Att skapa en dynasti

Att skapa en dynasti

För 200 år sedan landsteg Jean Baptiste Bernadotte i Helsingborg. Kort därefter skulle han installera sig som kronprins och under namnet Karl XIV Johan såsmåningom krönas till kung i Sverige. Men hur lyckades Bernadotte skapa en stabil grund åt sin ätt i detta nordliga rike? Vilka metoder använde kungen för att etablera sin makt och vinna folkets hjärtan? Vetenskapsradion Historia träffar två av forskarna bakom en ny antologi om Karl XIV Johan. - Jean Bernadotte var en mästare på att använda dåtidens medier för att skapa myten om sig själv, berättar Nils Ekedahl, retoriker vid Södertörns högskola. - Han navigerade skickligt, i en tid av revolutioner, för att etablera sin ätt på den svenska tronen, och idag är Bernadotteätten en av Europas äldsta kungahus, berättar Mikael Alm, historiker vid Uppsala universitet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också, detta Bernadottejubileumsår, den nya kokboken Bernadotte: mannen, myten, maten av bland andra Annika Grälls. En av Karl XIV Johans favoritingredienser var svamp, och i programmet tillagas en soppa på den svamp som fått hans namn, Karl Johansvampen. - Karl XIV Johan var mycket modern i sin matkultur, och ville ha lätta rätter inspirerade av det vi idag skulle kalla GI, berättar författaren Annika Grälls. Programledare är Tobias Svanelid. RECEPT PÅ POTAGE DE CÈPES ur kokboken Bernadotte: Mannen, Myten, Maten 4 portioner 200 g champinjoner 200 g Karl Johansvamp 2 schalottenlökar persilja smör till stekning 1 burk crème fraiche med Karl Johansvamp, citron och timjan 1 dl grädde 1 dl mjölk 2 msk kantarellfond salt och peppar filodeg och ägg till pensling Hacka svampen och löken. Fräs dem i smör i kastrull. Ta bort ¼ och blanda med persilja. Spar till filodegsknytena. Tillsätt creme fraiche, grädde, fond och mjölk till den kvarvarande svamp- och lökblandningen och låt koka upp. Mixa sedan soppan slät. Krydda. Till filodegsknytena: klicka den svalnande svampblandningen på filodegen i ark av 5 x 5 cm storlek. Pensla kanterna och tryck ihop till paket. Pensla paketen och grädda i ugnen på 225 grader i 5 minuter. Servera soppan, gärna i buljongkoppar, och lägg försiktigt i filodegsknytena precis innan servering.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Avsnitt(851)

Historiska sommartips med pirater och böldpest

Historiska sommartips med pirater och böldpest

Årets bok- och speltips av Urban Björstadius, Tobias Svanelid och Spelpanelen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Traditionsenligt samlas Tobias Svanelid och Urban Björstadius för att tipsa om sommarens mest läsvärda historieböcker. Bland årets boktravar hittas såväl farsoternas historia som mänskligheten, liksom det ursvenska båtlivets 300-åriga anor och en självömkande 1600-talsbiografi. Lika traditionsenligt hörs också spelpanelen testa tänderna i ett historiskt brädspel, som denna gång lockar alla saltstänkta soldyrkare med ett brett samvete. Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Sapiens av Yuval Noah Harari En samtidig världshistoria av Maria Sjöberg (red) Agneta Horn av Karin Milles Farsoter och epidemier av Per-Erik Åbom Lust och Nöje av Erling Matz och Carina Lernhagen Matz Monstret i mig av Johan Tralau Al Coranus Sive Lex Islamatica Muhammedis tryckt av Abraham Hinckelmann Black Fleet av Asmodee Games

