Volontärer jobbar för en större förståelse av insekter

I början av november 1919, för precis hundra år sedan, rapporterade tidningarna om Einsteins allmänna relativitetsteori. Det var nu det stod klart att hans nya omvälvande teori om gravitationen stämde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetandets värld minns det stora genombrottet när den allmänna relativitetsteorin formulerades och fick sina belägg, genom klipp ur två tidigare program, ett från 2015 och ett från 2019. Hela programmen finner du länkar till nedan.

7 Nov 201919min

I slutet av 2018 passerade rymdsonden Voyager 2 solsystemets gräns. Nu kommer de första vetenskapliga resultaten från den passagen med information om hur rymden ser ut därborta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara rymdsonderna Voyager 1 och 2 som skickades upp 1977, har tagit sig förbi gränsen hittills. Det handlar om den gräns som kallas för heliopausen, där de laddade partiklarna från solen inte når längre. Anders Eriksson är forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala och berättar att de mätdata som kommit från voyager 2 kan bekräfta en hel del av de mätningar som gjordes av voyager ett några år tidigare. Han säger också att det går att se på solsystemet som en bubbla i den omgivande rymden. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

6 Nov 201919min

Etthundrafyra blödarsjuka svenskar smittades av HIV av sitt eget läkemedel under 80-talet. Ytterligare 400 fick hepatit. Idag pågår lovande försök med en behandling som kanske kan bota sjukdomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På 1950-talet var medellivslängden för en blödarsjuk under 20 år. Då hittade svenska forskare den första behandlingen mot sjukdomen och många av de drabbade kunde leva ett mer normalt liv. 25 år senare drabbades de av en av de största läkemedelskatastroferna i modern tid. Deras läkemedel som utvanns ur blod var smittat med virus. Idag, när många av de drabbade har avlidit så ser det ut som genterapi snart kan bli en bot mot sjukdomen. Anders Molander är en av dem som fick hepatit C, "Björn" drabbades av HIV. Margareta Blombäck upptäckte det första medlet mot hemofili på 50-talet och Margareta Holmström är överläkare och behandlar blödarsjuka på Karolinska sjukhuset i Stockholm. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

5 Nov 201919min

Det är stor skillnad på de bästa och värsta prognoserna för klimatet på flera hundra års sikt. Varför är det så svårt att räkna ut klimatkänsligheten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När FN:s klimatpanel, IPCC, sätter siffror på framtidens uppvärmning är intervallet stort – den beräknas till mellan 1,5 och 4,5 grader om vi fördubblar mängden koldioxid i atmosfären jämfört med tiden före industrialiseringen. Enskilda studier kan peka på både större och mindre temperaturökning. Vetandets värld reder ut vad siffrorna betyder, varför de kan variera så och om forskarna snart kan ge bättre besked. Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, Ralf Döscher, chef för Rossby center på SMHI, David Lindstedt, klimatforskare på SMHI, Frida Bender, docent och lektor på meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, Thorsten Mauritsen, lektor på meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet. Programledare: Malin Avenius Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

4 Nov 201919min

Bananerna hotas av en svampsjukdom och det kan slå hårt mot såväl enskilda människor som mot världshandeln. Men det finns forskare som tar sig an utmaningen att få fram en ny och bättre banansort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svampsjukdomen dödar bananplantorna hos den gula exportbananen som säljs över hela världen, bland annat i Sverige. Under 2019 har sjukdomen hittats i Latinamerika för första gången och den anses vara ett hot mot matsäkerheten i världen. I Australien försöker professor James Dale och hans kollegor vid Queenslands tekniska universitet nu att ändra i DNA:t på bananerna med den så kallade CRISPR-gentekniken. På så sätt hoppas de att den ska bli resistent mot sjukdomen. Men sådana bananer skulle inte vara tillåtna i EU idag. På forskaren Jean-Pierre Horrys labb i Frankrike arbetar man därför med mer traditionell växtförädling, även om bananen är svår att jobba med eftersom den i så hög grad är steril. Programledare Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

3 Nov 201919min

Drottning Kristina visade aldrig intresse för giftermål. Vissa har därför trott att hon var lesbisk. Men drottningen ska ha haft en het kärleksrelation med påvens kardinal, enligt nyfunna brev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drottning Kristina var kär i påvens kardinal Decio Azzolino. Det visar brev som funnits i ett av Vatikanens gigantiska arkiv, menar historieprofessorn Marie-Louise Rodén. Hon har hittat smäktande kärleksbetygelser från kardinalen till drottningen. Och efter 11 års sökande fann hon brevet där påven förbjuder kardinalen att besöka Kristina nattetid. I programmet medverkar Marie-Louise Rodén, professor i historia vid högskolan i Kristianstad. Musiken i programmet är hämtad ur Alessandro Stradellas opera "La Forza delle Stelle". Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

31 Okt 201919min

Vad är det som gör att USA:s rika, högteknologiska delstat Kalifornien inte kan hindra sina våldsamma bränder? Vad finns det för lösningar för att förhindra brand, som man i Kalifornien missar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet hörs: Anders Granström, skogsbrandsexpert vid SLU, och Stephen Pyne, skogsbrandshistoriker vid Arizona State University. Programmet är en direktsändning. ProgramledareGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

31 Okt 201919min

Kan man förbättra vattenkvalitén och öka biomångfalden i en sjö genom att bygga ett örike? I Nederländerna har man nyligen anlagt fem holmar som ska göra den konstgjorda sjön Markermeer frisk igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nederländerna är ett av världens tätast befolkade länder och bebyggelsen hotar naturen. En stor del av landets yta har skapats genom torrläggning av våtmarker och havsvikar som har förvandlats till högvärdig jordbruksmark. Markermeer skulle också bli ett torrlagt markområde, en så kallad polder, men istället beslöt man att försöka rädda sjön som höll på att kvävas. Föreningen Natuurmonumentens förslag om att anlägga en konstgjord ögrupp med sandstränder och sumpmarker i sjön godkändes av regeringen och bygget kom igång 2016. Förra året öppnades en av öarna för allmänheten. Nu har man en chans att besöka ett helt nytt naturområde som redan har koloniserats av pionjärväxter och sjöfåglar. Det återstår att se hur öarna påverkar den konstgjorda sjöns vattenkvalitet. I programmet hörs: Teo Wams, naturvårdschef Natuurmonumenten, Roel Posthoorn, Natuurmonumentens projektledare Marker Wadden, Ben Viveen, Ministeriet för vattenförvaltnings projektledare Marker Wadden, Harm van der Geest, ekolog och forskarassistent Amsterdams universitet. Programledare: Albert Ehrnrooth Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

29 Okt 201919min