Svenskarna som stred i Sydafrika

Sverige stödde Finland under landets svåraste stund, när Sovjetunionen anföll i november 1939. Men kanske kunde Sverige ha gjort mer för grannlandet, eller helt försökt motverka att kriget bröt ut. Tobias Svanelid debatterar frågan med Försvarshögskolans militärhistoriker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 75 år sedan anföll Sovjetunionen Finland och ett tre månader långt iskallt krig skulle komma att skörda tiotusentals liv. I Sverige hette det att Finlands sak var vår, och Vetenskapsradion Historia kartlägger hur viktig den svenska hjälpen till Finland egentligen var, och om vi kunde, eller borde, ha gjort mer för vårt grannland. – Sverige skänkte enorma resurser till Finland i form av militär utrustning och krediter, förutom de 8 000 frivilliga svenska soldater som stred i Finland, men konsekvensen blev att vårt eget land stod mer eller mindre försvarslöst, menar militärhistorikerna Lars Ericson Wolke och Gunnar Åselius vid Försvarshögskolan. Störst inverkan på krigsutgången hade de svenska militärflygplanen som skänktes till Finland, och Per Iko, forskare vid Försvarshögskolan, kan visa att det rörde sig om betydligt fler plan än vad vi tidigare känt till. Programledare är Tobias Svanelid.

27 Nov 201424min

Det finska vinterkriget startade för 75 år sedan och Vetenskapsradion Historia reser till dess mest legendomsusade plats, Raatevägen i Soumussalmi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var Finlands hjältebragd men en stor tragedi för Sovjetunionen. Vetenskapsradion Historia reser till Suomussalmi och den ikoniska Raatevägen där en hel division ur Röda Armén förintades av de finska skidåkande soldaterna. – Det som skulle bli en stor triumf för Stalin blev istället ett frostigt helvete, säger Mika Kulju som skrivit boken Soumussalmi 1940. – Och det här var en historia som snabbt förtegs i Sovjetunionen, berättar Lassi With, som är guide längs Raatevägens historiska platser. Först de senaste åren har ryssar och ukrainare kommit hit för att för första gången se platsen där deras fäder eller farfäder stupade. Vetenskapsradion Historia berättar om miraklet i Suomussalmi, som gått till krigshistorien som en av världens mest framgångsrika gerillastrider, och hur det kunde komma sig att de numerärt och materiellt underlägsna finnarna kunde stå emot den ryska offensiven vintern 1939-40. Programledare är Tobias Svanelid.

20 Nov 201424min

Under medeltiden var Kungahälla, dagens Kungälv, Nordens medelpunkt. Vetenskapsradion Historia besöker platsen som var sin tids viktigaste vallfartsmål för skandinaverna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia reser till Kungälv för att ta pulsen på Nordens kanske mest nordiska plats – där Sveriges, Norges och Danmarks gränser en gång möttes, och dit medeltidens skandinaver vallfärdade till Kongahällas stolta stavkyrka. – Här förvarandes en flisa ifrån Kristi kors, berättar arkeologen Kristina Bengtsson, som också varit drivande i jakten på den mytomspunna norska kungsgården i Kongahälla. Verna Rydén, vid Kungälvs musei vänner, menar också att Kungälvs speciella position, som en gränsbygd mellan Norge, Sverige och Danmark, fortfarande gör avtryck i stadens befolkning. Här känner man lika stor samhörighet med Norge som med Sverige, menar hon. Dessutom förklarar historikern Gunnar Wetterberg varför det nu är dags att på allvar damma av de 700-åriga tankarna på en nordisk förbundsstat. Programledare är Tobias Svanelid. Programmet är en repris från den 29 maj 2014.

13 Nov 201424min

Markisen de Sade, världens mest kände sexualfilosof, uppmärksammas stort i Paris på sin 200-årsdag, och Hitlerattentaten avslöjar vårt behov av en alternativ historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tvåhundra år efter sin död fortsätter markisen de Sade att fascinera. Världens mest kände sexualfilosof uppmärksammas stort i Paris i höst och Vetenskapsradion Historia träffar människorna som förförts av den historiska våldsporren. Dessutom uppmärksammas det halvt bortglömda attentatet mot Hitler för 75 år sedan, och hur det kommer sig att vi är så intresserade av Hitlers eventuella förtida bortgång. Historieprofessor Dick Harrison menar att vi har ett omättligt behov av tankar kring hur historien kunde ha tett sig om ödet velat annorlunda. – Allt fler i vår egen tid upplever en känsla av maktlöshet, men kontrafaktisk historia ger oss en upplevelse av att vi har kontroll över våra liv och kan påverka historien. Programledare är Tobias Svanelid.