11 Juni 201524min

Ceuta – Europas första koloni

Ceuta – Europas första koloni

I Ceuta inleddes den europeiska expansionen över världen för 600 år sedan. Och i Storbritannien försöker nu historikerna påverka politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 600 år sedan erövrades staden Ceuta på Marockos kust av portugisiska soldater. Händelsen markerar startskottet för en europeisk världsdominans, och för Portugals makalösa expansion över världshaven. Vetenskapsradion Historia besöker Ceuta, idag en spansk enklav, och Henrik Sjöfararens mytomspunna sjöfararskola i portugisiska Sagres, som påståtts lagt grunden för Portugal som kolonialmakt. – Det är en helt påhittad historia, menar Malyn Newitt, expert på Portugals koloniala historia. Dessutom uppmärksammas det brittiska historikerinitiativet History and Policy som är tänkt att påverka landets politiska beslut. Tanken är att göra tjänstemän och politiker mer medvetna om den politiska historien, så att de inte behöver göra om samma misstag som äldre generationer. Programledare är Tobias Svanelid.

4 Juni 201524min

Krigarkvinnorna som historien glömde

Krigarkvinnorna som historien glömde

Kvinnor har deltagit i historiens alla krig, ändå har de glömts bort av historieskrivarna. Två forskare riktar nu ljuset mot historiens kvinnokrigare. Dessutom nagelfars senaste andra världskrigsfilmen "Fury" av historisk expertis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jeanne d’Arc, Johanna av Flandern och Maria Botjkarjova. Listan över kvinnor som tagit upp vapen för att delta i krig kan göras lång, men historieskrivarna har tenderat att glömma bort dem, eller aktivt sudda ut deras livsöden. – De utmanar vårt invanda sätt att se på vad en kvinna skall vara och vad en soldat skall vara säger Per Enerud som är aktuell med boken ”Låt oss dö som hjältar” som skildrar två ryska kvinnokrigare. Arkivarien Stefan Högberg undersöker samma fenomen under medeltiden, och berättar att det sannolikt fanns mängder av kvinnor i medeltidens många krig och konflikter, och vi känner till inte mindre än 89 kvinnliga korsfarare. Tobias Svanelid och armémuseets Thomas Roth granskar också bioaktuella ”Fury”, som presenteras som en extremt realistisk och autentisk krigsfilm. Den historiska expertisen säger däremot något helt annat. Programmet är en repris från den 25 oktober 2014.

28 Maj 201524min

Så skapar du din historiska trädgård

Så skapar du din historiska trädgård

Tobias Svanelid besöker Krapperups trädgårdar vid Helsingborg för att uppmärksamma trenden med att återskapa historiska trädgårdar. Och veckans Eurovision Song Contest har en lång historia av att skildra och påverka Europas historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det blir allt mer populärt att återskapa historiska trädgårdar efter medeltida eller senare snitt. Tobias Svanelid träffar trädgårdsarkeologen Anna Andreasson för att ta reda på hur det går till och hur man kan tänka om själv vill anlägga en historiskt korrekt täppa på sin tomt. Dessutom uppmärksammas veckans stora musikspektakel i Wien, Eurovision Song Contest, som under nära 60 år format Europas historia – det menar Dean Vuletic, världens ende schlagerhistoriker.

21 Maj 201524min

Stockholms Feskekörka grävs ut

Stockholms Feskekörka grävs ut

På Blasieholmen i Stockholm låg tidigare Stockholms strömmingscentral, sida vid sida vid det kungliga skeppsvarvet, som arkeologerna nu utforskar. Och schlagerstaden Wien bär spår av såväl svenska hjälpinsatser som 200-åriga brakfester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid Nationalmuseet på Blasieholmen gräver nu arkeologerna efter resterna efter Sillhofvet – stömmingscentralen som fortfarande luktar av rutten fisk. Dessutom hoppas man hitta resterna efter det kungliga skeppsvarvet på platsen, en gång Sveriges största arbetsplats. – För femhundra år sedan var det här en liten skärgård mitt i Stockholm, med flera öar där det nu är en halvö, berättar arkeologen Mathias Bäck som guidar runt Tobias Svanelid i utgrävningsgropen där man hittat kritpipor, krossade grytor och rester efter de enorma tunnor där strömmingen förvarats. Dessutom görs ett besök i Wien, dit nu schlagerfantasterna flockas. Men redan för 200 år sedan festades det stort i Wien, då staden var värld för fredskongressen som skulle forma Europas framtid. Historikern Jenny Öhman berättar om superfesten och om spåren av den svenska hjälpinsatsen som räddade 1920-talets wienare.

