Hillbrow blues – Dekadans och drömmar i Johannesburg
P1 Dokumentär22 Maj 2011

Hillbrow blues – Dekadans och drömmar i Johannesburg

På ett hotell i den nedgångna stadsdelen Hillbrow i Johannesburg möter vi den 85-åriga Berenice Goldman. Rummet på 19:e våningen är hennes permanenta bostad. I Hillbrow bor också Mandla Mahlungu, som växte upp med gatan som sin säng. Kasa Gebrehana är en framgångsrik restaurangägare och samtidigt asylsökande flykting.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Berenice Goldman har under de senaste 23 åren har bott i ett hotellrum på Crest hotel i den idag rätt nedgångna stadsdelen Hillbrow. Som ung vit kvinna under apartheidtiden har hon levt ett privilegierat liv, bland annat som musiker i Jewish Guild Orchestra, men hon har också upplevt övergången till demokrati och innerstadens förfall.

På samma hotel som Berenice, bor också andra övervintrade vita personer, som tvingats se tiden springa ifrån dem. De kom till Johannesburg som europeisk arbetskraft under apartheidtiden eller när det gäller Morris och Caroline Charmaine, så växte de upp i Zimbabwe och kom med militärkonvoj till Sydafrika när Ian Smith-regimen föll och Mugabe kom till makten.

Idag håller Hillbrow på att rustas upp och städas. Fler poliser och säkerhetsvakter ska hålla brottslingarna borta och förfallet hålls efter med hjälp av en städrevolution.

Alla tre är hemma i ett dekadent och förfallet Johannesburg, vars storhetstid ändå inte är så långt borta.

Sveriges Radios tidigare Afrikakorrespondent Margareta Svensson tog bilen till centrum, som ibland kallas "Afrika", eftersom ett tvärsnitt av Afrikas befolkning lever här. Hon ville ta reda på vad som döljer sig bakom skyskrapor och försummande byggnader, trottoarförsäljning och neddragna jalusier. Hon mötte människor med drömmar.

Om Margareta Svensson

För Sveriges Radios förra Afrikakorrespondent har Johannesburg varit hennes hem under tre och ett halvt år. Ända sen hon kom dit för första gången har innerstans blandning av människor, kulturer och byggnadsstilar fascinerat henne, liksom innerstans dåliga rykte och påstådda farlighet. Radiodokumentären "Hillbrow blues" är också ett slags farväl till Johannesburg. Margareta Svensson jobbar nu på Sveriges Radios Ekoredaktion i Stockholm.

Avsnitt(1000)

Fighter – vägen till världsmästarbältet

Fighter – vägen till världsmästarbältet

Proffsboxaren Patricia Berghult ska slåss för världsmästartiteln. Men stormatchen omges av fulspel och en ung boxare dör i ringen. Det är en skoningslös värld där livsdrömmen lätt kan gå i kras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Patricia Berghult, 27, från Malmö tillhör världseliten i proffsboxning. Om hon varit kille, hade hon varit världskändis och ekonomiskt oberoende. Men hon är tjej och nästan okänd och jobbar halvtid på kontor för att kunna försörja sig.Patricias stormatch om WBC-bältetPatricias pappa Jocke har vigt sitt liv åt Patricias karriär. Han är hennes tränare och nu väntar de på att Patricia ska få gå sitt livs match: om WBC-bältet, den största och finaste titel en proffsboxare kan få. Matchen skulle ha arrangerats i Kanada sommaren 2021, men blir uppskjuten två gånger.Första gången på grund av covid, den andra gången efter att en ung mexikanska dör i ringen. Matcharrangören är samma promotor som skulle arrangerat Patricias match.Patricias andrecoach Kamran Kabinejad lyckas till slut få matchen till Sverige och för tredje gången på ett år ska Patricia toppa formen. I november 2021 går hon den tuffaste matchen hittills i sin karriär - och vinner.Dokumentärmakaren och ljuddesignern Catharina Jaunviksna följde Patricia under nästan ett år bakom kulisserna i den hårda verkligheten för kvinnliga proffsboxare. Så här har vi aldrig hört boxning i radio förr.Programmet sändes första gången i januari 2022.Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, produktionsbolaget RITE. Exekutiv producent: Lotta Malmstedt, Sveriges Radio

