrar och historiedeckarvurm. Dessutom avslutar Lena Rangström serien om de svenska kungabegravningarnas historia genom att berätta om kronprinsessan Margareta, som med sin död och begravning 1920 kom att revolutionera de svenska begravningstraditionerna. Programledare är Tobias Svanelid.

2 Apr 201524min

I Vetenskapsradion Historia varför Sverige blivit ett båttokigt land, och varför så många bryr sig om gamla veteranbåtar. Dessutom berättas om kungabegravningen som Aftonbladet ansåg gick för långt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nostalgi och kärleken till den svenska kulturhistorien får tusentals svenskar att putsa på sina träbåtar varje år. Det menar etnologen Mattias Frihammar som studerar den svenska fritidsbåtens kulturhistoria och försöker förstå vad som motiverar folk att älska sina veteranbåtar. Tobias Svanelid träffar honom och träbåtsägaren Dick Olsson på Heleneborgs båtklubb i Stockholm. Dessutom berättar Lena Rangström, författare till boken Dödens teater som skildrar svenska kungabegravningar under 500 år, om 1800-talets nygamla begravningsceremonier. Kvällspressen, med Aftonbladet i spetsen, tyckte att Karl XIV Johans begravningsprocession var lite väl antik, inte minst då folk trampades ner i jakten på så kallade kastpenningar.

26 Mars 201524min

1900-talets "tattarfråga" och 60-talets "Zigenarundersökning" gransas nu av historikerna. Och 1700-talets begravningsceremonier iscensattes som en dödens teater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1895 föreslog en halländsk präst att alla ”tattare” skulle sättas i reservat. Ett par decennier senare var registreringar och steriliseringar av resande och romer i full gång, och så sent som på 1960-talet gjordes genetiska undersökningar av romer i den så kallade ”Zigenarundersökningen”. Historikerna Martin Ericsson och Ida Ohlsson Al Fakir är aktuella med sina avhandlingar som tillsammans tecknar bilden av Sveriges sekellånga övergrepp på resande och romer. Dessutom uppmärksammas 1700-talets kungliga begravningar – tiden då de pampiga processionerna ersattes mot högstämda ceremonier i Riddarholmskyrkan, och då Gustav III såg sin egen begravning som en operaföreställning. Programledare är Tobias Svanelid.

19 Mars 201524min

Om rummen som format Sveriges politiska historia, och hur kungabegravningar blev den viktigaste statliga ceremonin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svensk politisk historia har skapats av arkitektur och geografi lika mycket som av människor. I ett aktuellt forskningsprojekt undersöker dagens historiker hur historien har formats av ståndsriksdagarnas möteslokaler, Oxenstiernas kanslikontor och avstånden till landets kyrkor. - Historiker har ofta menat att historien äger rum på en scen, men vi vill undersöka hur själva scenen påverkat historien, säger Magnus Linnarsson, som tillsammans med Joakim Scherp guidar runt Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid i maktens centrum i Gamla Stan. Dessutom berättar Lena Rangström om kungliga begravningsceremonier. Utifrån hennes kommande bok Dödens teater, och Livrustkammarens aktuella utställning tecknas bilden av Sveriges första pampiga kungabegravning – Gustav Vasas, där processioner, kyritzhästar och landskapsfanor markerade startpunkten för statens viktigaste ceremoni.

12 Mars 201524min

Om arkeologernas roll för att sprida en känsla av gemenskap inom EU, och om 75-årsmarkeringen av massakern i Katyn, där 21 000 polska officerare avrättades av Sovjet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När EU finansierar arkeologisk forskning handlar det om projekt som söker ett gemensamt europeiskt kulturarv. Tanken är att antika monument, romerska ruiner och stenålderns musikinstrument ska få medborgarna att känna en europeisk samhörighet. Men Elisabeth Niklasson som studerar EU:s arkeologipolitik menar att EU-politikerna misslyckats med sina målsättningar och att arkeologerna som alltför villigt ställer sin forskning till politikens förfogande borde bli mer medvetna om farorna med en politiskt styrd forskning. Dessutom om massakern i Katyn i mars 1940, då sovjetiska säkerhetsstyrkor avrättade drygt 20 000 polska officerare i skogarna runt Smolensk. Händelsen var nedtystad under femtio år och skulden lagd på nazisterna, innan Gorbatjov erkände Sovjetunionens ansvar. Historieprofessorn Kristian Gerner berättar om vad Katyn betyder för polacker och ryssar idag. Programledare är Tobias Svanelid.

5 Mars 201524min

När konstnären Anders Zorn drog igång sina skidtävlingar i Dalarna 1907 drog han igång en tradition som är högst levande än idag, om än inte lika utskälld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anders Zorns kyrklopp kallades de för, skidtävlingarna med målgång i Mora, som under några år strax efter sekelskiftet 1900 rörde upp känslorna i skid-Sverige. För inte skulle man väl få tjäna pengar på skidåkning? Och inte skulle tävlingsskidåkare behöva staka sig nio mil, när de internationella tävlingarna fokuserade på kortare distanser? Historikern Isak Lidström berättar i Vetenskapsradion Historia om Zorns skidtävlingar, och om kampen mellan skidromantiker och skidförbundet. Vi hör också Daniel Svensson och Sverker Sörlin, historiker vid Kungliga Tekniska Högskolan, som berättar om hur den svenska skidsporten kom att ta täten inom modern elitträning, och varför just skidåkningen kommit att bli nationalsporten där inte minst norsk och och svensk nationalism får sitt våldsamma utlopp. Programledare är Tobias Svanelid.

19 Feb 201524min