Piratdrottningen – hon vill öppna tillgången till vetenskap
Vetenskapsradion18 Juni 2021

Piratdrottningen – hon vill öppna tillgången till vetenskap

I Indien pågår en rättegång mot Sci-Hub, en databas som erbjuder fri åtkomst till tiotals miljoner vetenskapliga tidskrifter. I USA är FBI ute efter databasens skapare, Alexandra Elbakyan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samtidigt pågår i Sverige och i hela forskarvärlden en diskussion om Open Access, och om hur vi kommer att läsa vetenskapliga artiklar i framtiden.

Att få en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift med hög status, som Nature eller Science, kan lägga grunden för en hel forskarkarriär. Men samma system av vetenskapliga tidskrifter kostar samtidigt tiotals miljarder varje år och anses av många inte tillföra speciellt mycket till vetenskapen - förutom just status och attraktiva bylines.

En som tog saken i egna händer är Alexandra Elbakyan, forskare och programmerare från Kazakstan. Hon skapade Sci-Hub, en databas som olagligt erbjuder fri nerladdning av över 80 miljoner vetenskapliga artiklar. Själv säger hon att hon är en del av en vetenskaplig revolution som handlar om att göra vetenskapliga resultat tillgängliga för alla, inte bara de som kan betala dyra prenumerationer. Nu utreds hon av amerikanska FBI och är samtidigt mitt uppe i en rättegång i indisk domstol.

Även i Sverige är fri tillgång till vetenskaplig litteratur aktuell. En grupp från Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, håller på att ta fram en strategi för publiceringar där både sänkta kostnader och Open Access är viktiga bitar. Förra gången när det var förhandlingar med det största förlaget, Elsefir, slutade det med att prenumerationerna för Sveriges universitet och högskolor sades upp och samma sak kan hända igen.

Medverkande: Alexandra Elbakyan, grundare av Sci-Hub, Wilhelm Widmark, överbibliotekarie vid Stockholms Universitetsbibliotek, Gustaf Nelhans, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, Björn Brembs, professor i neurogenetik vid universitetet i Regensburg i Tyskland.

Reporter
Lasse Edfast
lasse@edfast.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Avsnitt(1000)

Vilka får årets Nobelpriser? Hör Vetenskapsradions bästa tips!

Vilka får årets Nobelpriser? Hör Vetenskapsradions bästa tips!

Vilka får årets Nobelpriser i fysiologi eller medicin, i fysik och i kemi? Nästa vecka kommer beskeden. Vetenskapsredaktionen bjöd på sina bästa tips i en direktsändning från Nobelprismuseet i Stockholm.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nästa vecka utses mottagarna av årets naturvetenskapliga Nobelpriser. Annika Östman tippar vilka som kan få medicinpriset, Camila Widebeck har idéer om tänkbara fysikpristagare och Lars Broström ger sin syn på vad som kan belönas med kemipris. Gustaf Klarin håller ihop samtalet som programledare. Radiopubliken är välkommen att lyssna på plats i museet som ligger vid Stortorget i Gamla Stan, Stockholm.

4 Okt 201919min

Brittiska universitet hamstrar i skuggan av Brexit

Brittiska universitet hamstrar i skuggan av Brexit

Brist på utrustning för forskning, uteblivna forskningsmedel från EU och minskade möjligheter för forskare och studenter att röra sig över gränserna. Brittiska universitet kartlägger effekterna av Brexit och förbereder sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På University College London är en fjärdedel av personalen från EU-länder utanför Storbritannien, och universitetet har många samarbeten med forskare i andra EU-länder. Uta Staiger som ingår i universitetets ledning berättar att en hel organisation byggts upp för att hantera effekterna av utträdet ur unionen, och att man lägger upp lager av sådant som kan komma att bli svårt att få tag på i tillräckliga mängder – till exempel strö till försöksmössens burar. Hur Brexit påverkar universiteten beror väldigt mycket på om någon form av avtal kommer till stånd eller inte, konstaterar både Uta Staiger i London och Julian Beer på Birmingham City University. Båda universiteten har kontakter med myndigheter för att säkerställa att de forskningsmedel från EU som kommer att falla bort ska ersättas av inhemska medel. I Vetandets värld möter vi också Alex de Ruyter, ekonom vid Birmingham City University som har byggt upp ett forskningscentrum för Brexitstudier. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

3 Okt 201919min

Så växte Nobels idé om priset fram

Så växte Nobels idé om priset fram

I den första stora boken på decennier om donatorn Alfred Nobel söker författaren Ingrid Carlberg förklaringen till varför dynamitmagnaten instiftade de än idag så berömda priserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mycket har skrivits om Alfred Nobel genom åren men först nu har en stor biografi, baserad på brev, andra dokument och originalkällor, getts ut. I den nya boken "Nobel – den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris" försöker Ingrid Carlberg inte minst hitta bakgrunden till varför Nobel testamenterade nästan hela sin stora förmögenheter till de priser som i snart 120 år varit världens mest ansedda på sina områden. Mats Carlsson-Lénart möter Ingrid Carlberg på Nobelprismuseet i Stockholm i vars bibliotek hon arbetat med research till en del av boken. Nedan hittar du länkar till fler program om Alfred Nobels liv och om den dramatiska tillkomsten av Nobelpriserna. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

