Skarpskyttar i Sarajevo
P1 Dokumentär10 Jan 2012

Skarpskyttar i Sarajevo

Inne i staden nästlade sig krypskyttar in i höghusen för att på nära håll skjuta på civila. I fyra år balanserade Sarajevos överlevnad på en tunn tråd. Här följer vi tre unga s.k. antisnajpers öden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När kriget började i Bosnien och Hercegovina 1991 blev huvudstaden Sarajevo nästan omedelbart belägrad av serbiska armén. I denna unika skildring av danska producenten Stephen Schwartz från 1993 följer vi på nära håll tre unga Sarajevobors öden.

Pilen, som hon kallades av sina skyttekamrater, pluggade till journalist innan kriget bröt ut. Hon var med i Bosnien och Hercegovinas skyttelag. Tillsammans med två andra flickor hörde hon till den första generationen kvinnliga pistolskyttar i Sarajevo. De kallades ”Sarajevske pistoljacice”.

– Det är obegripligt för mig att någon skulle skjuta på folk, som bara går och sjunger på gatan, som är obeväpnade, unga och gamla, kvinnor och ganska små barn. Hur är en sådan människa beskaffad?
– Jag tror att det var då det började. Det var den gången jag beslöt mig, att det var värt att kämpa för den här staden. Att verkligen kämpa. Säger Pilen i dokumentären.

Knappt tjugo år gammal fick hon fatta ett livsavgörande beslut, att använda de kunskaper som hon hade införskaffat sig som elitidrottare och börja skjuta tillbaka på de skarpskyttar som fanns utströdda över staden. Hon blev en antisnajper.

I dokumentären följer vi även en annan ung man, också en antisnajper. Hans motivering är mer personlig. Hans armékompis omvandlades till en fiende över en natt och började skjuta på de obeväpnade Sarajevoborna.
– Jag har svurit, att döda honom, förklarar han i dokumentären.

En gång fick han syn på den förra vännens mor i sin kikare, när hon matade hunden. Han sköt henne inte denna gång.
– Jag ångrade mig efter. För att jag kom på att det är ju hon som måste ha uppfostrat de till att bli cetniker, hennes två söner. Det ju faktiskt hennes fel!

Stephen Schwarz kollega mötte flickan med täcknamnet "Pilen" i en skytteställning på sensommarwen 1992 några månader innan hon själv träffades. Hon studerade journalistik vid Sarajevos universitet. Syttet har hon tidigare praktiserat som elitidrottskvinna.

En dokuemntär av Stephen Schwarz.

Programmet vann Prix Italia 1993 i radiodokumentärklassen.

Avsnitt(1000)

Fighter – vägen till världsmästarbältet

Fighter – vägen till världsmästarbältet

Proffsboxaren Patricia Berghult ska slåss för världsmästartiteln. Men stormatchen omges av fulspel och en ung boxare dör i ringen. Det är en skoningslös värld där livsdrömmen lätt kan gå i kras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Patricia Berghult, 27, från Malmö tillhör världseliten i proffsboxning. Om hon varit kille, hade hon varit världskändis och ekonomiskt oberoende. Men hon är tjej och nästan okänd och jobbar halvtid på kontor för att kunna försörja sig.Patricias stormatch om WBC-bältetPatricias pappa Jocke har vigt sitt liv åt Patricias karriär. Han är hennes tränare och nu väntar de på att Patricia ska få gå sitt livs match: om WBC-bältet, den största och finaste titel en proffsboxare kan få. Matchen skulle ha arrangerats i Kanada sommaren 2021, men blir uppskjuten två gånger.Första gången på grund av covid, den andra gången efter att en ung mexikanska dör i ringen. Matcharrangören är samma promotor som skulle arrangerat Patricias match.Patricias andrecoach Kamran Kabinejad lyckas till slut få matchen till Sverige och för tredje gången på ett år ska Patricia toppa formen. I november 2021 går hon den tuffaste matchen hittills i sin karriär - och vinner.Dokumentärmakaren och ljuddesignern Catharina Jaunviksna följde Patricia under nästan ett år bakom kulisserna i den hårda verkligheten för kvinnliga proffsboxare. Så här har vi aldrig hört boxning i radio förr.Programmet sändes första gången i januari 2022.Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, produktionsbolaget RITE. Exekutiv producent: Lotta Malmstedt, Sveriges Radio

4 Aug 202351min

Skolvägrarna – Lång väg tillbaka | del 3

Skolvägrarna – Lång väg tillbaka | del 3

På bara några veckor förvandlas Isak från aktiv idrottskille till deprimerad och ensam. Han stänger in sig på sitt rum och vägrar gå till skolan. Vägen tillbaka kommer visa sig bli lång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Ju mer jag var hemma, desto svårare blev det att gå tillbaka. Det blev bara värre och värre, säger Isak.På Isaks skola utanför Göteborg jobbar Sofia Eriksson som socialpedagog. En av hennes arbetsuppgifter är att hålla koll på de elever som inte kommer till skolan.– Jag har varit med på BUP-akuten och haft elever som stått på tågspåret. Jag hör barn varje dag som säger att det kommer gå åt skogen. Tyvärr tror jag att många tänker så idag.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.Förtydligande:Efter att det här programmet sändes har dokumentärredaktionen fått många reaktioner och det gläder oss. Men en formulering i just det här avsnittet har missuppfattas av flera lyssnare. Vi har därför valt att göra ett förtydligande så att det inte går att misstolka eller missförstå innehållet. Det handlar om den eventuella HVB-placeringen för huvudpersonen Isak. Efter att ha provat allt kommer familjen och socialtjänsten tillsammans överens om att det finns två alternativ för att lösa situationen. Antingen att ta Isaks dataspel eller att en vårdnadshavare bor tillfälligt med honom på ett HVB hem för att få hjälp med spelberoendet.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserie gjordes i Göteborg, december 2020.

