Hur smittsamma är barn?

Dialog och öppenhet är helt nödvändigt, både för att nå försoning och ny kunskap. Det menar en av årets Nobelpristagare i kemi. Var inte rädd att visa dig okunnig, då lär du dig nya saker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. John Goodenough är en 97-åring som spelat en avgörande roll för de litiumjonbatterier som revolutionerat världen. Vetandet värld besöker Austin i Texas där Goodenough verkat de senaste 33 åren - och där hans arbete lagt grunden till en intensiv batteriforskning. Vad är hemligheten bakom upptäckten? Den unge John kämpar med dyslexi och han har beskrivit i flera intervjuer hur hans pappa hade svårt att hantera besvikelsen när sonen inte lyckades lära sig läsa. Istället söker han sig till naturen, som blir en tillflykt. Och som elvaåring får han en insikt under en av sina cykelturer som han menar påverkat hans livssyn och forskning. I programmet hörs: professor John Goodenough, Nobelpristagare i kemi, professor Arumugam Manthiram som leder Texas Materials Institute, Ryan och Sandy, två Austinbor, Nicholas Grundish, John Goodenoughs doktorand. ProgramledareAgnes Faxén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Dec 201919min

James Peebles får årets Nobelpris i fysik. Hans teorier om ljuset från Big bang har gett oss förståelse för universums beståndsdelar. Men bara en bråkdel av ingredienserna känner vi igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara 5 procent av universum består av sådan materia som vi förstår oss på. 26 procent är okänd mörk materia och 69 procent okänd mörk energi. När James Peebles började sin forskarbana var det i en värld där Big bang-teorin fortfarande diskuterades. Och det var just mikrovågsstrålning från ursmällen som kom att bli viktig för hans möjligheter att lägga det kosmiska pusslet. I ett ständigt växelspel mellan teori och observationer har dagens bild av universums sammansättning vuxit fram. Nu har nya generationers forskare gett sig i kast med att ta reda på vad mörk materia och mörk energi egentligen är. I programmet hörs James Peebles, årets Nobelpristagare i fysik, Ariel Goobar, professor i observationell partikelfysik vid Stockholms universitet. Programledare Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se ReporterLena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

4 Dec 201919min

På 1970-talet reducerade Hans Erik Nilsson torktiden för en nylackad bil med 90 procent. Nu vill han ge framtidens svenska uppfinnare samma förutsättningar som han själv hade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska Sverige fortsätta vara ett innovativt land? Det funderar den 81-årige uppfinnaren Hans Erik Nilsson mycket på. Han är bekymrad över de dåliga förutsättningarna för fristående uppfinnare i Sverige. Nu hoppas han på att kunna skapa ett system där uppfinnare kan få låna pengar på rimliga villkor - utan att vara i händerna på konsulter. De nuvarande svenska stödformerna för uppfinningar ger inte full frihet, vilket behövs om vi ska få fram avgörande, disruptiva, innovationer, även i framtiden, hävdar Hans Erik Nilsson. Vetandets värld möter honom när han leder en grupp svenska uppfinnare som besöker den internationella uppfinnarmässa IENA, som ordnas varje höst i Nürnberg i Tyskland. I programmet hörs: Hans Erik Nilsson, uppfinnare, Åsa Magnusson, uppfinnare, Matthias Schäfer, forskare Konrad Adenauer-Stiftung, Shanghai. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

