Den sista avrättningen

Den sista avrättningen

För exakt 100 år sedan avrättades den siste mannen i Sverige. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Johan Alfred Ander, som den 23 november 1910, klockan åtta på morgonen, avrättades med giljotin på Långholmen i Stockholm. - Jag vill mena att Ander straffades extra hårt eftersom han aldrig erkände sitt brott, säger Joakim Forsberg, författare som granskat fallet. Tidigare samma år hade Ander rånmördat en kvinna på ett växelkontor i centrala Stockholm, han infångades snabbt av polisen, men erkände aldrig brottet. Under rättegången och i fängelsecellen uppvisade han istället en näst intill nihilistisk inställning, menar Joakim Forsberg, och kanske var det detta som bidrog till att Ander inte benådades och att dödsstraffet inte omvandlades till ett livstidsstraff. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också ett annat 100-årsminne, den så kallade Svarta Fredagen den 18 november 1910, då en brittisk demonstration för kvinnlig rösträtt brutalt nedkämpades av polisen. Två kvinnor dog i samband med polisvåldet och omkring 100 rösträttskämpar arresterades. - Den brittiska kampen för kvinnlig rösträtt var mycket blodig och våldsam, och står i skarp kontrast med hur det gick till i Sverige, berättar historieprofessorn Kjell Östberg. Kvinnor orkar inte med riksdagsarbete rent fysiskt, och kommer dessutom att störa ordningen i kamrarnas arbete, var några av männens motargument mot införande av kvinnlig rösträtt i Sverige, berättar Kjell Östeberg. 1921 skulle kvinnor ändå få tillgång till samma demokratiska rättigheter som männen, men trots det visade det sig att det skulle ta mycket lång tid för kvinnor att ta plats i riksdagen. - I det första valet där kvinnor fick rösta fick bara fem kvinnor ta plats i riksdagen, så man kan nog tala om en backlash för den kvinnliga rösträttsrörelsen under hela 1920-talet, berättar Kjell Östberg. Programledare är Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Avsnitt(857)

Sommarläsning för historieälskaren

Sommarläsning för historieälskaren

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid och Urban Björstadius guidar traditionsenligt bland läsvärda böcker och spelvärda spel för alla historieälskare. Hör om domedagsprofeter och bibelkommunister, om allmogemåleri och kremlska lökkupoler, och missa inte chansen att återuppleva paniken i Pompeji vid Vesuvius utbrott! Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Djur i krigets öga. Om djur och soldater i första världskriget. Hedvig Rudling, med förord av Peter Englund. Historien om Västfronten. Nils Fabiansson. Första Världskriget. Marco Smedberg. Kreml. Symbolen för makt och rikedom. Catherine Merridale. Arvet från Bagdad. Ingmar Karlsson. Vid tidens ände. Om stormaktstidens vidunderliga drömvärld och en profet vid dess yttersta rand. Håkan Håkansson. Den nya världen. Lennart Pehrson. Hur är det med Macbeth, Blot-Sven och Gandalf? Dick Harrison. Lumpen - från mönstring till muck. Anna Maria Forssberg och Klas Kronberg (red) När färgen kom till byn. Målade allmogemöbler från norr till söder 1750-1850. Johan Knutsson och Ulla-Karin Warberg. Ticket to Ride 10th Anniversary Edition. Asmodee Games The Downfall of Pompeii. Mayfair Games Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Juni 201424min

