Så ska världen rädda den livsviktiga mångfalden

Så ska världen rädda den livsviktiga mångfalden

Biologisk mångfald är en förutsättning för de livsuppehållande systemen på jorden. En ny rapport beskriver problemet och söker lösningar. Det handlar om också vår egen överlevnad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En miljon arter på jorden riskerar utrotning. Det är en av slutsatserna i en FN-rapport som släpps måndag den 6 maj, vid en konferens där delegater från 132 länder samlats för att enas om en lägesbeskrivning som ska ligga till grund för åtgärder.

Den biologiska mångfalden har nu fått det som klimatfrågan tidigare har haft: ett internationellt system för att göra forskningssammanställningar och enas många länder emellan om hur problemet ska beskrivas. Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) heter det.

Kunskapsunderlaget har tagits fram under en längre tid och den rapport som släpps på måndagen är en så kallad "Summary for Policymakers" - en sammanfattning som ska rikta sig till politiker och andra beslutsfattare. Mötet veckan före rapportsläppet har ägnats åt att enas om precis hur formuleringarna i rapporten ska låta.

– Frågan om biologisk mångfald är lika viktig för mänskligheten som klimatfrågan, säger Robert Watson, ordförande för mötet, till AFP. Den har betydelse inte bara för naturen utan också för ekonomiska frågor. Det sätt vi nu producerar mat och energi på underminerar de tjänster vi får från naturen, menar han, och fortsätter att stora förändringar behövs.

I Vetandets värld tittar vi närmare på vad rapporten säger, och diskuterar hur vägen framåt kan se ut. Medverkar gör Vetenskapsradions Sara Sällström direkt från Paris, tillsammans med Cecilia Lindblad som är forskningssekreterare på Naturvårdsverket och en av Sveriges representanter i IPBES. Vi hör också Thomas Hahn, miljöekonom vid Stockholm Resilience Center som arbetat med en regional del av rapporten, och Ola Jennersten, WWF Sveriges expert på biologisk mångfald.

Reporter: Sara Sällström
sara.sällstrom@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Avsnitt(1000)

Kiruna kan bli först i Europa med att skicka upp satelliter – men konkurrensen hårdnar

Kiruna kan bli först i Europa med att skicka upp satelliter – men konkurrensen hårdnar

På Esrange utanför Kiruna invigdes förra året en anläggning för att skicka upp satelliter i omloppsbana. Men första raketen dröjer ännu ett år. Ska Esrange bli först? Nu är det fler på banan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var stort pådrag när den nya anläggningen för satellituppskjutningar invigdes på Esrange i januari 2023. Här ska satelliter för allt från forskning och miljöövervakning till kommunikation och försvarsändamål skickas upp. Efterfrågan på satellituppskjutningar är stor – men det är också aktiviteten runt om i Europa för att få till uppskjutningsförmågan.Vi besöker den nya anläggningen tillsammans med Philip Påhlsson, strategichef vid Esrange som tillhör Swedish Space Corporation SSC.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

7 Apr 202419min

Så kan en tvilling i datorn hjälpa Arktis

Så kan en tvilling i datorn hjälpa Arktis

Arktis är enormt, komplext och till stora delar ännu okänt för oss. Men kanske kommer vi att bättre förstå och kunna förutse skeenden där med hjälp av digitala AI-tvillingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Digitala AI-tvillingar skapar virtuella kopior av verkliga miljöer och processer. De briljerar i att se mönster och hitta samband i annars oöverskådliga datamängder. AI-programmeraren Lauren Decker som skapar en digital tvilling för fiskevattnen utanför Alaska ser också möjligheterna att få med urbefolkningarnas traditionella kunskap in i de digitala tvillingarna – som är så komplexa och dynamiska att vi inte alltid förstår vilka processer som pågår, säger professorn i systemanalys Jelena Zdravkovic. Medverkar gör också statsvetaren Victor Galaz och geovetaren Laura Helene Rasmussen.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

2 Apr 202419min

Tidernas bästa aprilskämt – därför var det så bra

Tidernas bästa aprilskämt – därför var det så bra

Hur började traditionen med aprilskämt, hur har lurandet förändrats genom åren och varför är det så ofta modern teknologi som ligger till grund för dagens aprilskämt? Det hör vi i Vetenskapsradion På djupet, liksom vilket skämt som toppar listan över de bästa i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker arkivet på Nordiska Muséet och söker i tidningsläggen för en historik, och får ett antal exempel på aprilskämt genom tiderna. Vi hör om varför tidens moderniteter så ofta är en grundbult i skämten, och om hur framtiden för mediernas aprilskämtande kan se ut i tider av fake news och minskad tillit till media.Medverkande: Jonas Engman, etnolog och intendent, Nordiska Museet.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

