Så fick hon korn på Vintergatans svarta hål

Så fick hon korn på Vintergatans svarta hål

Andrea Ghez hade en idé för hur hon kunde bevisa existensen av ett svart hål i Vintergatans mitt. Hon fick nej från observatoriet. Nu Nobelprisas hon för sin upptäckt. Men vad är det hon har hittat?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Andrea Gehz hade föreslagit att man skulle undersöka om det i Vintergatans centrum fanns någonting med supermycket massa på ett så litet område att det enda som kunde vara så massivt var ett svart hål. Eftersom det inte går att se ett svart hål så skulle hon mäta hur snabbt stjärnorna i närheten färdades runt det.

Problemet var inte att hon hade en vansinnig teori om att det kanske fanns ett svart hål i vår galax, det var det många som trodde här vid mitten av 90-talet. Inte heller var de tänkta bevisen i form av stjärnors flykt något problematiskt. Om hon kunde säga hur snabbt stjärnorna i mitten cirkulerade så skulle de flesta gå med på att det är ett bra sätt att få syn på ett potentiellt svart hål.

Men ingen trodde att hon skulle kunna säga hur snabbt stjärnorna rörde sig. Att ens få syn på de här stjärnorna hade hittills varit omöjligt. Teleskopen var inte tillräckligt skarpa och dessutom gjorde jordens atmosfär alla bilder suddiga.

Andrea Ghez nöjde sig vare sig med ett nej eller med suddiga bilder och lyckades med något som ingen annan lyckats med.

I programmet hörs Andrea Ghez, professor i fysik och astronomi vid UCLA, och Susanne Aalto, professor i radioastronomi och avdelningschef för avdelningen Astronomi och plasmafysik vid Chalmers.

Reporter
Lasse Edfast

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Avsnitt(1000)

Alternativa fakta – känslan vinner över sanningen

Alternativa fakta – känslan vinner över sanningen

Den goda berättelsen förför. Så pass att vi fortsätter att rösta för en politiker även om vi förstått att hon farit med osanning. Att vi får reda på rätt fakta och tror på den, tycks inte spela roll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I nyhetsrapporteringen blir det allt vanligare med journalister som nagelfar det politikerna säger. Så kallad faktagranskning, där man redovisar lögner, halvsanningar och överdrifter. Men det här har visat sig ha väldigt lite inverkan på hur vi röstar. Även om vi fått veta att vår kandidat farit med osanning, och vi fått höra och förstått hur det egentligen ligger till, så fortsätter vi att stödja den kandidaten. Det menar forskare som undersökt väljare i det franska presidentvalet 2017. Samspelet mellan så kallade alternativa fakta och framväxten av sociala medier har gett populistiska partier en rejäl skjuts. Vetandets värld fördjupar sig i sambanden. I programmet medverkar Ekaterina Zhuravskaya, professor i nationalekonomi vid Paris School of Economics, och Anders Sundell, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. ProgramledareStefan Nordbergstefan.nordberg@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Nov 201919min

Del 4/4. Barnen som inte lär sig svenska – Ministern svarar

Del 4/4. Barnen som inte lär sig svenska – Ministern svarar

Vad vill utbildningsminister Anna Ekström göra för skolbarnen som inte lär sig tillräcklig svenska? Vi möter henne i en diskussion med forskaren i interkulturell pedagogik Laid Bouakaz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tre program den här veckan har Vetandets värld beskrivit hur det finns barn i skola och förskola som inte får tillfälle att lära sig tillräcklig svenska. Ofta går de på skolor där nästan ingen har svenska som modersmål. Det i sin tur hänger ihop med både boendesegregationen och det fria skolvalet. Alla tycks ense om att det vore bra om eleverna blandades mer på skolorna. Men det finns också andra åtgärder att ta till. Vi hör om transspråkande som undervisningsmetod, om krav på bättre kunskap hos lärarna om flerspråkig utveckling, och om mentorsprogram där elever i segregerade områden får möta en annan verklighet och mer av svenska språket. I programmet hörs: Anna Ekström, Utbildningsminister (s), Laid Bouakaz, forskare i interkulturell pedagogik vid Malmö Universitet. ProgramledareCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

13 Nov 201919min

Del 1/4. Barnen som inte lär sig svenska – Förskolan (R)

Del 1/4. Barnen som inte lär sig svenska – Förskolan (R)

På vissa förskolor talas så lite svenska att forskare varnar för att barn med annat modersmål inte får möjlighet att lära sig tillräcklig svenska för att klara skolan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En del barn i förskolan får inte möjlighet att lära sig tillräcklig svenska för att klara skolan, visar forskning. De svensktalande barnen har blivit för få för att barn med annat modersmål få möjlighet att lära sig fungerande svenska. Både förskollärare och forskare är oroliga för att det ska leda till att barnen aldrig får en chans att komma in i samhället. Men ingen har kartlagt hur stort problemet är. I programmet medverkar Tunde Puskas, lektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet och Polly Björk-Willén, biträdande professor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Programmet är en repris från den 7 maj 2018. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