4 Aug 202351min

Skolvägrarna – Lång väg tillbaka | del 3

Skolvägrarna – Lång väg tillbaka | del 3

På bara några veckor förvandlas Isak från aktiv idrottskille till deprimerad och ensam. Han stänger in sig på sitt rum och vägrar gå till skolan. Vägen tillbaka kommer visa sig bli lång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ju mer jag var hemma, desto svårare blev det att gå tillbaka. Det blev bara värre och värre, säger Isak.På Isaks skola utanför Göteborg jobbar Sofia Eriksson som socialpedagog. En av hennes arbetsuppgifter är att hålla koll på de elever som inte kommer till skolan.– Jag har varit med på BUP-akuten och haft elever som stått på tågspåret. Jag hör barn varje dag som säger att det kommer gå åt skogen. Tyvärr tror jag att många tänker så idag.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.Förtydligande:Efter att det här programmet sändes har dokumentärredaktionen fått många reaktioner och det gläder oss. Men en formulering i just det här avsnittet har missuppfattas av flera lyssnare. Vi har därför valt att göra ett förtydligande så att det inte går att misstolka eller missförstå innehållet. Det handlar om den eventuella HVB-placeringen för huvudpersonen Isak. Efter att ha provat allt kommer familjen och socialtjänsten tillsammans överens om att det finns två alternativ för att lösa situationen. Antingen att ta Isaks dataspel eller att en vårdnadshavare bor tillfälligt med honom på ett HVB hem för att få hjälp med spelberoendet.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserie gjordes i Göteborg, december 2020.

28 Juli 202324min

Skolvägrarna – 9 år och hemmasittare| del 2

Skolvägrarna – 9 år och hemmasittare| del 2

Meimis vardagar är långtråkiga. Ibland går hon med mamma och fikar men oftast är hon bara hemma. Hon är 9 år och i skolan har Meimi inte varit på flera månader. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – De har testat väldigt mycket olika saker, men ingenting har riktigt funkat.För 9-åriga Meimi har skolan varit en kamp ända sedan dag ett. Under mer än ett års tid turades hennes föräldrar om att sitta med i klassrummet. Sedan bestämde de sig för att göra något radikalt: de slutade helt enkelt att gå dit.– Gör en skola som är bra, hur svårt kan det vara, säger Meimis pappa Micke.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.

28 Juli 202325min

Skolvägrarna – Hellre dö än gå till skolan | del 1

Skolvägrarna – Hellre dö än gå till skolan | del 1

Hela mellanstadiet kämpar sig Liam till skolan. Men i högstadiet orkar han inte längre. Han är 13 år och flyr in i spelvärlden. En dag kraschar allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag skrev ett sms till mina föräldrar och tackade för att de hade varit en bra familj. Sen gick jag runt i mitt rum och tänkte: ska jag hoppa nu? Hur ska jag göra? Ska jag hoppa med huvudet först? Det var tusentals tankar i huvudet.Liam växer upp i en skånsk småstad. Han är trygg, utåtriktad och tycker om att gå till skolan. Några år senare är han deprimerad och lider av ångest. Till skolan går han inte alls.– Varje morgon blev det som en stor vägg fylld med ångest som jag inte kunde ta mig förbi. Allting såg väldigt mörkt ut för mig.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.

28 Juli 202325min

Återkallad diagnos – Jag vill ha upprättelse | del 3

Återkallad diagnos – Jag vill ha upprättelse | del 3

I två decennier levde Helena med diagnoser som senare skulle visa sig inte stämma. Men när diagnoserna till slut tas bort, finns frågorna kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Varför fanns det ingen som räddade den här tjejen? Varför fanns det ingen som förstod henne? Varför lät folk den här tjejen må så dåligt?Helena blev mobbad i skolan och utsattes för sexuella kränkningar av en i skolpersonalen. När hon var 13 år fick hon diagnosen atypisk autism och placerades i särskolan. Tjugo år senare har hon stämt träff med kommunen där hon växte upp.– Jag vill fråga hur det kunde gå till så här. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits och det är ingen som ansvarar för det. Jag vill ha min upprättelse, säger Helena.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

21 Juli 202325min

Återkallad diagnos – Medicinen gav mig dödsångest | del 2

Återkallad diagnos – Medicinen gav mig dödsångest | del 2

Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

21 Juli 202325min

Återkallad diagnos – Tjugo stulna år | del 1

Återkallad diagnos – Tjugo stulna år | del 1

Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

21 Juli 202325min

Barnen i vårdnadstvisterna – Vi tvingades till förövaren | del 3

Barnen i vårdnadstvisterna – Vi tvingades till förövaren | del 3

När pappa slår mamma gömmer sig Olle och Malin i duschen. Barnen tvingas bo regelbundet hos pappa efter att föräldrarna separerat - trots att de inte vill. Malin lider idag av PTSD och ångest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utgångspunkten vid bedömningen i vårdnadstvister är att barn har rätt till och mår bäst av att ha kontakt med båda sina föräldrar. Men om det finns uppgifter om att en förälder är våldsam i hemmet hur ser det ut då? Många vuxna menar att barnen trots det mår bäst av att ha kontakt med båda föräldrarna men vad barnen vill och känner vet vi inte så mycket om. Det finns inga omfattande uppföljningsstudier av barn som levt i vårdnadstvister.Ett program av Moa Lichtenstein.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira BjörnfotDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2020.

14 Juli 202325min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
en-mork-historia
rattsfallen
aftonbladet-krim
p3-dokumentar
killradet
creepypodden-med-jack-werner
skaringer-nessvold
flashback-forever
nemo-moter-en-van
badfluence
p1-dokumentar
kod-katastrof
hor-har
svenska-fall
larm-vi-minns
rss-sanning-konsekvens
aftonbladet-daily
historiska-brott