Panamakanalen firar 100

Panamakanalen firar 100

För 100 år sedan tuffade det första fartyget igenom den nybyggda Panamakanalen. Vetenskapsradion Historia reser till den 100-årsjubilerande kanalen för att leta efter minnena av svenskarna som hjälpte till att bygga den, och höra om kampen att bygga en sjöväg mellan Atlanten och Stilla Havet. - Ända sedan Columbus dagar har man velat bygga en kanal i Panama, berättar Matthew Parker, författare till boken Hells Gorge som beskriver Panamakanalens historia. Och på Panamas kanalmuseum visar man än idag upp den första kartan som projekterade var kanalen skulle byggas, nära 100 år innan den blev verklighet. En karta som ritades av en svensk! Dessutom riktas strålkastarljuset mot Gavrilo Princip, mannen som mördade det österrikiska ärkehertigparet i Sarajevo för 100 år sedan och som påståtts ha startat det första världskriget. Men i dagens Sarajevo har man helt olika syn på Princip, där några reser stolta minnesmärken över honom, medan andra kallar honom för Bosniens Usama bin Ladin. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Juni 201424min

Hur vikingen blev kristen

Hur vikingen blev kristen

Tobias Svanelid besöker två aktuella utgrävningar som undersöker hur det egentligen gick till när de svenska vikingarna blev kristna. Vid Broby i Täby och i Sigtuna skvallrar tidiga kristna begravningar om hur vikingarna fick lära sig dyrka den nya guden. - På många andra tidiga gravgårdar kan skeletten ligga hur som helst, men här ligger de helt korrekt med huvudet åt väster, berättar arkeologen Lars Andersson som leder utgrävningarna vid Broby. Och sannolikt är det från staden Sigtuna som brobyborna lärt sig de kristna sederna och bruken. Utgrävningen i Sigtuna visar hur vikingastadens första invånare var kristna, och mycket tyder på att de haft nära kontakter med det ortodoxa Ukraina och Ryssland. Arkeologen Anna Hed Jacobsson och osteologen Anna Kjellström berättar om de senaste rönen ifrån Mälardalens Jerusalem, dit stormän flockades för att festa med kungen och för att lära sig den rätta tron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Juni 201424min

Kungahälla – Nordens Mecka

Kungahälla – Nordens Mecka

Nästa vecka träffas nordister och historieintresserade i Kungälv för att bland annat fira att Norden haft fred i 200 år. Vetenskapsradion Historia reser dit för att ta pulsen på Nordens kanske mest nordiska plats - där Sveriges, Norges och Danmarks gränser en gång möttes, och dit medeltidens skandinaver vallfärdade till Kongahällas stolta stavkyrka. - Här förvarandes en flisa ifrån Kristi kors, berättar arkeologen Kristina Bengtsson, som också varit drivande i jakten på den mytomspunna norska kungsgården i Kongahälla. Verna Rydén, vid Kungälvs musei vänner, menar också att Kungälvs speciella position, som en gränsbygd mellan Norge, Sverige och Danmark, fortfarande gör avtryck i stadens befolkning. Här känner man lika stor samhörighet med Norge som med Sverige, menar hon. Dessutom förklarar historikern Gunnar Wetterberg varför det nu är dags att på allvar damma av de 700-åriga tankarna på en nordisk förbundsstat. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Maj 201424min

Vendeltidens selfies – guldgubbar under lupp

Vendeltidens selfies – guldgubbar under lupp

De är betydligt mindre än frimärken, men berättar massor om det forntida Sverige. Vetenskapsradion Historia riktar luppen mot Vendeltidens guldgubbar, med anledning av det senaste fyndet i Västra Vång i Blekinge. - Det finns omkring 600 olika sorters bilder på de guldbleck som kallas för guldgubbar, och kanske lika många tolkningar kring vad de avbildar och betyder, menar arkeologen Jan Peder Lamm. Själv lutar han åt att guldgubbarna var forntidens tempelpengar, som offrades till gudarna i hednahallar. Andra menar att guldgubbarna är porträtt av dåtidens härskare, en sorts vendeltida selfies, och åter andra letar symboliska betydelser i guldgubbarnas stavar, gester och dryckesbägare. - Kanske hade de också flera betydelser i sin samtid, menar Kent Andersson på Historiska museet, men att det gemensamma draget handlar om just guldet, som sågs som ett närmast magiskt material. Programledare är Tobias Svanelid. Observera att detta är en repris från den 23 januari 2014. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Maj 201424min

