Byxor, kjolar och kostymer

Rekordstort forskningsanslag ska nu ge ny kunskap om våra mest kända historiska figurer: vikingarna. Och så tillagar Richard Holmgren ett livsfarligt zombiepulver enligt traditionellt haitiskt recept. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av ett rekordstort forskningsanslag ska arkeologerna Neil Price, John Ljungkvist och Charlotte Hedenstierna Jonson undersöka fenomenet vikingar. Under tio år planerar man nu att gå till botten med det världsberömda historiska fenomenet, för att förstå hur vikingar kom att uppstå just i vår del av världen.– Det handlar om att begripa hur det kom sig att de skandinaviska samhällena skapade ett så unikt kulturellt fenomen, menar forskningsledaren Neil Price.Dessutom fortsätter arkeologen Richard Holmgrens magstarka kulturhistoriska tillredningar i köket i Skänninge. I dagens avsnitt tillverkar han ett zombiepulver med hjälp av tusenfotingar, fågelspindlar, ödlor, paddor och en blåsfisk – allt för att förstå det mytomspunna zombiefenomenet på Haiti.– Visst blir pulvret giftigt, säger han, men vi kommer troligtvis ändå inte att kunna uppleva samma sak som en voodoo-troende haitier som vuxit upp med zombies som en självklar del av kulturen, menar Richard Holmgren.Richard Holmgrens recept på zombiepulverTillredarens armar och händer smörjs med en skyddande lotion innehållande citron, ammoniak och kleren. Placera bomullspluggar i näsan, ta på en skyddande hatt och täck hela kroppen med hampasäckar.Blåsfisken och paddan soltorkas under några dagar under stark sol.Därefter värms fisken och paddan försiktigt över öppen eld. Det är viktigt att inte värma för länge, då djurens aktiva gifter kan försvagas.Mal sedan ovanstående ingredienser i en mortel till ett grovt fragmenterat stoff.Rosta sedan spindeln (exempelvis en ”Haitian Brown”) med tusenfotingen samt den ogiftiga ödlan ganska hårt. Värmen kan vara hög eftersom de inte har några aktiva toxin som kan förstöras.Lägg sedan de rostade djuren i morteln och fortsätt att mala alltsammans med blåsfisken och paddan - detta till ett pulver som även filtreras för att slutligen ge ett grövre pulver.När pulvret appliceras på offrets kropp skapar det en känsla av myror under huden. Kliandet (paddans gift) skapar sår som gör att tetrodotoxinet når blodflödet. Mest effektivt är pulvret om det tas oralt under extremt noggrann dos. I vissa recept förekommer växtdelar för att skapa klåda och irritation på huden.Överkurs: förmodligen var det den giftiga örten, Datura stramonium, som medförde amnesi och extrema hallucinationer som användes för att skapa ett ”efterpulver”. Om det första pulvret fick offret att skenbart dö och sedan återvända från de döda, så var det denna så kallade ”zombiegurka” som senare skapade ett bisarrt beteende. (lokala varianter förekom på Haiti samt skilda åsikter på ingrediensernas effekter)

16 Mars 201624min

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals. (lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

9 Mars 201624min

Sidenvägen från Kina sträckte sig ända till Sverige, såväl under vikingatiden som en kort period under stormaktstiden. Tobias Svanelid berättar om vägens inflytande på såväl Sverige som Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I alla tider har vi nordbor velat klä oss i siden och allt sedan vikingatiden hittade kinesiska och persiska sidentyger till Skandinavien. Vetenskapsradion Historia undersöker hur sidenvägarna till Sverige egentligen sett ut, allt från vikingatid till sent 1600-tal, och hur sidenet kom att påverka vår kultur.– Dagens flyktingar från Syrien känner lätt igen svenska hemslöjdsmönster, eftersom mönstren ursprungligen hämtats från importerade persiska sidentyger på 800-talet, berättar arkeologen Annika Larsson som forskar om vikingatida siden.Dessutom berättar Livrustkammarens Ann Grönhammar om den svenska stormaktens försök att direktimportera siden, och den korta period då staden Narva var centrum för en svensk-armenisk sidenhandel. Och forskaren Eva Myrdal berättar hur Sidenvägen också kom att förändra vikingatidens kinesiska högkultur, Tang-dynastin, vars föremål just visats i Stockholm.Programledare är Tobias Svanelid.

2 Mars 201624min

Kulturarvet förstörs i Syrien, Irak och Libyen, men forskarna tar nu krafttag för att få bukt med katastrofen. Vetenskapsradion Historia rapporterar om initiativen att rädda och återskapa kulturarvet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vi människor är ingenting utan våra kulturer och vår historia, menar UNESCO-chefen Irina Bokova som nyligen besökte Sverige för att diskutera hur förstörelsen av världens kulturarv kan stoppas.Vetenskapsradion Historia träffar henne och många andra internationella kulturarvsarbetare, som ibland annat Irak och Syrien arbetar med att kartlägga IS skövling och plundring, som katalogiserar Palmyras hotade konstskatter, och som fortbildar lokala arkeologer så att de kan återvända till ruinerna med kompetensen att återuppbygga den krigsdrabbade historien.Programledare är Tobias Svanelid.

