Dags för lördag med Naturpanelen

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Har fåglar ett tyst teckenspråk? Finns det verkligen vita blåbär? Och varför skattar vi människor vår egen form av liv högre än andras?Det är några av de frågor från Naturmorgons lyssnare som experterna i Naturpanelen tar sig an i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. I panelen sitter botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.Vår mejlkorg står också öppen för fler frågor. Hör av dig till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

11 Feb 20231h 34min

Vi letar natur i snöig stad i Norrbotten: Boden. Och vad händer med förslaget att skydda den fjällnära skogen - det som kallats Sveriges Amazonas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi är många som går runt i stan och längtar efter naturen så här års. Men kanske är den närmare än vi tror! Morgonens fältreporter Anna Lidé tar sig an uppdraget att hitta naturen mitt i stan. I snö och kyla, i en subarktisk stad: Boden i Norrbotten. Till sin hjälp har hon arboristen Joel Dapic Öberg och ornitologen Mats Bergqvist.Och så blickar vi västerut från Boden: mot fjällskogen. Här finns det hundra mil långa skogsbälte som kallats Sveriges Amazonas. För några år sedan föreslog den stora skogsutredningen att hela området skulle skyddas, både den del som klassas som fjällnära skog och den del som ligger strax nedanför gränsen. Men förslaget har sedan dess bantats kraftigt. Och i skogar som ligger just på den här gränsen pågår idag avverkning. Vi besöker en sådan skog i Härjedalen och pratar med Skogsstyrelsen, skogsbolag och biologer för att höra vad som händer med de fjällnära skogarna nu.Eulalia feliciae - så heter en nyupptäckt havsborstmask. Vi pratar med maskentusiasten Felicia Ulltin som är den som inspirerat till namnet.Och så stämmer vi av med Niklas Aronsson på Birdlife Sverige: Hur gick det i fågelräkningen Vinterfåglar inpå knuten förra helgen? Vi kollar lite extra hur det ser ut för fåglarna som räknas i stan.I veckans kråkvinkel ställer sig Lisa Henkow frågan: Vilken art skulle jag sakna mest om den försvann? Inte helt lätt, visar det sig.Programledare är Joacim Lindwall.

4 Feb 20231h 34min

Om blåskrabba och vitfingrad brackvattenskrabba - två nykomlingar som riskerar att bli invasiva. Växterna martorn och ostronört har det tufft och får hjälp på traven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För snart tio år sedan hittades en vitfingrad brackvattenskrabba i vattnen utanför Oxelösund. Kommer krabban, som har sitt ursprung på den nordamerikanska östkusten, att sprida sig längs den svenska kusten? Och hur kommer den att påverka andra arter?Det är några av de frågor som fältreporter Lena Näslund undersöker tillsammans med marinbiolog Björn Källström. De tillbringar morgonen på Göteborgs marinbiologiska laboratorium, där just den vitfingrade brackvattenskrabban finns i akvarium, tillsammans med blåskrabban och andra krabbarter som hittat till svenska vatten.Det ska handla om främmande arter och vilka av dem som riskerar att bli invasiva, och om hur man lockar skolelever att vara med och hålla koll på de nya krabborna. Och går det att bli av med en invasiv art i havet när den väl etablerat sig?Två arter som har det jobbigt är den taggiga martornen och den salta ostronörten. De tål inte när stränderna växer igen. Därför får de hjälp att dras upp från frö i Göteborgs botaniska trädgård. Vi följer med när plantorna åker spårvagn och buss till Rörö i Göteborgs skärgård för att planteras ut.Hur kan man tjäna pengar på att ha ovanliga arter i skogen? Skogsstyrelsen skissar på en ny modell för detta. Vi pratar med Camilla Andersson, miljöstrateg på Skogsstyrelsen.I helgen är det dags att räkna fåglar igen i evenemanget Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp Lars-Ture och Märit Lindholm som bor i Berghem väster om Jokkmokk. Vilka fåglar - och kanske andra djur - kan de hoppas få se under helgen?Det sägs att vi fjärmat oss från naturen. Det dementeras å det bestämdaste i veckans kråkvinkel av Maria Westerberg.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