6 Nov 201424min

Enköping är betydligt äldre än man tidigare trott, det visar en aktuell utgrävning. Och hundraårsjubilerande första världskriget var inget annat än vår tids urkatastrof, menar historieprofessorn i en kommande bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia i P1 den 30 oktober 13.35, repris 1 november 01.02 samt 2 november 18.35 En tusen år gammal och kullerstensgata har markerat gränsen för vikingastaden Enköping. Det menar arkeologen Kenneth Svensson som är med att gräva ut Enköpings allra äldsta historia. – En sån här stenlagd väg som är så här gammal är något helt unikt i Sverige och skriver om Enköpings historia rejält, säger han. Staden, som numer kallas för Sveriges närmaste, håller alltså också på att bli av landets äldsta. Dessutom uppmärksammas kommande boken Urkatastrofen, där historieprofessorn Klas-Göran Karlsson tar ett helhetsgrepp om första världskrigets betydelse för vår egen tid. – Första världskriget var verkligen vår världs urkatastrof, där revs det upp sår som fortfarande är oläkta, i Mellanöstern, i Kaukasus, på Balkan och i Nordirland. Men i skyttegravarna föddes också tankarna på ett annat Europa, ett fredligare och mer sammanlänkat, menar författaren. Programledare är Tobias Svanelid.

30 Okt 201424min

Kvinnor har alltid deltagit i krig, trots att historieböckerna inte berättar om dem. Vetenskapsradion Historia stiftar bekantskap med medeltidens och den ryska revolutionens kvinnokrigare, men granskar också totalt mansdominerade krigsfilmen Fury. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Okt 201424min

Mytomspunna Le Bourget-flygplatsen i Paris berättar en 100-årig historia om påhittade flygaräss och hyllade atlantflygare. Dessutom granskas de senaste rönen om Tysklands folkmord i Namibia i början av förra seklet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Långt innan flygplatsen Charles de Gaulle byggdes var det Le Bourget som var parisarnas luftlänk till omvärlden. Här startade de franska krigsflygarna sina uppdrag mot Röde Baronen, och här landade Charles Lindbergh efter sin historiska atlantflygning. Vetenskapsradion Historia besöker 100-årsjubilerande Le Bourget. – Bland parisare har det alltid hetat att det var flygvapnet som räddade staden under första världskriget, men inget kunde vara mer felaktigt, säger historikern André Bourachot. Dessutom uppmärksammas den aktuella bok som skildrar Tysklands folkmord i Namibia i början av förra seklet. Författarna menar att folkmordet på herero- och namafolken 1904-1907 lade grunden för senare tyska folkmord, medan historieprofessorn Klas-Göran Karlsson menar att den röda tråden mellan Namibia och Förintelsen är mer komplicerad att nysta upp. Programledare är Tobias Svanelid.

16 Okt 201424min

Grisar stod för återvinningen när stockholmarnas sopproblem skulle ordnas upp i början av 1900-talet, visar en ny avhandling, och så granskas bioaktuella Dracula Untolds historiska kvalitéer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia i P1 den 9 oktober 13.35, repris 11 oktober 01.02 samt 12 oktober 18.35 För hundra år sedan skulle grisar lösa Stockholms växande problem med sopor. Vetenskapsradion Historia besöker stadens första sopstation, Lövsta, för att gräva ner sig i historien om skräp och hushållsavfall. – Man hoppades att grisarna skulle sköta både sopsortering och återvinning, men de mådde dåligt av sopmaten och många grisar dog, berättar ekonomhistorikern Ylva Sjöstrand som kartlagt Stockholms sophistoria under 1900-talet. Dessutom bänkar sig Tobias Svanelid i biofåtöljen tillsammans med arkeologen Anders Kaliff för att granska bioaktuella Dracula Untold – filmen om Vlad Tepes väg från rumänsk furste till blodtörstig vampyr på 1400-talet.

9 Okt 201424min