24 Feb 201624min

Det har gått 100 år sedan slaget vid Verdun, första världskrigets mest fruktansvärda drabbning, ett helvete på jorden. Dessutom om slavupproret på skeppet Meermin för 250 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 100 år sedan inleddes slaget vid Verdun. 300 dagar av blodigt bombardemang skulle resultera i 100 000-tals dödsfall och skapa bilden av Verdun som första världskrigets värsta slag. Nils Fabiansson, författare till boken Historien om Västfronten, berättar om slagets betydelse för kriget, och för vår förståelse av det idag.Dessutom uppmärksammas slavupproret på skeppet Meermin för 250 år sedan. Händelsen har uppmärksammats stort i dagens Sydafrika, där berättelsen om de madagaskiska slavarnas kamp mot det holländska ostindiska kompaniet gett resonans i Sydafrikas moderna historia av apartheid. Marinarkeologen Jaco Boshoff söker nu resterna av Meermin utanför Goda Hoppsudden.Programledare är Tobias Svanelid.

17 Feb 201624min

Följ med historikern Bo Eriksson och Tobias Svanelid på en resa från sagornas Hugleik, historiens äldsta namngivna svensk, via Beowulf till Tolkiens Midgård - där historia och legend smälter samman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hugleik hette den äldsta kända namngivna personen som kanske hade rötterna i dagens Sverige. För jämnt 1 500 år sedan skrev frankiska krönikörer om hans härjningståg på kontinenten och Vetenskapsradion Historia nystar i trådarna som löper mellan Hugleik, Beowulf och Tolkien.– Visst är det sagor, men som innehåller många korn av sanning, menar historikern Bo Eriksson som intresserat sig för relationerna mellan fantasylitteraturen och den medeltida historien.Och berättelsen om Hugleik från år 516 kan kopplas direkt till dåtidens främsta hjältesaga, den om Beowulf, som påståtts ha varit Hugleiks systerson. Beowulf, som stått modell för mängder av fantasyhjältar och inspirerat Tolkien i hans berättelser om Midgård.Programledare är Tobias Svanelid.

10 Feb 201624min

Vi besöker svenskarna som arbetar i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea, och tar pulsen på 1700-talets Kanton, handelsmetropolen där Kina mötte Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mer är 60 år har Sverige suttit på första parkett, som fredsövervakare vid gränsen mellan Nord- och Sydkorea. Och trots att fredskommissionen förlorat sin praktiska betydelse sedan tjugo år håller man fortfarande möten varje vecka – utan några deltagande nordkoreanska representanter. Vetenskapsradion Historia besöker spökkommissionen i Panmunjom.– Det är ju lite tråkigt att arbeta utan att få någon som helst feedback från sin motpart, men det är så det är, berättar Klas Gröndal som arbetat vid kommissionen i den demilitariserade zonen.Dessutom besöker vi 1700-talets Kanton, dåtidens handelsmetropol, dit bland annat Sverige lockades för att handla med kinesiskt porslin, té och siden. Historikern Lisa Hellman har undersökt hur den här tidiga globaliserade staden egentligen fungerade på markplanet, i de personliga möten som skedde mellan svenska och kinesiska handelsmän för nära 300 år sedan.Programledare är Tobias Svanelid.

3 Feb 201624min

Han är stor hjälte i både Danmark och Norge, medan Sverige helst har velat glömma honom. Nu är Tordenskiold aktuell på vita duken, och Vetenskapsradion Historia granskar mannen bakom legenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter Wessel Tordenskiold satte skräck i den svenska flottan för 300 år sedan, och är idag aktuell på bioduken. Vetenskapsradion Historia granskar hur det kan komma sig att en norsk borgarson kunde bli Danmarks största sjöhjälte, som än idag hedras i kungaceremonier, på tändsticksaskar och i folksånger.– I Danmark har fixeringen vid sådana här landmärken inte utmanats och rivits ner på samma sätt som de gjort i Sverige, menar historikern Harald Gustafsson.Dessutom träffar vi regissören Henrik Ruben Ganz som gjort bioaktuella Tordenskiold och Kold, träffar historieentusiaster i såväl Strömstad och Köpenhamn som vårdar Tordenskiolds minne och hör militärhistorikern Lars Ericson Wolke förklara sjökrigarens rockstjärnestatus.Programledare är Tobias Svanelid.

27 Jan 201624min