Hur smittsamma är barn?

Hur smittsamma är barn?

Inför skolstarten finns en oro över att när många barn och unga samlas igen så ska det leda till nya utbrott av coronavirus. Men vad säger den senaste forskningen om hur smittsamma barn är?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns idag inga studier som levererar otvetydiga bevis om hur smittsamma barn och ungdomar är. Men frågan är viktig nu när skolor öppnar upp eller börjar igen under hösten. Vad forskningen tydligt visar är att barn smittas och blir sjuka i covid-19.

Att barn kan ge smittan vidare är också klart. Men i vilken grad de gör det är svårt att ge ett tydligt svar på. Ett fåtal studier visar att barn kan ha lika mycket virus i sig som vuxna.

Men hur fynden ska tolkas är omtvistat. Folkhälsomyndigheten har bilden klar för sig. De menar att barnen inte är drivande i pandemin.

Referenser:

Children are unlikely to be the main drivers of the COVID‐19 pandemic – A systematic review

Paediatric COVID‐19 admissions in a region with open schools during the two first months of the pandemic

An analysis of SARS-CoV-2 viral load by patient age

Vorläufige Ergebnisse der Eltern-Kind COVID-19-Studie in Baden-Württemberg

Immunisierungs­grad geringer als erwartet – Schulen haben sich nicht zu Hotspots entwickelt

Association Between Statewide School Closure and COVID-19 Incidence and Mortality in the US

Inferring change points in the spread of COVID-19 reveals the effectiveness of interventions

Contact Tracing during Coronavirus Disease Outbreak, South Korea, 2020

Age-Related Differences in Nasopharyngeal Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 (SARS-CoV-2) Levels in Patients With Mild to Moderate Coronavirus Disease 2019 (COVID-19)

The effectiveness of eight nonpharmaceutical interventions against COVID-19 in 41 countries

Programledare
Marcus Hansson
vet@sverigesradio.se

Producent
Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Avsnitt(1000)

Så minskar du matens klimatavtryck

Så minskar du matens klimatavtryck

För att komma fram till hur mycket växthusgaser som orsakas av ett livsmedel undersöker miljövetaren Emma Moberg livsmedelskedjan, från jord till butik. Hennes resultat kan omvandlas till enkla tips. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det allra största klimatavtrycket uppstår i jordbruket, bland annat genom metangas från djuren och lustgas från foderproduktionen. Det gör att växtbaserade produkter nästan alltid har mindre klimatpåverkan än kött och andra animaliska livsmedel. I programmet berättar miljövetaren hur stora skillnaderna är mellan olika livsmedel och vad som är mest effektiv när du vill minska matens klimatpåverkan. Hon förklarar även varför konsumtionsändringar inte är hela lösningen. I programmet hörs Emma Moberg, doktorand vid institutionen för energi och teknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. ProgramledareHenrike Wiemker ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

17 Sep 201919min

Nu kartläggs Sveriges alla päronsorter

Nu kartläggs Sveriges alla päronsorter

Nästa gång du biter i ett päron betänk att det är en frukt med en rik historia. Niklas Medin och de andra i Pomologiska sällskapets Päronkommitté gör nu en inventering av alla päronsorter i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Niklas Medin äter päron med vördnad och njutning. Men sortbestämningen handlar om mycket mer än bara smak. Med hjälp av päroninventerare på kontinenten och ibland också DNA-analys, spåras päronens ursprung. Ibland hittar de unika svenska sorter, som inte växer på andra håll i världen. Odla med P1:s Ulla de Verdier får följa med pomologen Niklas Medin på päroninventering, och också kika in i päronodlandets historia, med inlåsta päron, smörpäron och päronmani. Programledare: Ulla de Verdierulla.deverdier@sverigesradio.se

16 Sep 201919min

Han leder världens största Arktisexpedition

Han leder världens största Arktisexpedition

På fredag 20 september startar Mosaic - världens största Arktisexpedition någonsin, med 19 länder inblandade, fyra isbrytare och 600 forskare. Expeditionsledaren Markus Rex tas på pulsen inför avfärd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Isbrytaren Polarstern ska frysas fast i isen under ett års tid, för att hämta hem data från vinterhalvåret, vilket inte gjorts på ett så omfattande vis tidigare. Dagens klimatmodeller från Central-Arktis baseras endast på uppskattningar av hur väder och klimat ändras på vintern. Mätningar på plats har hittills varit för svåra att göra under det mörka och kalla vinterhalvåret. Vilka är de största utmaningarna? Och hur förbereder man sig för världens mest omfattande expedition? Vetandets värld följer med på kurs i isbjörnsskydd och pratar medforskarna om deras farhågor och förväntningar. I programmet hörs Markus Rex, expeditionsledare på Mosaic och professor vid University of Potsdam och atmosfärforskare vid Alfred Wegenerinstitutet, Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, Dirk Mengedoht, ansvarig för isbjörnskursen vid Alfred Wegnerinstitutet. ProgramledareNiklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se Ljud & MusikOlof Sjöström