28 Jan 20231h 34min

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur. Programledare är Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns alltid nya frågor - och svar - om naturens mysterier. Vi viker hela programmet för lyssnarnas naturfrågor och de som svarar är Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.De sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården för att svara bland annat på hur myror kan överleva en tur i mikrovågsugnen, varför ekollonet fick trillingar och om det är vanligt med visslande skator. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.Programledare är Mats Ottosson.

21 Jan 20231h 35min

Vad gör växterna i midvinterns Abisko? Vi sänder direkt från en brygga vid Torneträsk. Dessutom om en återställd skogsälv och massor av skogslämlar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För ett halvår sedan var vår reporter Ingrid Engstedt Edfast i Abisko för att berätta om hur djur och växter klarar att leva i midnattssolens land. Nu är hon tillbaka på samma brygga vid Torneträsk, med den motsatta frågan: Hur klarar djur och växter vinterns påfrestningar och frånvaron av ljus?Hittills har väldigt lite varit känt om växternas aktivitet under vintern, men det är nu föremål för ny forskning som leds av Ellen Dorrepaal, växtekolog vid Umeå universitet. Hon medverkar i programmet, tillsammans med Rebekka Gullvåg, doktorand i växtekologi vid Umeå universitet och Lo Fischer, föreståndare för naturum i Abisko.Vi stannar kvar i fjällvärlden genom att ringa upp Martin Green på Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. I måndags kom en ny rapport om hur det går för Sveriges fåglar - och trenden ser faktiskt positiv ut för många av fjällfåglarna.Hur bygger man natur? Det vet Anders Persson från Länsstyrelsen i Gävleborg. Vi följer med honom i arbetet med att återställa skogsälven Voxnan så som den såg ut och fungerade innan flottningens tid.I somras hittade Clemens Ludvigsson massor av döda skogslämlar i Härjedalen. Varför var det så? Vi ber gnagarexperten Frauke Ecke förklara.Allting har ett pris. Eller, hur funkar det här med prissättning i naturen? Lisa Henkow funderar i veckans kråkvinkel.Programledare är Joacim Lindwall.

14 Jan 20231h 35min

Vilka konsekvenser får det om en art försvinner? Vår fältreporter träffar Alexandre Antonelli, expert på biologisk mångfald. Och så går vi på en riktigt giftig utställning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad händer när en art försvinner? Vilka konsekvenser får det för andra arter och kan det till och med påverka hur landskapet ser ut? Spelar det nån roll vilka arter som försvinner, om det är en mus eller en varg, och vad händer om arten människa försvinner? Professor Alexandre Antonelli söker svar i aktuell forskning, fältreporter är Lisa Henkow i direktsändning från Nordens Ark i Bohuslän.Vi går på vernissage med vetenskapliga posters om giftiga djur! Bildläraren Johanna Gard, från Sturebyskolan i Enskede, har gett eleverna i årkurs nio uppdraget att göra posters med giftiga organismer. Och sådana finns i nästan alla djurgrupper. Gift kan användas som försvar eller för att skaffa mat. En del djur blir giftiga genom sin kost, som violsnäckan. Men den blåringade bläckfisken är giftig tack vare sina inneboende.Vi pratar också med lyssnaren Anders Naréus i Rosvik i norrbotten som hittade massor av döda möss när han städade fågelholkarna. Hur har dom hamnat där, är det någons matförråd?Årets licensjakt på varg inleddes i veckan. Var sjätte svensk varg ska skjutas. Hur påverkas de vargar som blir kvar? Vi frågar Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket och Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet.Veckans kråkvinkel ägnas faktiskt just kråkfåglar. Mats Ottosson berättar om skatorna på gården Lönnbacken i hans hemby som inte glömde en oförrätt. Och om kajan som kom och bad honom om hjälp, en händelse han aldrig glömmer. Och tänk om kajorna också minns.Programledare är Joacim Lindwall.