1 Apr 202419min

Här är reven av betong som ska bli korallernas nya hem – på Västkusten

Här är reven av betong som ska bli korallernas nya hem – på Västkusten

Konstgjorda korallrev av betong tillverkas nu i Göteborg. De ska sänkas ner på havets botten och skapa en ny livsmiljö för den svenska ögonkorallen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ögonkoraller bildar korallrev som är en viktig livsmiljö för många andra arter i havet i kalla och djupa vatten. Men bottentrålning har förvandlat de livfulla livsmiljöerna till grus på den svenska västkusten. Så nu tillverkas konstgjorda rev av betong där ögonkorallernas larver ska kunna sätta sig och med tiden bilda nya korallrev.Marinbiologen Ann Larsson och hennes kollegor på Tjärnö marina laboratorium har jobbat flera år tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland för att förverkliga det här restaureringsprojektet för svenska korallrev.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

26 Mars 202419min

Tyngdlösa test över Kiruna – här går Gails uppfinning till väders

Tyngdlösa test över Kiruna – här går Gails uppfinning till väders

Från rymdbasen Esrange utanför Kiruna skickas experiment upp i raketer och får sex minuter i tyngdlöshet. Hit kommer forskare ända från Australien för att utföra experiment i tyngdlöshet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Raketen skjuter iväg 25 mil upp i luften – en bra bit ovanför gränsen till rymden – och dalar sedan sakta nedåt. Den är lastad med experiment: Bland annat mänskliga celler, en olje-och vattenblandning och ett nytt skydd mot kosmisk strålning. Under färden får de vara med om ungefär sex minuter i mikrogravitation, alltså praktiskt taget tyngdlöshet.Vi möter bland andra Gail Iles som rest hit från Australien för att skicka upp sitt experiment, och gymnasieeleverna Jonathan och Andres som fick sitt förslag utvalt av Astronomisk ungdom till att vara med ombord i raketen.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

24 Mars 202419min

Så gör en miljon tyskar sin egen el med balkongkraftverk

Så gör en miljon tyskar sin egen el med balkongkraftverk

Genom att själv ansluta små solcellsanläggningar direkt till ett vanligt vägguttag kan man i Tyskland numera bli sin egen elproducent. Så kallade balkongkraftverk har blivit enormt populära för att sänka elräkningen och stödja energiomställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Minst en miljon tyskar beräknas idag göra delar av sin egen el på det här sättet och balkongkraftverk säljs överallt i landet. Trots att det finns tekniska utmaningar och säkerhetsfrågor, har tyska solcellsentusiaster kämpat för att göra balkongkraftverk lagliga och säkra. Nu är också såväl regeringen som elsäkerhetsorganisationer positiva till balkongkraftverk och förespråkar att det borde bli ännu enklare än det redan är att installera dem. Trots deras framgång i Tyskland så är det en helt annan historia i Sverige, där balkongkraftverk belagts med säljförbud av ansvarig myndighet.Medverkande: Johannes Stolz, professor i förnybar energiteknik vid högskolan i Koblenz; Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola HTW; Mikael Carlson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket; Susanne Otto, balkongkraftverksägare i Hamburg; Volker Henkel, grundare av balkongkraftverkorganisationen SoliSolar; Alexander Tetzlaf, solcellsentusiast.Reporter: Marcus HanssonProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

17 Mars 202419min

Nappar det så smärtar det – detta vet vi om fiskens upplevelser

Nappar det så smärtar det – detta vet vi om fiskens upplevelser

Drar du upp en fisk med en krok genom fiskens mun, så gör det ont på fisken. Och tar du huvudet av fisken kan det ändå dröja länge tills den eller rättare sagt huvudet slutar leva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgons Jenny Berndtson Djurvall har mött zoofysiologen Albin Gräns. Han berättar också om putsarfiskarna som klarade testet som skulle visa om de förstod att det var dem själva de såg i en spegel. De klarade det så bra att studien tolkades som att det var fel på testet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seReporter: Jenny Berndtsson Djurvalljenny.berndtson@sverigesradio.seProducent: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

16 Mars 202419min

Lurad via luren – så kan vi stoppa de ökande telefonbedrägerierna

Lurad via luren – så kan vi stoppa de ökande telefonbedrägerierna

Många kräver att bankerna gör mer för att stoppa vishing. Men är det allt mer avancerade säkerhetssystem som är vägen framåt? Och vilket ansvar har telekombranschen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frivillig dubbelsignering med bank-id, frivillig fördröjning av transaktioner och dygnet-runt-öppna telefonbanker. Det är förslag på hur samhället snabbt och effektivt skulle kunna minska den snabba och stora ökningen av telefonbedrägerier.Både bankerna och telekombranschen har ansvar för det som sker, menar Jan Olsson på polisens IT-brottscentrum. På högskolan i Skövde föreslår forskaren Marcus Nohlberg CBMT, kontextbaserad mikroträning; en metod som skulle kunna vidareutvecklas för att i kritiska ögonblick påminna om risken att bli lurad.I programmet medverkar också Camilla Broberg från Telekområdgivarna och pensionärerna Maj-Lis, Karin, Erik och Claes.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

11 Mars 202419min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
paranormalt-med-caroline-giertz
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
sexet
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
det-morka-psyket
hacka-livet
medicinvetarna
rss-spraket
a-kursen
barnpsykologerna