Norge firar 200

Norge firar 200

Norge firar 200-årsdagen av grundlagssignaturerna på Eidsvoll 1814, och nationaldagsfirandet har föregåtts av ett massivt historieintresse. Vetenskapsradion Historia tar tempen på hur norrmännen minns sitt eget mirakelår, och hur det kommer sig att Sverige yrvaket tittar på under jubileumsåret. - 1814 är ju det stora året i norsk historia, menar Ruth Hemstad vid Nationalbiblioteket i Oslo, men både på svensk och norsk sida har man problem med att få in alla de turer som ledde fram till Eidsvoll och senare till unionen med Sverige. Historikerna Morten Ottosen och Monica Mørch guidar Tobias Svanelid genom grundlagsfäder, sommarkrig och en stortingssal som vittnar om de politiska strider som födde det moderna Norge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Maj 201424min

Hur Hedenhös blev bonde

Hur Hedenhös blev bonde

Vetenskapsradion Historia tar tempen på debatten om de senaste rönen hur stenåldersjägarna blev bönder. Jordbruket spreds med invandrare, säger genetikerna, medan arkeologerna är skeptiska. - Det är känsligt att dra stora slutsatser om hela kulturer utifrån ett litet antal DNA-analyser, menar arkeologen Åsa Larsson. Hon tycker också att det är problematiskt att såväl DNA-forskare som journalister utan problem går ut med uppgifter om eventuella skillnader i jägarnas och böndernas hudfärg, och frågar sig om genetikerna är säkra på att det över huvud taget är de första jordbrukarna som de har analyserat. Dessutom avslutas serien om den svenska historiens många kvinnliga entreprenörer. 1900-talet såg en stark nedgång i kvinnligt företagande, på grund av könsdiskriminerande regler och nya ideal kring hemmafruar och nationalekonomen Anita du Rietz berättar om utvecklingen som till slut ledde fram till Svenskt Näringslivs Jens Spendrups ohistoriska uttalande om kvinnors bristande erfarenheter som företagare. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Maj 201424min

Legendhysteri när Erik den Heliges grav öppnas

Legendhysteri när Erik den Heliges grav öppnas

Nyligen öppnades Erik den Heliges relikskrin i Uppsala domkyrka, i syfte att göra analyser på helgonkungens 850-åriga benknotor. Vetenskapsradion Historia var på plats för att bevittna vår egen tids hysteriskt stora intresse för medeltida ben och kungagravöppningar - ett spektakel som har sina rötter långt tillbaka i tiden. - Jag är lite förvånad över spektaklet, menar osteologen Anna Kjellström som ska kartlägga huggskadorna på skelettresterna. - Kanske beror det stora medieintresset på vårt behov av mer historia i en allt mer globaliserad omvärld, tror domprosten Annica Anderbrandt. - Och analyser av skelettet är det enda sättet vi kan få mer kunskap om en person som är i stort sett frånvarande i det historiska källmaterialet, menar arkeologen Maria Vretemark, som också är på jakt efter Magnus Ladulås gamla ben. Dessutom fortsätter serien om kvinnliga entreprenörer genom historien. I den andra delen i denna serie berättar nationalekonomen Anita du Rietz om 1800-talets klädmånglerskor och korvkioskföreståndare som drev på en marknadsliberal revolution. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Maj 201424min

Populärt inom Historia

motiv
massmordarpodden
p3-historia
olosta-mord
historiepodden-se
historianu-med-urban-lindstedt
rss-massmordarpodden
rss-historien-om
rss-seriemordarpodden
historiska-brott
krigshistoriepodden
konspirationsteorier
palmemordet
militarhistoriepodden
nu-blir-det-historia
harrisons-dramatiska-historia
rss-borgvattnets-hemligheter
rss-folkets-historia
vetenskapsradion-historia
historier-fran-halsingland