28 Juli 202324min

Skolvägrarna – 9 år och hemmasittare| del 2

Skolvägrarna – 9 år och hemmasittare| del 2

Meimis vardagar är långtråkiga. Ibland går hon med mamma och fikar men oftast är hon bara hemma. Hon är 9 år och i skolan har Meimi inte varit på flera månader. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – De har testat väldigt mycket olika saker, men ingenting har riktigt funkat.För 9-åriga Meimi har skolan varit en kamp ända sedan dag ett. Under mer än ett års tid turades hennes föräldrar om att sitta med i klassrummet. Sedan bestämde de sig för att göra något radikalt: de slutade helt enkelt att gå dit.– Gör en skola som är bra, hur svårt kan det vara, säger Meimis pappa Micke.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.

28 Juli 202325min

Skolvägrarna – Hellre dö än gå till skolan | del 1

Skolvägrarna – Hellre dö än gå till skolan | del 1

Hela mellanstadiet kämpar sig Liam till skolan. Men i högstadiet orkar han inte längre. Han är 13 år och flyr in i spelvärlden. En dag kraschar allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag skrev ett sms till mina föräldrar och tackade för att de hade varit en bra familj. Sen gick jag runt i mitt rum och tänkte: ska jag hoppa nu? Hur ska jag göra? Ska jag hoppa med huvudet först? Det var tusentals tankar i huvudet.Liam växer upp i en skånsk småstad. Han är trygg, utåtriktad och tycker om att gå till skolan. Några år senare är han deprimerad och lider av ångest. Till skolan går han inte alls.– Varje morgon blev det som en stor vägg fylld med ångest som jag inte kunde ta mig förbi. Allting såg väldigt mörkt ut för mig.I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.En programserie av Lovisa Haag.Producent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.

28 Juli 202325min

Återkallad diagnos – Jag vill ha upprättelse | del 3

Återkallad diagnos – Jag vill ha upprättelse | del 3

I två decennier levde Helena med diagnoser som senare skulle visa sig inte stämma. Men när diagnoserna till slut tas bort, finns frågorna kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Varför fanns det ingen som räddade den här tjejen? Varför fanns det ingen som förstod henne? Varför lät folk den här tjejen må så dåligt?Helena blev mobbad i skolan och utsattes för sexuella kränkningar av en i skolpersonalen. När hon var 13 år fick hon diagnosen atypisk autism och placerades i särskolan. Tjugo år senare har hon stämt träff med kommunen där hon växte upp.– Jag vill fråga hur det kunde gå till så här. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits och det är ingen som ansvarar för det. Jag vill ha min upprättelse, säger Helena.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

21 Juli 202325min

Återkallad diagnos – Medicinen gav mig dödsångest | del 2

Återkallad diagnos – Medicinen gav mig dödsångest | del 2

Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

21 Juli 202325min

Återkallad diagnos – Tjugo stulna år | del 1

Återkallad diagnos – Tjugo stulna år | del 1

Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.– De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33.Diagnosens baksidorI P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.Reporter: Hedvig NilssonProducent: Martin JönssonSlutmix: Bengt PetterssonDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2022.

21 Juli 202325min

Barnen i vårdnadstvisterna – Vi tvingades till förövaren | del 3

Barnen i vårdnadstvisterna – Vi tvingades till förövaren | del 3

När pappa slår mamma gömmer sig Olle och Malin i duschen. Barnen tvingas bo regelbundet hos pappa efter att föräldrarna separerat - trots att de inte vill. Malin lider idag av PTSD och ångest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utgångspunkten vid bedömningen i vårdnadstvister är att barn har rätt till och mår bäst av att ha kontakt med båda sina föräldrar. Men om det finns uppgifter om att en förälder är våldsam i hemmet hur ser det ut då? Många vuxna menar att barnen trots det mår bäst av att ha kontakt med båda föräldrarna men vad barnen vill och känner vet vi inte så mycket om. Det finns inga omfattande uppföljningsstudier av barn som levt i vårdnadstvister.Ett program av Moa Lichtenstein.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira BjörnfotDen här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2020.

14 Juli 202325min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
aftonbladet-krim
mardromsgasten
badfluence
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
killradet
rattsfallen
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
hor-har
vad-blir-det-for-mord
radiosporten-dokumentar
rss-brottsutredarna
p3-historia
aftonbladet-daily
rss-mer-an-bara-morsa