15 Sep 201919min

Kampen i nutid avgör framtiden

Kampen i nutid avgör framtiden

Kanske aldrig förr har framtiden beskrivits och bråkats om så mycket som idag. Samtidigt beskrivs nuet av klimatforskare som ohållbart. En katastrof kan inträffa om inte den rätta omställningen görs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men frågan är vad som är den rätta omställningen. Och vem som ska bestämma över den. Vad är det för krafter som driver och bromsar framtiden? Och vad kommer krävas för att häva de hinder som finns inbyggda i systemet – om vi vill stävja klimathotet? I programmet intervjuas författarna till boken "Slaget om framtiden", ekonomihistorikern Jenny Andersson vid Max Planck Sciences Po Center i Frankrike, och Erik Westholm, geograf och professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se ProducentCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

12 Sep 201919min

Svamparnas egen teknologi kan hjälpa miljön

Svamparnas egen teknologi kan hjälpa miljön

Svampforskaren Sara Landvik jobbar med att leta upp svamp som innehåller enzymer med förmågan att göra såväl industrin som resten av samhället mer miljövänligt och hållbart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Enzymer är proteiner som har olika kemiska uppdrag i levande organismer. Att delta i nedbrytning av vissa ämnen till exempel. I svampvärlden är variationen av enzymer stor. En del som används i tvättmedel kan till exempel lösa upp fläckar på kläder, utan att skada tyget som andra kemikalier kunde ha gjort. Men trots att bland annat tvättmedelstillverkare redan använder sig av svampenzymer, finns det fortfarande mycket mer att upptäcka och förbättra när det gäller användningsområden, menar svampforskaren Sara Landvik. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

11 Sep 201919min

Så gick svensken från svamphatare till svampälskare

Så gick svensken från svamphatare till svampälskare

Svamp betraktades länge som något oätligt och farligt. Man brydde sig inte ens om att artbestämma de olika svamparna utan kallade kort och gott all svamp för "sopp". Men sedan kom svamppropagandan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med tanke på de enorma mängderna svamp som finns ute i skog och mark så inleddes ett mångårigt projekt för att få svensken att äta svamp. Men det stötte på motstånd. Dels var svampen inte särskilt energirik, och i och med att allmogen kroppsjobbade såg man inte svampen som ett alternativ som verkligen kunde mätta. Men det fanns också ett starkt motstånd mot svamp som handlade om smak, konsistens, och okunskapen om vilka svampar som är ätliga och inte. Det var inte förrän städerna fick en växande medelklassbefolkning som svampintresset verkligen tog fart. Och då handlade det inte så mycket om ätandet av svamp som hela företeelsen att ta sig ut i skogen och komma bort från vardagen. I programmet tar vi oss ut på skogstur med etnologen Ingvar Svanberg, forskare vid Uppsala universitets institut för Rysslands- och Eurasienstudier. ProgramledareBjörn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

10 Sep 201919min

Våtmarken är spindlarnas rike

Våtmarken är spindlarnas rike

Följ med på spindeljakt med två forskare från Stockholms universitet som vill ta reda på vad anlagda våtmarker betyder för mångfalden av spindlar. Vargspindeln är en av de arter som de springer på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter Hambäck är professor i ekologi på Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Tillsammans med doktoranden David Åhlén vill han ta reda på hur viktiga anlagda våtmarker är för spindlar, som i sin tur är en viktig del av ekosystemet. En orsak till deras intresse är att våtmarker hittills har varit relativt lite undersökta av forskare när det gäller biologisk mångfald, om man jämför med till exempel ängsmarker. Frågan är också om de anlagda miljöerna kan ha samma naturvärde som de ursprungliga våtmarkerna. För att ta reda på det åker de runt till olika våtmarker och försöker fånga alla möjliga olika spindlar. I programmet hörs: Peter Hambäck, professor i ekologi på Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, David Åhlén, doktorand på institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

10 Sep 201919min

Programmering på schemat – bortkastad tid eller nödvändig allmänbildning?

Programmering på schemat – bortkastad tid eller nödvändig allmänbildning?

Nu ska skolan lära ut programmering. Syftet i läroplanen är att eleverna ska förstå det digitala samhället. Men är lektioner i just programmering det eleverna då behöver lära sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eleverna ska bli digitalt kompetenta och då ingår att förstå hur kod är uppbyggt. Men kan vi förstå det digitala samhället genom att lära oss programmera? Forskarnas åsikter går isär. Karin Stolpe vid Linköpings universitet menar att det saknas belägg för att programmering kan göra att eleverna förstår hur datorsystem påverkar vardagen. Jan Gulliksen vid KTH anser att programmering skulle ingå i alla ämnen och Patrik Lilja Skånberg vid högskolan i Halmstad tycker att undervisningen präglas av gammaldags teknikoptimism. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

8 Sep 201919min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
paranormalt-med-caroline-giertz
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
rss-vetenskapspodden
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
sexet
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion-2
det-morka-psyket
medicinvetarna
a-kursen
hacka-livet
rss-spraket
rss-personlighetspodden