12 Nov 201919min

Del 3/4. Barnen som inte lär sig svenska - Alvesta vände trenden

Del 3/4. Barnen som inte lär sig svenska - Alvesta vände trenden

Grönkullaskolan i Alvesta var en typisk problemskola. En minoritet av eleverna hade godkända betyg och det var mycket bråk. Då tog skolan hjälp av forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I varje klass fanns analfabeter och eleverna bråkade för att de inte förstod varför de skulle vara i skolan. På Grönkullaskolan vände utvecklingen när forskare från Linnéuniversitet införde så kallat transspråkande – och alla elever lärde sig läsa och skriva. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

11 Nov 201919min

Del 2/4. Barnen som inte lär sig svenska

Del 2/4. Barnen som inte lär sig svenska

Varför kan inte elever födda i Sverige tillräcklig svenska för att klara skolan? Vi hör om skolbarn som har ett språk på 3-4-åringsnivå. De hamnar i ett underläge från början, säger en lärare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska det gå för barnen som växer upp i så segregerade miljöer att de nästan aldrig kommer i kontakt med svenska språket?Vi möter lärare och forskare som oroas över att eleverna kan väldigt lite svenska trots att de är andra och ibland tredje generationen i Sverige. Det här programmet inleder en programserie om barnen som inte lär sig svenska. Vi har mött elever, lärare och forskare som beskriver hur svårt det kan vara även för barn som är födda i Sverige, att tillägna sig en svenska i skolan som kommer att fungera väl i skola och arbetsliv, när de växer upp i segregerade miljöer och knappt har några skolkamrater alls med svenska som modersmål. De hamnar i underläge från början, beskriver en forskare. På måndagen berättar elever, lärare och forskare om problemet. På tisdagen besöker vi en skola i Alvesta, som tagit hjälp av en forskare för att bryta sin negativa trend. I Vetandets värld på torsdag diskuterar vi med skolminister Anna Ekström och forskaren i interkulturell pedagogik Laid Bouakaz, varför elever kan ha svårt att lära sig svenska och vad som kan göras åt det. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

10 Nov 201919min

När Einsteins gravitation toppade nyheterna

När Einsteins gravitation toppade nyheterna

I början av november 1919, för precis hundra år sedan, rapporterade tidningarna om Einsteins allmänna relativitetsteori. Det var nu det stod klart att hans nya omvälvande teori om gravitationen stämde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetandets värld minns det stora genombrottet när den allmänna relativitetsteorin formulerades och fick sina belägg, genom klipp ur två tidigare program, ett från 2015 och ett från 2019. Hela programmen finner du länkar till nedan.

7 Nov 201919min

Voyager 2 visar oss solsystemets gräns

Voyager 2 visar oss solsystemets gräns

I slutet av 2018 passerade rymdsonden Voyager 2 solsystemets gräns. Nu kommer de första vetenskapliga resultaten från den passagen med information om hur rymden ser ut därborta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara rymdsonderna Voyager 1 och 2 som skickades upp 1977, har tagit sig förbi gränsen hittills. Det handlar om den gräns som kallas för heliopausen, där de laddade partiklarna från solen inte når längre. Anders Eriksson är forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala och berättar att de mätdata som kommit från voyager 2 kan bekräfta en hel del av de mätningar som gjordes av voyager ett några år tidigare. Han säger också att det går att se på solsystemet som en bubbla i den omgivande rymden. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

6 Nov 201919min

Blödarsjuka – från läkemedelskatastrof till möjlig bot

Blödarsjuka – från läkemedelskatastrof till möjlig bot

Etthundrafyra blödarsjuka svenskar smittades av HIV av sitt eget läkemedel under 80-talet. Ytterligare 400 fick hepatit. Idag pågår lovande försök med en behandling som kanske kan bota sjukdomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På 1950-talet var medellivslängden för en blödarsjuk under 20 år. Då hittade svenska forskare den första behandlingen mot sjukdomen och många av de drabbade kunde leva ett mer normalt liv. 25 år senare drabbades de av en av de största läkemedelskatastroferna i modern tid. Deras läkemedel som utvanns ur blod var smittat med virus. Idag, när många av de drabbade har avlidit så ser det ut som genterapi snart kan bli en bot mot sjukdomen. Anders Molander är en av dem som fick hepatit C, "Björn" drabbades av HIV. Margareta Blombäck upptäckte det första medlet mot hemofili på 50-talet och Margareta Holmström är överläkare och behandlar blödarsjuka på Karolinska sjukhuset i Stockholm. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

5 Nov 201919min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-vetenskapligt-talat
dumforklarat
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
sexet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
hacka-livet
a-kursen
vetenskapsradion
rss-arkeologi-historia
bildningspodden