Att ta ett barn – del 1/2
P1 Dokumentär12 Juni 2015

Att ta ett barn – del 1/2

2012 fick 40-årige Tobias från Malmö veta att han har en son. Idag, tre år senare, kämpar han fortfarande för att få hem pojken som är tvångsomhändertagen i Bollnäs 80 mil bort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Barnet placerades i familjehem redan innan det stod klart vem pappan var, på grund av brister hos mamman.

Istället för att leta upp den andra biologiska föräldern, folkbokförde socialnämnden i Bollnäs barnet hos ett barnlöst par i 25-årsåldern. De fick veta att pojken sannolikt skulle växa upp hos dem.

Det var Tobias själv som fick bekräfta faderskapet genom ett dna-test. Då var sonen redan ett halvår gammal. När han tog kontakt med socialnämnden för att ta hand om sitt barn, fick han veta att pojken för tillfället inte kunde flytta hem. Hans hälsa skulle kunna skadas allvarligt, enligt socialnämnden, eftersom barnet är för tidigt fött och påstods vara extremt känsligt.

Tobias valde då att lita på myndigheten, men snart stod det klart att myndigheten istället bromsade en överflyttning.

Tobias har spelat in samtal och möten han haft med myndigheter, vilket han också varit öppen med. Journalisterna Katia Wagner och Milan Djelevic har följt honom under ett år. I programmet avslöjar Tobias ljud- och bildinspelningar hur socialnämnden bland annat använder sig av obestyrkta uppgifter för att bromsa överflyttningen till Tobias.

Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son. Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..."

Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU.

Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen.

I den står: ”Högsta Förvaltningsdomstolen finner – till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU”.

Hela domen hittar ni här: http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/Domstolar/regeringsratten/Avg%c3%b6randen/2015/Juni/6062-14.pdf


Milan Djelevic
är reporter på Ekot, Sveriges Radio och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har varit nominerad till Guldspaden, Ikaros och Röda Korsets journalistpris.

Katia Wagner är frilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har varit guldspadenominerad 3 gånger, och fått Wendelapriset för bästa socialreportage.

Producent: Håkan Engström.

Avsnitt(1000)

Del 4/5. Vipeholmsanstalten - Överläkaren och döden

Del 4/5. Vipeholmsanstalten - Överläkaren och döden

Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver "passiv eutanasi berättigad". Hur påverkade hans människosyn vården? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus - från grundandet 1935 fram till pensionen 1963. Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar.I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter. Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända "självbiografi" ger en ny bild av sjukhuschefen och de anhöriga ifrågasätter nu den vård som gavs på Vipeholmsanstalten, som också kallades ett sjukhus. Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

29 Okt 202048min

Del 3/5. Vipeholmsanstalten - Svårskött, obildbar och sinnesslö

Del 3/5. Vipeholmsanstalten - Svårskött, obildbar och sinnesslö

Inifrån anstalten skriver Olle brev och kräver att få komma hem. Först nu får de anhöriga ta del av hans nödrop. Varför skapades Vipeholm och hur såg vägen dit ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln "svårskött, obildbar och sinnesslö" förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna. I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från "Solskensbarnet" till "avdelningens mest svårskötta patient"? Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

29 Okt 202049min

Del 2/5. Vipeholmsanstalten - Kariesexperimentet och barnen

Del 2/5. Vipeholmsanstalten - Kariesexperimentet och barnen

Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt "extra farlig" kola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En enig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas. På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn. Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder. Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om Kariesexperimentet på Vipeholm? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

22 Okt 202050min

Del 1/5. Vipeholmsanstalten - Min farbrors hjärna

Del 1/5. Vipeholmsanstalten - Min farbrors hjärna

De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren på Vipeholm lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker reportern Randi Mossige-Norheim sin farbror på listan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten? Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt. Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima Shams. Producent: Magnus Arvidson. Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020. Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

22 Okt 202042min

P1 Dokumentär 2020-10-20 kl. 07.00

P1 Dokumentär 2020-10-20 kl. 07.00

Julia är 12 år när hon hamnar på låst ungdomshem. Hon lyssnar uppmärksamt på de äldres drogprat. Det första hon testar när hon kommer ut är tramadol. Sen faller hon snabbt ner i ett blandmissbruk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Okt 202032s

Kollektivet som gick i kras

Kollektivet som gick i kras

De drömde om ett kollektivt paradis 15 år senare möts medlemmarna i rättssalen. Som fiender. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En dag syns banderoller med protestbudskap på det stora gula huset. Den här historien om när en dröm krockar in i en hård verklighet. Och om hur det är att vara ideologisk i bostadskarriärens Stockholm. Det ekologiska kollektivhuset Gebers ligger bland ekarna nere vid en strand i södra Stockholm. På landet fast i stan. Det grundades i mitten av 90-talet, av en grupp miljöengagerade unga som ville ha ett gemensamt boende. I den här dokumentären får du möta kollektivisterna, och följa med till det som kunde ha blivit ett paradis. Reporter: Rasmus Malm Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Nima ShamsStockholm, 2020

16 Okt 202048min

Estonia - natten jag inte dog

Estonia - natten jag inte dog

Hon står på sidan av ett sjunkande skepp, mitt i natten. Snart ska hon, och kvinnan hon håller i handen, följa båten till botten. Då kommer en tio meter hög våg - och spolar dem ut i havet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ulla dog inte den där natten för 25 år sedan, när passagerarfärjan MS/Estonia förliste på Östersjön med 989 människor ombord. Hon dog inte, men det skulle ta tid innan hon började leva igen. Att vara en av endast fjorton överlevande kvinnor kändes länge mer som ett straff än en gåva. Skuld, sorg och förtvivlan blandades med en känsla av overklighet. Men där fanns också övertygelsen om att på andra sidan skräcken hade ett ljus väntat. I Annika Olssons dokumentär berättar Ulla, hennes syster, väninna och prästen som blev hennes terapeut om katastrofen och resan tillbaka till glädjen, lusten och acceptansen. Programmet gjordes 2019. Reporter: Annika OlssonProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Susanne Martinsson

11 Okt 202051min

Inspärrad på rättspsyk: Systemet

Inspärrad på rättspsyk: Systemet

Människor sitter inlåsta på kliniker år efter år trots att de kanske inte borde vara där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige dömer psykiskt sjuka personer för brott och dessa kan sen vårdas livet ut, oavsett hur allvarligt brottet var och oavsett hur psykiskt sjuka de är. Nästan överallt annars i världen anses en person som är tillräckligt psykiskt sjuk inte kunna ta ansvar för sina handlingar. Ingen vet hur många personer som sitter inlåsta på det här sättet i Sverige och trots att nästan hela professionen är överens om att vårt system måste ändras är det här inget någon politiker vill befatta sig med. Reporter: Lasse Edfast Producent: Ylva Lindgren September 2020, Stockholm.

2 Okt 202050min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
aftonbladet-krim
p3-dokumentar
rattsfallen
en-mork-historia
creepypodden-med-jack-werner
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
blenda-2
killradet
flashback-forever
badfluence
kod-katastrof
hor-har
vad-blir-det-for-mord
larm-vi-minns
rss-brottsutredarna
historiska-brott
rysarpodden