1 Okt 201919min

Nästa pandemi kommer troligtvis inom 10 år

Nästa pandemi kommer troligtvis inom 10 år

Nästa pandemi kommer inom överskådlig tid enligt flera experter. Men tio år efter svininfluensan har forskningen ännu inte kunnat visa vad den ovanliga biverkan vid förra massvaccineringen berodde på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har bestämt att alla i landet ska kunna få vaccin om det kommer en ny okänd smitta som sprids i flera länder, en pandemi. Men det är tekniskt komplicerat att tillverka pandemivaccin, och troligen skyddar ett pandemivaccin bättre ju tidigare det tas under en pandemi. Eftersom forskningen inte har kunnat hitta orsaken till vad som skapade den neurologiska sjukdomen narkolepsi som biverkan vid den senaste massvaccineringen, önskar den ansvarige på europeiska smittskyddsinstitutet att det bör forskas mer. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

30 Sep 201919min

Pandemin – 10 år efter massvaccineringen

Pandemin – 10 år efter massvaccineringen

I oktober 2009 drog massvaccineringen mot svininfluensan igång. 6 miljoner doser gavs av vaccinet Pandemrix som visade sig ha en allvarlig biverkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag har över 400 personer som vaccinerade sig med Pandemrix fått narkolepsi, en kronisk sjukdom som allvarligt påverkar många aspekter av livet. Vad var det som hände det där året när svininfluensan kom? Hur påverkades människor och var det rätt att genomföra en massvaccinering? Vetandets värld inleder en serie om pandemin då - och den som komma skall. I programmet hörs: Elisabeth Widell, ordförande för Narkolepsiföreningen, Annika Linde, fd statsepidemiolog, Anders Tegnell, avd chef Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog, Nils Feltelius, docent och vetenskaplig rådgivare Läkemedelsverket. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se ProducentAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

29 Sep 201919min

Radion i ditt liv - Mycket mer än en källa till information

Radion i ditt liv - Mycket mer än en källa till information

För många människor är radion en ständig följeslagare i vardagen, och radions roll i våra liv har nu väckt forskarnas intresse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Radion är för många människor ständigt närvarande i vardagens sysslor och rutiner – vissa vaknar till radion, andra somnar till den, människor lyssnar på radio när de kör bil, promenerar eller håller på med hushålls- eller trädgårdsarbete. Det här har intresserat etnologen Elin Franzén vid Stockholms universitet som skriver sin doktorsavhandling om hur radiolyssnandet påverkar våra liv. Programledare: Urban Björstadius producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

26 Sep 201919min

Matematik – en lösning på sjukdomar och åldrande

Matematik – en lösning på sjukdomar och åldrande

Marija Cvijovic är docent i matematik vid Göteborgs universitet och forskar på åldrande. Med hjälp av matematik vill hon bättre förstå både friskt åldrande och de sjukdomar som ofta kommer med åldern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marija Cvijovic leder ett forskarlag med biologer och matematiker som försöker hitta mekanismerna bakom åldrande och sjukdomar som ALS och Alzheimers. Det gör de genom att skapa matematiska modeller i datorer och genom laboratorieexperiment på jäst. Skadade proteiner i jäst har nämligen likheter med skadade proteiner hos äldre och sjuka människor. Genom matematiken kan forskarna skapa modeller och fiktiva scenarier som aldrig skulle kunna genomföras i experiment. Marija Cvijovic betonar också matematikens betydelse för tekniska framsteg inom exempelvis artificiell intelligens, nya läkemedel och maskinteknik. Programledare: Sanna Ekstedt Larsson Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

25 Sep 201919min

Ny rapport: Så påverkas isar och hav i vår allt varmare värld

Ny rapport: Så påverkas isar och hav i vår allt varmare värld

Glaciärerna har krympt och havsytan stiger i ökande takt. Det konstaterar FN:s klimatpanel IPCC i en specialrapport om världens isar och hav. Hur svåra effekterna blir har vi ännu stor möjlighet att påverka, enligt rapporten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I två år har mer än 100 forskare från 30 länder förberett rapporten genom att sammanställa den forskning som finns om klimatförändringens påverkan på hav, höga bergsområden, glaciärer och permafrost. Under de senaste dagarna har de på ett möte enats om formuleringarna i den sammanfattning som ska delges politiker och andra beslutsfattare. I programmet hör vi:Ulf Molau, professor i växtekologi vid Göteborgs Universitet och huvudförfattare till ett av kapitlen i den nya rapporten Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och klimatrådgivare vid nationella kontaktpunkten för IPCC vid SMHIMagnus Hieronymus, oceanograf och havsnivåexpert vid SMHI Stefan Nordbergstefan.nordberg@sverigesradio.se Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

25 Sep 201919min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
dumforklarat
svd-nyhetsartiklar
paranormalt-med-caroline-giertz
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
sexet
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
det-morka-psyket
rss-vetenskapligt-talat
rss-vetenskapspodden
hacka-livet
rss-vetenskapsradion-2
a-kursen
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion