Hur smittsamma är barn?

Åskådareffekten kallas det när främlingar i grupp förblir passiva åskådare istället för att aktivt ingripa vid akuta nödsituationer. Varför reagerar vi som vi gör? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Media rapporterar återkommande om fall där människor i akuta nödsituationer inte får hjälp av okända förbipasserande. Den så kallade åskådareffekten är fortsatt föremål för forskning, men rädsla för att göra fel eller själv råka illa ut är definitivt delförklaringar till att många inte gör något. Risken att drabbas av åskådareffekten är extra stor hos redan utsatta grupper, konstaterar Per Carlson, professor i socialt arbete vid Södertörns högskola. I programmet medverkar också Erika Lunding som upplevt att bli attackerad utan att få hjälp och Sebastian som ingrep vid ett överfall på ett pendeltåg. I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola, Harold Takooshian, professor i psykologi Fordham University New York (citat från amerikanska TV-kanalen NJTV), Erika Lunding, från lyssnarnätverket, och "Sebastian" som ingrep vid överfall på pendeltåg Stockholm. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se Ljud & MusikOlof Sjöström

19 Sep 201919min

Imorgon fredag startar den största Arktisexpeditionen någonsin. Vi träffar två av de svenska forskarna som är uttagna till vad som kallas för ett internationellt "dream team" av polarforskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den tyska isbrytaren Polarstern lämnar hamnen i Tromsö imorgon fredag. Då bär det av mot Nordpolen för att frysa fast i ett isflak och driva med isen under ett års tid. Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, och Katarina Abrahamsson professor i marin kemi vid Göteborgs universitet, är med under första "benet" som det kallas, vilket innebär 3,5 månad av forskning på isbrytaren och isflaket. Pauline Snoeijs Leijonmalm blir först med att fiska kring Nordpolen. Fiskeprojektet är uppdragsforskning från EU för att komma fram till om det finns fisk och i så fall vilken eller vilka arter som finns på djupt vatten i Centralarktiska oceanen. Katarina Abrahamsson ska avslöja vad som händer i isen under vintermörkret. Kemiprojektet går ut på att undersöka om ozonnedbrytande ämnen bildas oftare nu när Arktis blir varmare, vilket i så fall kommer leda till mer skadlig UV-strålning i takt med klimatförändringens framfart. I programmet hörs: Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, och Katarina Abrahamsson, professor i marin kemi vid Göteborgs universitet. ProgramledareNiklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

19 Sep 201919min

För att komma fram till hur mycket växthusgaser som orsakas av ett livsmedel undersöker miljövetaren Emma Moberg livsmedelskedjan, från jord till butik. Hennes resultat kan omvandlas till enkla tips. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det allra största klimatavtrycket uppstår i jordbruket, bland annat genom metangas från djuren och lustgas från foderproduktionen. Det gör att växtbaserade produkter nästan alltid har mindre klimatpåverkan än kött och andra animaliska livsmedel. I programmet berättar miljövetaren hur stora skillnaderna är mellan olika livsmedel och vad som är mest effektiv när du vill minska matens klimatpåverkan. Hon förklarar även varför konsumtionsändringar inte är hela lösningen. I programmet hörs Emma Moberg, doktorand vid institutionen för energi och teknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. ProgramledareHenrike Wiemker ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

17 Sep 201919min

Nästa gång du biter i ett päron betänk att det är en frukt med en rik historia. Niklas Medin och de andra i Pomologiska sällskapets Päronkommitté gör nu en inventering av alla päronsorter i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Niklas Medin äter päron med vördnad och njutning. Men sortbestämningen handlar om mycket mer än bara smak. Med hjälp av päroninventerare på kontinenten och ibland också DNA-analys, spåras päronens ursprung. Ibland hittar de unika svenska sorter, som inte växer på andra håll i världen. Odla med P1:s Ulla de Verdier får följa med pomologen Niklas Medin på päroninventering, och också kika in i päronodlandets historia, med inlåsta päron, smörpäron och päronmani. Programledare: Ulla de Verdierulla.deverdier@sverigesradio.se

16 Sep 201919min

På fredag 20 september startar Mosaic - världens största Arktisexpedition någonsin, med 19 länder inblandade, fyra isbrytare och 600 forskare. Expeditionsledaren Markus Rex tas på pulsen inför avfärd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Isbrytaren Polarstern ska frysas fast i isen under ett års tid, för att hämta hem data från vinterhalvåret, vilket inte gjorts på ett så omfattande vis tidigare. Dagens klimatmodeller från Central-Arktis baseras endast på uppskattningar av hur väder och klimat ändras på vintern. Mätningar på plats har hittills varit för svåra att göra under det mörka och kalla vinterhalvåret. Vilka är de största utmaningarna? Och hur förbereder man sig för världens mest omfattande expedition? Vetandets värld följer med på kurs i isbjörnsskydd och pratar medforskarna om deras farhågor och förväntningar. I programmet hörs Markus Rex, expeditionsledare på Mosaic och professor vid University of Potsdam och atmosfärforskare vid Alfred Wegenerinstitutet, Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, Dirk Mengedoht, ansvarig för isbjörnskursen vid Alfred Wegnerinstitutet. ProgramledareNiklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se Ljud & MusikOlof Sjöström

15 Sep 201919min

Kanske aldrig förr har framtiden beskrivits och bråkats om så mycket som idag. Samtidigt beskrivs nuet av klimatforskare som ohållbart. En katastrof kan inträffa om inte den rätta omställningen görs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men frågan är vad som är den rätta omställningen. Och vem som ska bestämma över den. Vad är det för krafter som driver och bromsar framtiden? Och vad kommer krävas för att häva de hinder som finns inbyggda i systemet – om vi vill stävja klimathotet? I programmet intervjuas författarna till boken "Slaget om framtiden", ekonomihistorikern Jenny Andersson vid Max Planck Sciences Po Center i Frankrike, och Erik Westholm, geograf och professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se ProducentCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

12 Sep 201919min

Svampforskaren Sara Landvik jobbar med att leta upp svamp som innehåller enzymer med förmågan att göra såväl industrin som resten av samhället mer miljövänligt och hållbart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Enzymer är proteiner som har olika kemiska uppdrag i levande organismer. Att delta i nedbrytning av vissa ämnen till exempel. I svampvärlden är variationen av enzymer stor. En del som används i tvättmedel kan till exempel lösa upp fläckar på kläder, utan att skada tyget som andra kemikalier kunde ha gjort. Men trots att bland annat tvättmedelstillverkare redan använder sig av svampenzymer, finns det fortfarande mycket mer att upptäcka och förbättra när det gäller användningsområden, menar svampforskaren Sara Landvik. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

11 Sep 201919min

Svamp betraktades länge som något oätligt och farligt. Man brydde sig inte ens om att artbestämma de olika svamparna utan kallade kort och gott all svamp för "sopp". Men sedan kom svamppropagandan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med tanke på de enorma mängderna svamp som finns ute i skog och mark så inleddes ett mångårigt projekt för att få svensken att äta svamp. Men det stötte på motstånd. Dels var svampen inte särskilt energirik, och i och med att allmogen kroppsjobbade såg man inte svampen som ett alternativ som verkligen kunde mätta. Men det fanns också ett starkt motstånd mot svamp som handlade om smak, konsistens, och okunskapen om vilka svampar som är ätliga och inte. Det var inte förrän städerna fick en växande medelklassbefolkning som svampintresset verkligen tog fart. Och då handlade det inte så mycket om ätandet av svamp som hela företeelsen att ta sig ut i skogen och komma bort från vardagen. I programmet tar vi oss ut på skogstur med etnologen Ingvar Svanberg, forskare vid Uppsala universitets institut för Rysslands- och Eurasienstudier. ProgramledareBjörn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

10 Sep 201919min