Vetenskapsradion Historia När nordmännen föll i Estland 2013-01-17 kl. 13.35

Thor Heyerdahls balsaflotte Kon-tiki är återigen aktuell på bioduken, samtidigt som hans teorier om hur Stilla havets öar koloniserades får allt större gehör. Vetenskapsradion Historia undersöker vad forskningen idag säger om indianresor i Polynesien. - Faktum är att allt fler forskare börjar snegla mot Sydamerika för att förstå den särpräglade kulturen i östra Stilla havet, berättar arkeologen Helene Martinsson Wallin. Dessutom uppmärksammas det pågående forskningsprojekt som kartlägger vårt historiska behov av att tala med änglar. Idag är det norska prinsessan Märtha Louise som gjort sig känd som änglapratare, men på 1600-talet var det oftare enkla bönder och bondflickor som nåddes av änglabudskap. Och budskapen handlade inte sällan om att just kungafamiljen och de besuttna i samhället skulle göra bot för att inte drabbas av guds straff. - Änglabudskapen hade en revolutionär politisk sprängkraft i det förmoderna samhället, berättar Arne Bugge Amundsen som leder forskningsprojektet. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Mars 201324min

Mer än 600 svenska stridspiloter omkom i haverier under kalla kriget. Detta trots att Sverige inte var inblandat i ett enda flygstridsuppdrag. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kunde komma sig att svenska politiker ansåg att den inhemska flygvapenutvecklingen var värd det extremt höga priset i människoliv, och hur flygvapnet kunde tillåta fredstida övningar som skördade hundratals offer. - Det här är ett okänt nationellt trauma, menar historikern Mikael Nilsson som undersöker pilotdöden i Sverige. Kontakta Mikael Nilsson på mikael.nilsson@historia.su.se om du själv har erfarenheter av den svenska pilotdöden. Dessutom besöker vi den aktuella utställningen på Åland som berättar historien om ögruppens mest legendariske redare - Gustaf Erikson. Under flera decennier i början av 1900-talet hade han en av världens största segelflottor som fraktade vete ifrån Australien till Europa, och hans skepp vann regelbundet kappseglingar på traden. - Han seglade med slimmad besättning för att hålla kostnaderna nere, vilket gjorde resorna riskfyllda om någon ombord skadades, berättar Hanna Hagmark-Cooper på Ålands sjöfartsmuseum. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Mars 201324min

I hundratals år var det Sveriges bönder som hade ansvar att bygga och underhålla landets vägar. Det var ingen strålande idé, visade det sig, och fick svåra konsekvenser för äldre tiders resenärer. Vetenskapsradion Historia undersöker hur systemet med de dåliga vägarna egentligen fungerade. - Det finns mängder av resedagböcker som vittnar om hur obekvämt det var att resa i Sverige, och ända långt in på 1900-talet finns berättelser om hur bilar rasat av dåligt underhållna vägbanor, berättar Erik Lindberg som kartlägger de svenska vägaras historia. Dessutom uppmärksammas boken "Himmlers Norge" som reder ut varför SS var så fixerade vid vårt västra grannland. Författaren Terje Emberland menar att Himmlers mål var att förvandla Norge till en nazistisk ordensstat. - Ett viktigt steg i processen var att skicka norska frivilliga till östfronten, där de skulle strida och härdas för att sedan återvända till ledande befattningar i statsförvaltningen. Men Himmlers kärlek till Norge var till största delen obesvarad, visar forskarna bakom boken. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Mars 201324min

Lejonen på Lejonbacken och utsmyckningarna i den kungliga representationsvåningen är produkter av fransk hantverksskicklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Stockholms slott skulle smyckas för 300 år sedan lockades Europas främsta konstnärer till Sverige med rekordgenerösa kontrakt.- Fransmännen hade med sig hela verkstäder och dessutom sina familjer, men lade på så sätt också grunden för ett svenskt konstnärskap under 1700-talet, berättar Linda Hinners som undersökt hur livet tedde sig för de fransmän som arbetade på Stockholms slott tiden runt år 1700.- Utmaningarna var många, fortsätter hon. Bland annat brann ju slottet 1697, precis efter att fransmännen färdigställt en stor del av arbetet. Det var bara att börja om från början igen, berättar Linda Hinners.Dessutom uppmärksammas den pågående fasadrenoveringen på slottet, som beräknas pågå i drygt 20 år! Tobias Svanelid kryper in under byggställningarna tillsammans med Lotta Günther och Malin Myrin på Statens fastighetsverk som nu inlett andra etappen av detta gigantiska renoveringsarbete.- Det handlar om att byta ut en stor del av slottets fasadsten, och att lägga på ny puts – ett arbete som också idag kräver att vi tar in utländsk kompetens från bland annat Danmark, berättar Lotta Günther.