14 Maj 201524min

Kriget efter kapitulationen

Kriget efter kapitulationen

Den 7 maj 1945 kapitulerade Tyskland och freden firades Europa. Men striderna upphörde inte omedelbart på alla håll, och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar platserna där kriget efter kapitulationen stod som hårdast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var först den 20 maj som de tyska styrkorna på den holländska ön Texel lade ner vapnen, efter att i flera veckor kämpat mot georgiska rebeller, berättar armémuseets Thomas Roth. Hör också militärhistorikern Lars Ericson Wolke berätta om de hårda striderna i Böhmen, Kurland och Slovenien som orsakade tiotusentals dödsoffer långt efter att freden i Europa hade utropats. Och om de allra sista tyskarna som lade ner sina vapen – på Svalbard! Programledare är Tobias Svanelid.

7 Maj 201524min

Så ska Syriens kulturarv återuppbyggas

Så ska Syriens kulturarv återuppbyggas

Tyska arkeologer planerar för återuppbyggnaden av världsarvsstaden Aleppo och svenska historiker spekulerar i historier som aldrig hänt, men som kunde ha inträffat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan inbördeskriget fortfarande rasar i Syrien planerar nu tyska arkeologer för återuppbyggnaden av det förstörda kulturavet. I världsarvsstaden Aleppo har omkring 80 procent av de historiska byggnaderna förstörts av bränder, raketer och bomber, men den tysk-syriske arkeologen Mahmoun Fansa menar att det är viktigt att redan nu planera för en återuppbyggnad av Aleppo. När freden kommer är det viktigt att förekomma bulldozrarna som vill schakta bort det lilla som återstår av historien på platsen, menar han. Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”Vad hade hänt om…”, där svenska journalister och historiker spekulerar kring historier som inte hänt, men hade kunnat hända. Tobias Svanelid träffar författarna Monica Braw, Kristian Gerner och Klas Göran Karlsson för att ta reda på vad det finns för nytta med sådan här kontrafaktisk historia.

30 Apr 201524min

Armeniska folkmordet 100 år

Armeniska folkmordet 100 år

Varför mördades 1,5 miljoner kristna i Osmanska riket vid tiden för första världskriget, och hur lyckas Turkiet ännu hundra år senare förneka folkmordet på armenier och andra kristna grupper? Vetenskapsradion Historia uppmärksammar 100-årsmarkeringen av folkmordet på armenierna 1915. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 100 år sedan dödades omkring 1,5 miljoner armenier och andra kristna grupper i dåvarande Osmanska riket. Vetenskapsradion Historia träffar armeniska och svenska historiker för att reda ut vad som hände och varför, och hur det kan komma sig att Turkiet 100 år senare förnekar att ett folkmord ägde rum. Dessutom berättas historien om Alma Johansson, svenskan som blev vittne till de fruktansvärda grymheter som drabbade armenierna. Ljuset riktas också mot folkmordet på syrianer/assyrier vid samma tid, det mörka år som de drabbade själva kallar för Seyfo – svärdets år. Medverkande är Kevork Hintlian, Maria Småberg, Vahagn Avedian, Göran Gunner och David Gaunt. Programledare är Tobias Svanelid.

23 Apr 201524min

Populärt inom Historia

motiv
massmordarpodden
historiska-brott
p3-historia
olosta-mord
historiepodden-se
rss-massmordarpodden
historianu-med-urban-lindstedt
rss-historien-om
bedragare
krigshistoriepodden
rss-brottsligt
konspirationsteorier
nu-blir-det-historia
harrisons-dramatiska-historia
rss-borgvattnets-hemligheter
militarhistoriepodden
obskyr-historia
palmemordet
rss-folkets-historia