7 Jan 20231h 35min

Nattens fågelsång från en kanot på Vendelån, floran på fjället Gajsajte och en rikskänd sjöpung tar plats när Naturmorgon ser tillbaka på 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På årets sista dag återupplever vi några av 2022 års starkaste naturögonblick i Naturmorgon.Vi möter den djupblå fjällgentianan uppe på det artrika fjället Gajsajte i Vindelfjällen, får reda på hur och varför asplöven darrar så mycket, studerar vitstjälksmöja i Ålands mellanskärgård, hälsar på hos övervintrande myggor i ett bergrum och försöker förstå hur svamparnas märkliga liv ter sig, där nere under jorden.Mitt i sommaren fryser vi på Torne älv bland smålom, dvärgmås och tornseglare medan majnatten bjuder på soluppgång och näktergal under en kanottur längs Vendelån.2022 var också året då citronfjärilen blev nationalfjäril, nyfiken blomfluga var årets trädgårdskryp och en sjöpung väckte ovanligt stor uppmärksamhet. Det var den som först kallades havsspya men sedan fick det officiella namnet filtsjöpung.Vi får också höra vad ni som lyssnat tycker var den starkaste naturupplevelsen 2022. Att glömma sovsäcken på sin födelsedagsutflykt kan till exempel vara ett lyckokast.Och hur gick det för gänget som skulle kryssa en fågel varannan dag under hela året? Det som kallas för birdstreak. Vi ringer upp dem för att höra om de klarat uppdraget.I veckans kråkvinkel önskar sig Joacim Lindwall mer neandertalar-tänk, och mindre risktagande, inför det nya året.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

31 Dec 20221h 35min

En junimorgon i Skandinaviens bäst bevarade tallnaturskog, Tjeggelvas, och om hur Jielkká-Rijmagåbbå blev skyddad efter 45 års ideellt arbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är julafton och i vår julklappssäck ligger två riktigt fina skogar: Tjeggelvas och Jielkká-Rijmagåbbå.Tjeggelvas är en sjö fem mil norr om Arjeplog i Norrbotten. På andra sidan sjön finns en gammal tallskog med samma namn. Och inte vilken tallskog som helst, utan enligt forskarna är det Skandinaviens bäst bevarade tallnaturskog. Vi får följa med Naturmorgons reporter Joacim Lindwall, skogsekologen Lars Östlund och jägmästarstudenten Elle Eriksson under en junimorgon, bland silverfuror och spår från människor som levt här under tusentals år.Några mil åt nordost ligger det nybildade naturreservatet Jielkká-Rijmagåbbå. Jenny Berntson Djurvall vandrar bland skrovellav och doftticka och berättar ett stycke svensk naturvårdshistoria: Om hur bland andra Lars-Ture Lindholm, Apmut-Ivar Kuoljok, Sonja Kuoljok och Mats Karström arbetat i 45 års tid för att få skogen skyddad.Så här på julafton ber vi paleontolog Lars Werdelin svara på frågan: Herdarna som vaktade sina får i Betlehem på julnatten - vad fanns det för vilda djur där på den tiden, och som de behövde vakta fåren ifrån?Och vi har frågat lyssnarna om deras mesta juldjur. Ett självklart val för många är domherren. Vi ger oss ut och spanar efter den klassiska julkortsfågeln.I veckans kråkvinkel sätter Tina-Marie Qwiberg ut gröt och ett litet glas julmust till tomten. Och försöker komma ihåg hur man gör för att lyssna efter di sma unda jordi.Programledare är Mats Ottosson.

24 Dec 20221h 35min