28 Feb 201324min

Katedralen Notre Dame i Paris firar 850 år i år och smyckas bland annat med nya klockor. Men Notre Dame har också hamnat i forskningens fokus och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar projektet som avslöjar dolda detaljer i medeltidens ingenjörskonst. - Genom att mäta upp Notra Dame med laser kan man bland annat se hur medeltidens byggherrar använt sig av fiffiga lösningar för att parera sättningar i marken under bygget, berättar arkitekturhistorikern Andrew Tallon. En annan nyupptäckt detalj i Notre Dame är vad de 28 statyerna på fasaden egentligen avbildar. Franske historikern Dany Sandron menar att det rör sig om franska kungar, inte om bibliska personer. Dessutom uppmärksammas Bondeförbundets, föregångaren till dagens Centerparti, bruna förflutna, med anledning av att det gått 100 år sedan partiet bildades. Författaren Ola Larsmo hävdar att partiet varit betydligt mer aktivt i rasfrågor, antisemitism och tvångssteriliseringar än vad historiker tidigare gjort gällande. - Det handlar inte om att skuldbelägga utan om att förstå vilken roll olika partier haft i Sveriges historia, säger han. I fallet med Bondeförbundet handlar det om att lägga alla kort på bordet, och till exempel försöka förstå varför man hade ett främlingsfientligt partiprogram ända till 1946. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Feb 201324min

Kung Herodes är en av historiens mest omdebatterade personer. I judisk historieskrivning har han betraktats som en galning, och kristna dömer honom för hans masslakt av oskyldiga barn. Nu öppnar den första utställningen om honom på Israelmuséet i Jerusalem, där Herodes framträder som en stor arkitekt, en skicklig realpolitiker som var personlig vän med Roms högsta herrar, och en sexgalning med inte mindre än tio fruar. Vetenskapsradion Historia har besökt utställningen. Dessutom uppmärksammas att det nu gått exakt 250 år sedan historiens första världskrig tog slut. Sjuårskriget utkämpades mellan 1700-talets stormakter, och faktum är att också Sverige var med på ett hörn. - Men kriget är sorgligt bortglömt idag, trots att det fick stora konsekvenser för maktuppdelningen i världen, berättar Armémuseums Thomas Roth. Vetenskapsradion Historia tar också tempen på den upprörda debatten i Finland, där nätkommentatorer rasar över tv-serien Finland är svenskt. Historieprofessor Nils Erik Villstrand vid Åbo Akademi och Janne Holmén, historiker i Uppsala som studerat hur finska läroböcker beskriver svensk historia kommenterar debatten. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Feb 201324min

För femtio år sedan kom Rachel Carsons Tyst vår ut på svenska, en bok som drog i gång en global miljörörelse och kraftigt begränsade användningen av miljögifter som DDT. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar bokens snabba genomslag, men också dess kritiker, som än idag bedriver kampanjer mot Rachel Carson. - Det finns en liten grupp skeptiker som än idag menar att Rachel Carson, med sitt ställningstagande mot DDT, är ansvarig för miljontals malariafall, berättar miljökemisten Cynthia de Witt. Dessutom uppmärksammas 150-årsdagen av Röda Korsets grundande. Det var i Genève 1863 som Henri Dunant samlade fyra andra likasinnade för att grunda organisationen som skulle hjälpa krigsoffer, och påfallande snabbt fick man gehör för sina idéer. - Även med dagens mått är Röda Korsets snabba genomslag mycket anmärkningsvärt, berättar Göran Bäckstrand som länge arbetat i organisationen. På bara några år hade organisationen spritts till ett tjugotal länder, däribland Sverige. Men det var lite si och så med det internationella engagemanget i början. - Översvämningskatastrofer i Belgien eller krig på fjärran kontinenter ansåg man sig inte ha råd att engagera sig i, men i och med hjälpinsatsen i Ålesund i Norge 1904 breddades svenska Röda Korsets verksamhet, säger han. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Feb 201324min

Samuel Balto och Ole Nilsen Ravna är två av polarutforskandets okända namn. I skuggan av Fritjof Nansen var de med att korsa Grönland 1888, och i Vetenskapsradion Historia uppmärksammas samernas bidrag till polarexpeditionernas utveckling. - I en norsk historiekrivning har samerna länge betraktats som primitiva varelser och de har inte fått tillräckligt erkännande för sina bidrag till polarexpeditionernas tidiga framgångar, menar Harald Dag Jölle på Norsk Polarforskningsinstitutt. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar dessutom 300-årsminnet av kalabaliken i Bender, då Karl XII tillfångatogs av turkar. Nu skall händelsen utredas av forskare på plats i dagens Bender i Moldavien. - Det handlar bland annat om att ta reda på hur svenskarna levde i Moldavien, under den tid på mer än tre år då Sverige styrdes härifrån, berättar Livrustkammarens Per Sandin. Och så får programledaren Tobias Svanelid en förhandstitt på aktuella teaterpjäsen Att hugga huvudet av ondskan där skådespelaren Anders Ahlbom Rosendal porträtterar Sveriges siste skarprättare Anders Gustaf Dalman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Jan 201324min