2 Dec 201919min

Nobelpriset i medicin i år förväntas kunna hjälpa några av dom många med nedsatt njurfunktion. Proteinet som upptäckts är som en superhjälte som rättar till syrenivåerna i alla kroppens celler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nobelpristagaren och njurläkaren Sir Peter Ratcliffe i Oxford linkar omkring på labbet efter en halvmara. I Borås hoppas 39-årige David Check att nobelprisupptäckten ska kunna underlätta hans liv. Istället för en spruta kanske hans blodbrist kan hanteras med en tablett. Men gästprofessorn Volker Hans Haase menar att behandlingen måste övervakas noggrant om den godkänns i EU, eftersom tabletterna påverkar alla kroppens celler. Det unika med proteinet HIF som årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har upptäckt är just hur proteinet kontrollerar och justerar cellernas tillgång till syre. Därmed påverkas också blodbildningen och näringen som behövs för att cellerna i kroppen inte ska dö. I programmet hörs: Sir Peter Ratcliffe, Nobelpristagare vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, David Check, njursvikt med AHUS i Borås, Jessica Kindrich, doktorand vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, Ya-Min Tianm, forskare vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, Peter Barany, docent och överläkare vid njurmedicin universitetssjukhuset i Huddinge, Volker Hans Haase, professor i njurmedicin i Nashville och gästprofessorn på institutionen för cellbiologi vid Uppsala universitet. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

1 Dec 201919min

En hisnande resa i rymden - det är vad Barnradions Julkalender 2019, Biggest Bang, handlar om. Den väcker en mängd frågor som vi söker vetenskapliga svar på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan man resa i rymden i en Fiat? Vad händer om man sugs in i ett svart hål? Och hur tar man sig till universums slut? Sådana frågor väcks av Barnradions Julkalender i Sveriges Radio, Biggest Bang, skriven av Martin Olczak. Och i kalendern får de fantasifulla svar. Vi tar oss an frågorna ur ett vetenskapligt perspektiv tillsammans med Susanne Aalto, professor i radioastronomi vid Chalmers i Göteborg, och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

29 Nov 201919min

Årets ekonomipristagare är gifta, har barn ihop, och skiljer sällan mellan jobb och fritid. Enda gången de inte får prata forskning är vid matbordet då sätter fem- och sjuåringen stopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Esther Duflo och Abhijit Banerjee har förändrat livet för många fattiga genom sin forskning, som går ut på att göra stora studier i verkliga livet, för att se vad som verkligen hjälper när det handlar om skolresultat, jordbruk, vaccinationer och affärsutveckling i fattiga länder. I programmet hörs: Esther Duflo, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019, Abhijit Banerjee, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019. ProgramledareLena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Nov 201919min

Risken är större att cancertumörer kan gömma sig i täta bröst och inte upptäckas vid röntgenundersökningar. Men inom ett år kan en bättre och billigare teknik vara på väg ut på kliniska tester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Var tredje bröstcancertumör missas vid mammografiscreening. I den gruppen har de flesta täta bröst. Med tanke på att cirka 40% av alla kvinnor har täta bröst - mycket körtelvävnad och bindväv i brösten - så utvecklas nu en undersökningsmetod som bygger på annan teknik än röntgen. Mikrovågstekniken har potential att radera ut skillnaderna i chansen till rätt diagnos, oavsett täta bröst eller inte, säger Andreas Fhager, forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Tillsammans med forskaren Paul Meaney från Dartmouth College i USA utvecklar han mikrovågstekniken för mammografi – parallellt i USA och i Sverige. I programmet hörs: Hana Dusén, 65-årig kvinna apropå mikrovågsmammografi, Andreas Fhager, docent biomedicinsk elektromagnetik Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Ann Zander, röntgensjuksköterska mammografienheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Paul Meaney, professor Dartmouth College USA, Margareta, 69-årig kvinna apropå mikrovågsmammografi. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

27 Nov 201919min

Möten på våra arbetsplatser har som viktig uppgift att hålla ihop organisationen och göra den tydlig. Men blir det för mycket möten? I Vetandets värld träffar vi mötesforskaren Patrik Hall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Patrik Hall är statsvetare vid Universitetet i Malmö och har tillsammans med sociologerna Vesa Leppänen och Malin Åkerström vid Lunds Universitet kommit ut med Mötesboken: tolkningar av arbetslivets sammanträden och rosévinsmingel. Forskarna har samlat kunskap om den svenska möteskulturen och funnit att en del av oss sitter i möten 50-75 procent eller ännu mer av sin ordinarie arbetstid, och att en del bokar in fejkade möten i sin kalender för att få tid att arbeta ostört. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

26 Nov 201919min